Fre 12 okt: Jogg i Göteborg

Idag sken solen så en tur till Skatås i Göteborg för lite skogsjogg passade perfekt.

Skatås

Skatås är bra. Skitbra rent ut sagt. Så om ni har vägarna förbi Sveriges fram- eller baksida (beroende på hur man ser på det) så måste ni ta er hit. Det är många gånger värt de tre kronor i timman som det kostar att parkera vid motionscentret.


Det blev milspåret. Jag joggade naivt iväg, glad i sinnet över att äntligen få komma ut på en tur, och följde de gröna skyltarna. Inte hade jag en aning om att jag skulle få uppleva 1000 meter uppåt, uppåt, och lite lite nedåt. Följt av mer uppåt. Milspåret är väldigt terrängigt. Ibland går det utmed en grusväg men medan vägen är platt böljar milspåret upp och ned. Nu efteråt känns det lite i låren med andra ord!

Ugglor i mossen

Tiden blev dryga timmen. Jag gick faktiskt i de värsta uppförsbackarna och stannade ibland till för att ta lite kort, kolla in naturen och titta lite extra på de knasiga ugglorna i mossen.


Kaloriförbrukningen hamnade på runt 1000 kcal och medelpulsen låg på över 80% med en maxnotering på 94% (den kom i den långa och branta serpentinbacken som tröttade ut mig redan efter en eller två kilometer).

Stockholms motsvarighet

Man har inte mycket annat för sig när man är ute och springer än att tänka. Så jag försökte komma på vad Stockholms motsvarighet till Skatås kan vara. Det bästa jag kom på är Hellas ute i Nacka men det är en väldigt blek jämförelse.

Stockholmare, vad tycker ni är huvudstadens motsvarighet till Skatås i Göteborg?

Anna Skipperinspiration

Jag äger inte en enda DVD-box. Men det finns en jag gärna skulle köpa. Om den fanns.

Inspiration för förändring

Jag har skrivit om Anna Skipper förut. Om hur jag tycker att hennes TV-show är inspirerande. Och jag vet, utifrån kommentarer och mail, att hon inte är någon "riktig" expert och att det hon säger inte alltid stöttas av forskning. Men det är inte det som är grejen.


Det jag fängslas av i programmet är att jag så lättvindigt "köper" själva resan. Hur personerna går från ohälsosamma fettbomber till nyttiga, vitala och framförallt lyckliga människor. Det är den förvandlingen som fängslar och inspirerar mig - och jag fascineras av hur smart programmet är gjort.

Men - jag fängslas inte nödvändigtvis av Skippers metod. Visst finns det vissa ingredienser jag gärna skulle infoga i mitt eget liv, som morgonpromenaderna och vissa recept till exempel. Men jag vill göra min egen resa på mitt eget sätt. Däremot är Du är vad du äter den perfekta inspirationen som gång på gång påminner mig om och visar att - det går.

Om det fanns en DVD-box med bara Anna Skipper skulle jag köpa den. Och sedan plocka ur de små guldkornen och applicera på mig själv. Tänk vilken inspirationsinjektion det skulle bli!

Regnigt Halmstad

Livet visar sig inte från den ljusa sidan i Halmstad.

Jogg?

Det har en tendens att regna när jag är i Halmstad. Jag som sett framför mig en härlig fartfylld må-brajogg i grått och kallt väder. Men spöregn?

48 timmar i Barcelona

Det har varit tyst ett par dagar. Misströsta inte. Jag tog bara mormor med mig och åkte en sväng till Barcelona.


Barcelona

Jag har aldrig varit i Barcelona förut. Men jag åker gärna tillbaka. Det är en rolig stad. Med så mycket att se och göra och framförallt - uppleva. Och en jäkla massa restauranger, barer och caféer att äta, dricka och njuta på.

Jag har dock (nästan) aldrig fått så ont i fötterna som jag fick här. Inte så konstigt. Överallt ligger hårda plattor på marken. Visst är det fint med tjusiga mönster och räfflor att gå på. Men satan i gatan vad ont i fötterna man får! Asfalt är rena rama gummit i jämförelse (cykelbanorna var i asfalt).


Jag hann med att se några joggare. Främst på stranden i Barceloneta och den tillhörande strandpromenaden (som också var superhård att gå på), men också uppåt bergstrakterna. Jag såg inget gym men upptäckte att det faktiskt finns ett SATS på Arlanda.

I övrigt erbjuder Barcelona inte så mycket i form av nyttigheter. Eller jo, på marknaderna finns det gigantiska paprikor, vitlökar och andra färgglada frukter och grönsaker. Men här finns också många bagerier och konditorier med mycket godsaker... det kan i och för sig behövas när man bara går och går och nästan mår illa för att man har så ont i fötterna.


Med facit i hand kan jag konstatera att det har varit 48 bra timmar. Jag har joggat noll kilometer men gått mycket och ätit rätt så okej. Shoppingkontot är inte alls belastat eftersom kläderna var gjorda för pygméer men det känns rätt ok ändå eftersom jag inte hittade något jag kände att jag bara "måste ha". Slutet gott, allting gott med andra ord.

Marion Jones dopad

Dopade Marion Jones ber om förlåtelse och kommer sannorlikt dömas till fängelse efter jul. TV4 filmade hennes bekännelser, och såg du inte sporten idag - så kan du se det här.

Sön 7 okt: 10 km äventyr på Djurgården

Långrundan blev till 10km på Djurgården med både buss, båt och tåg.

Söndagsrunda

Idag har varit en riktig söndag. Jag var uppe en stund på morgonen och läste om Lilian Magnusson, sedan gick jag och la mig igen. Kl. 16.00 sa grabben att nu fick det vara nog.

Sagt och gjort. Vi satte på oss löparstassen och tog bussen till Radiohuset. Därifrån började vi vår söndagsjogg utmed de utländska ambassaderna och Djurgårdskanalen.


För första gången upptäckte jag på riktigt att det blivit höst. Ibland vadade vi nästan i färgglada höstlöv!

Kilometrarna tickade på. Vi mötte hästekipage, svanar och kanadagäss. Dagsljuset blev snabbt till skymning och efter 10km hade vi kommit fram till Skansen och Gröna Lund. Vi bestämde oss för att ta Djurgårdsfärjan tillbaka till stan, och sedan tunnelbanan hem. 10km kändes som en rätt så bra början när jag inte sprungit ordentligt på ett tag.


Facit för rundan blev 10km, en maxpuls på 95%, medelpuls på 79% och ca 900 bortjagade kalorier.

Lilian Magnusson

Ni läser väl om den imponerande Lilian Magnusson i dagens DN?

Från 87kg till snabbaste löparen

Lilian Magnusson är cool. Übercool. Mina superlativ vet inga begränsningar när jag tänker på henne.


Den fantastiska framgångssagan som jag hoppas ännu bara är i begynnelsen läser du antingen i dagens DN-söndagsbilaga, eller här.

Själv försöker jag dricka en frukost i form av ett "sport meal" från WNT. Det är skitäckligt. Anledningen heter jordgubbssmak. Snart ska vi ut på långpass, jag och grabben. Jag undrar om mina ben fortfarande kommer ihåg hur man springer?