Heja på USA!

Det här är jag imorgon.

Stockholm Marathon 2008

Heja på USA imorgon! Eftersom jag har för stökigt i garderoben var det den enda bandanan jag hittade. Jag hoppas på extra hejarop, precis som jag fick på Varvet. Där ropade alla barnen "heja USA" när jag sprang förbi. När barn ropar "USA" låter det nästan som Sara (som jag heter) och i början på Varvet undrade jag förvånat hur så många kunde känna igen mig. Efter ett tag fattade jag. Men USA eller Sara - same same - bara någon hejar på mig!


Jag ska skicka bilden till mina föräldrar så att de vet vem de ska kolla efter när de står och steker sig någonstans utmed banan. Annars finns det risk för att de inte känner igen mig. Jag ser ganska utspökad ut med bandana och konstiga flaskor på armarna.

!!!

Nu jäklar.

What a feeeling!

Nyss hemkommen med den härliga fredagskänslan ända ut i fingertopparna fick jag ett fantastiskt sms från Sparthatlon-Fredrika. Det hon skrev, och sättet hon skrev det på, gör att benen vill springa igång NU.

Men eftersom det inte går ska jag sätta stereon på högsta volym, laga pannkakor så det fräser kolhydrater i hela köket och knapra salta pinnar tills saltbalansen slår klackarna i taket. För jag håller med det Fredrika skrev: "FAN VAD DET SKA BLI SPÄNNANDE!!!". Jag kunde inte sagt det bättre själv.

(Ville egentligen lägga upp ett sjuhelsikes jäkla trumsolo men jag hittade inget bra nog)

24 timmar

Jag sitter på jobbet och är konstant kissnödig och har precis börjat dricka Resorb med apelsinsmak. Det är 24 timmar kvar till start och Magnus Ugglas låt snurrar i huvudet och jag skiter i att han egentligen sjunger om studentflak.

Träningsplanering

I min planering är jag redan inne i nästa vecka.

Post marathon

Jag planerar inte för att ligga däckad i flera dagar efter marathon. Men jag tar det lugnt med springandet i några dagar ändå.

På torsdag kommer första löpningen i form av en morgonjogg. Men redan på måndag kväll är det jag som sitter på cykeln för att köra Pia-spinning på Hötorget. Jag planerar inte för maxpass - jag vill snarare få igång benen lite. På lunchen innan tänker jag köra axelträning. På tisdag ser jag till min stora förvåning fram mot pump på morgonen och sedan blir det nog ett boxpass på kvällen (kan bli kämpigt om jag är slutkörd i benen). 2 träningsdagar. Sedan en vilodag. Precis så som jag vill ha det. Bring it on!

Saker man måste ha?

Jag tror inte att man måste ha allt det jag lagt upp på sängen inför lördagsmaran, men jag tar med mig det ändå:

Från vänster:

• 2st Perfekta flaskor att ha på armen så att jag inte typ dör
  
• Resorb för saltbalansens skull
  
• Vaselin för bh-skavsår
• GT-tabletter från Enervit för att inte få kramp
  
• 2 bars från Enervit, tror jag äter någon av dessa innan loppet
  
• 3 gels från Enervit, tar förmodligen med mig 2
• 2 förpackningar sportdrycksblandning
• Svettband för handleden, för att jag snorar när jag springer
  
• Dextrosol
• Bandana, men har inte bestämt mig för vilken
  
• IPod - nyladdad och nytankad
  

Har jag glömt något?

(Djungelvrålen äter jag nu!)

Galenskaper i sommar!

Jag pratar med Coola Karin på MSN. Sådant slutar aldrig bra.

Ultralopp

Det anordnas Ultravecka i Hallsberg i sommar. Jag och Coola Karin har pratat om att springa 6-dygnsloppet (på bana) men nä, det tar för lång tid. Det får bli 24-timmarslopp istället (på både bana och asfalt). Det låter som en bit kaka i jämförelse.

Jag har precis anmält mig. I rutan där man kunde skriva in speciella önskemål skrev jag "önskar gärna sol tack". Detta ska bli skitkul!

Otroligt spännande bana i Hallsberg

Otroligt spännande gång- och cykelväg i Hallsberg

Är det några fler som ska med? Detta kommer bli skitkul!

Resorb!

Grabben, köper du Resorb!

Sol, svett och sommar

SMHI spår 20 grader och sol på lördag. TV4-vädret lovar högsommarvärme på upp till 26 grader. Jag sitter här och försöker dricka vatten likt en blöt svamp och undrar när jag ska börja äta saltlakrits (tips från MarathonMia). På fredag blir det resorb. Sedan blir det Enervits GT-tabletter som också ska hjälpa mot kramp (och annat).

Mitt i alla förberedelser kan jag inte låta bli att lite ironiskt reflektera över att inför 6-timmarsloppet höll jag inte på och förberedde såhär minutiöst. Jag har blivit totalt indragen i marathonhypen. Samtidigt vill jag verkligen tacka er alla som kommit med tips och hejarop och lyckönskningar inför lördagen - ni är sötare än socker!

3 sorters trötthet

Hur botar man trötthet?

Löptrött

Jag har identifierat 3 sorters löpningströtthet hos mig själv:

• trött i flåset
• trött i musklerna
• trött i energin

Jag vet hur man ska lösa flåset: träna tuffare, träna hjärtat. Jag vet hur man ska lösa musklerna: träna tyngre, träna styrkan. Hur löser jag energin?

Hur slutar jag bli trött på grund av att jag känner mig energilös? Fler långpass? Jag kan köpa det. Men hur många långpass måste jag springa innan jag känner att jag har längre batteritid?

Orosmolnet inför maran är inte att flåset ska ta slut, det kan jag knappt bli i min tänkta marathonfart. Orosmolnet inför maran är inte att musklerna ska ta slut, visserligen ska vi upp för Västerbron - men inte Hammarbybacken. Orosmolnet är att energin ska ta slut. Att jag ska få motorstopp vid 30 kilometer. Jag har med mig verktygen för att på kort sikt lösa det: dextrosol och gel och allt vad det är. Men jag vill trycka på felsökaren för att i framtiden jobba på min akilleshäl.


(Jag har fler orosmoln: som kramp eller att få ont någonstans till exempel. En gång på ett långpass fick jag ont i knävecket. Underlig känsla. Vad gör man då?)

Ons 28 maj: 5 km lekande lätta ben?

Hallå känslan. Var är du?

Reimersholme runt

Jag invigde marathontröjan idag på min 5-kilometrare runt Reimersholme. Med vätskebälte runt midjan och vattenflaska på armen sprang jag i 30 minuter och kände på benen. Jag vill också känna den där "benen är så lätta"-känslan som många skriver att de har just ju. Just nu inför maran.

I mina ben känns allt som det brukar.

Under rundan bestämde jag mig för sista gången att skippa midjebältet och satsa alla kort på armflaskorna. Jag har två stycken men ärligt talat, det ser lite fånigt ut att springa med dem på båda armarna. Å andra sidan är det fler än jag som kommer se fåniga ut på maran.

Jag sprang också och funderade på om jag skulle byta skor efter ett varv. Jag får lätt ont i fötterna och vill inte riskera att några knölar på foten värker.

I fickan bak på tröjan lägger jag ett paket Dextrosol (den vanliga hederliga varianten) och upp till 3 gels (Enervit. Gillar dem inte egentligen...) och kanske 1 bar från Enervit (en seg jäkla kaka som tar evigheter att tugga sönder). Det blir en gigantisk picknick. Jag tror jag måste sortera ut lite där...

Det sista orosmolnet är hur jag ska göra med skavsåren jag brukar få av min sport-bh. Känns lite jobbigt att plåstra hela vägen längs alla kanter. Och det här med vaselin - funkar det verkligen?

Mat för marathon

Kyckling med tomatsallad vik hädan.

Kolhydrater i benen

Kost-Susanne, sluta läs nu!

Jag har en falukorvsring liggandes i kylen. Aldrig att jag äter det annars. Men idag blir det kanske falukorv och makaroner. Men helst inte de makaroner som står på hyllan. De är fullkorn. Går inte! Vitt och utan fiber ska det vara. Och så ketchup som pricken över i:et. Nice. Kanske Frödinge ostkaka som mellanmål.


På fredag kväll blir det pannkakor. Mums. Före Varvet åt jag pannkakor tills jag nästan sprack. Inte helt smart. Det var inget fel på pannkakorna, men jag åt för många. I SATS-tidningen tipsar multisportaren Christian (trevlig prick - men för några år sedan ganska oproffsig medarbetare på SATS Sickla) om just pannkakor som den optimala uppladdningen.

Kost-Susanne, nu kan du börja läsa!

Samtidigt som jag ska försöka njuta lite extra av kolhydraterna ser jag fram emot måndag morgon. Så fort jag får några minuter över ska jag planera ett exemplariskt kostschema för kommande vecka. Det ska bestå av proteiner en massa mellanmål och max 1700 kalorier. I cannot wait!

Den perfekta stranden

Jag är avundsjuk.


Mer semester till mig tack!


Det verkar som att Stuart Westmorland har varit på den perfekta stranden. Jag är avundsjuk. Stuart Westmorland heter fotografen som tagit drömbilden som slog emot mig när jag öppnade DN.se på min webbläsare. Jag hoppas att bilden är någotsånär sann, att den inte retuscherats och fixats om allt för mycket.

Jag undrar om den där stranden är bra att jogga på?

Nu vill jag veta: var hittar man en strand som denna? Jag ska åka dit!

Att inte äta kolhydrater

Förlåt. Men jag måste bara få fnissa lite när jag läser några (mest här och lite här) inför-maran-bloggar som just överlevt lite kolhydrattömning. Jag får intrycket att en dag med mat utan direkta kolhydrater är det värsta man kan vara med om. Jag får intrycket av att de genomgår nära-döden-upplevelser. Men det är kanske som med killar och förkylningar?

PS. Mat med så lite kolhydrater som möjligt är inte lika med lite mat. DS.

Kläder att springa i

Jag har shoppat.

Outfit

Jag har varit på Cykloteket. Jag vill börja cykla! Det finns en hel uppsjö med snygga kläder på Cykloteket. Jag shoppade loss även om jag inte har någon cykel.

Jag har varit på jakt efter en funktionströja med fickor och krage och fick tips från er om både Cykloteket och märket "Gore". Så nu sitter jag hemma i soffan med en Goretröja för 660 kronor. Den är röd och svart. Kändes lite roligare än svart och grå som modellen också fanns i. Jag försökte välja något sånär lågmälda färger även om det fanns kläder i både neon och alla regnbågens färger på en och samma gång. Min till utseendet väldigt ordinära tröja har krage och blixtlås och är lagom luftig och går längre ner än till naveln. Jag hoppas jag ska bli nöjd!

Tröjan ser inte mycket ut för världen.
Just nu är det precis så jag vill ha det.

Kvällsmål hos Pumafamiljen

Såhär kan det se ut hos oss. Vi dricker drinkar i gräsliga färger. En läskigt lila till mig och en mörkt brun till grabben. Mellan middag och sängdags dricker jag Night Pro (långsamt protein) och grabben dricker en supergainer. 160 kalorier till mig. 600 till honom. Skål!

Träning sista veckan innan maran

Både jag och grabben ska springa på lördag. Våra träningsplaner den sista veckan ser helt olika ut.

Sista måltiden. Nej, veckan!

I helgen sprang jag 1 mil fartlek (och 5km tempojogg). Grabben sprang ett kort långpass på 16 km i snabbare tempo än Varvet förra helgen (och joggade sedan med mig). Till veckan ska jag springa två lätta pass varav ett ultralätt. Grabben å andra sidan skulle gärna vilja springa ett tufft millopp men får nöja sig med långintervaller (tusingar) och något annat snabbt och jobbigt. Två olika upplägg. Och två helt olika sluttider på maran.

Grabben vill springa några pass i strax under 4-minuterstempo för att få maratempot att kännas lätt och långsamt. Jag vill springa så lite som möjligt för att förmå benen att vara pigga och tåliga till maran. Båda sätten är nog rätt. För oss.

Grabben spurtar mot mål på Varvet.
Grabben är den av de två som inte har shorts med slits...
(Slits går inte hem hos mig)

Hans sätt är i alla fall rätt för honom. Efter 10 maror har han nog fattat det. Hur rätt mitt sätt är vet jag inte förrän jag riktigt provat.

Den optimala marathontröjan

Bra löpskor i all ära, men för min del kräver marathon också en bra tröja!

Min kravlista:

1. Något tjockare funktionsmaterial som skyddar mot vind och som gärna svalkar mot solen.
2. Krage med blixtlås, så att den skyddar min högeraxel mot vind.
3. Fickor!!! Jag vill kunna stoppa både IPod och gels och dextrosol någonstans.
4. Inte vit - smuts (och blödande skavsår) syns för lätt.

Någon som sett en tröja liknande denna någonstans? Jag är beredd att betala! Grabben köpte en supersnygg Asics t-shirt på Runners Store som uppfyllde krav 2. Den är vit med blå inslag. Dock utan fickor.

Jag skulle kunna springa i min vita tunna jacka från Brooks som jag köpte för 2 år sedan och använder flitigt. Den har krage och fickor men kan bli för varm då ärmarna inte riktigt kan vikas upp.

Jag har ett annat problem som jag känner mig ensammast i världen om. Jag blir sjukt snorig när jag är ute och springer. Så jag skulle vilja stoppa en näsduk i en ficka också.

Nu vill jag gå hem från jobbet så att jag kan ladda IPoden med min maraspeciallåtlista!

Min vikt!

Risken när något går bra är att man tänjer på gränserna.

+/- 0

Vikten ligger oförändrad denna vecka. Jag borde bli glad men nja. Jag tycker att jag ätit bra, med helgen som undantag då jag förvisso inte åt dåligt men med noll koll på kolhydrats- och proteinprocent.

Problemet ligger i att när det går bra, börjar jag ta framgångarna för givet. Jag tänker "äh, jag går ju ner så pass bra att jag kan äta den här extra bananen". Tji fick jag. Så går det inte att tänka. Jag har inte ätit många fler kalorier än under minusveckorna, men även en marginell ökning gör skillnad.

Än värre är fördelningen av kolhydrater, protein och fett. Denna vecka har jag haft det rent ut sagt skitsvårt att komma ner i andel kolhydrater trots att jag inte äter bröd eller pasta. Boven ligger nog i sockerkakssmetsfrukosten: bort med bananen, och börja blanda hälften vatten hälften mjölk! Boven ligger i salladen på jobbet: behåll salladsbitarna men öka för guds skull på proteindelen! Boven ligger i mellanmålen: skippa frukterna för 17, börja med proteinpulvermellanmål istället!

Kommande vecka blir heller ingen minusvecka. Idag och imorgon ska jag lägga allt krut på en låg kolhydratprocent. Onsdag, torsdag och fredag kommer jag förmodligen känna mig som en uppblåst ballong eftersom jag nu kommer äta kolhydrater. Det ska vara ren och enkel mat som funkar för magen, tycker grabben. Det är nu han konsumerar snabbmakaroner som mest, och har så gjort i 10 år före varje Stockholmsmara. Jag vet att det kommer vara skitsvårt att äta. Med varje portion pasta kommer en dubbel portion ångest. Det är ju inte äta jag vill. Det är ju att inte äta (så mycket) jag vill.

Sön 25 maj: 32 min löpning

Jag och grabben sprang en sväng runt sjön Trekanten i Liljeholmen när vi kom "hem till stan". Det gick bra. Finns inte så mycket mer att säga om det. Det börjar bli lite enformigt att blogga om löpning, löpning, löpning. Så fort jag sprungit klart maran ska jag belöna mig med ett boxpass eller något annat kul jag inte gjort på länge. Ja, till och med en timma pump låter roligt just nu. Inte för att löpningen är tråkig eller så (jag har ju precis hittat tjusningen med fartlek) - men jag ser fram emot lite variation!

Bra musik till träning

Tack Eurovison.

Låtar till maran

Den som var uppmärksam igår kände igen Rysslands Dima Bilan sedan finalen 2006. Han hade en bra låt redan då, hade en liknande superlåt detta år och nu lägger jag dem båda på Ipoden till maran. Tillsammans med hey hey ho-piraterna, Georgias bidrag och kanske kanske finländska Lordi.

Dima Bilan - Never let you go


Dima Bilan - Believe