19 juli: Raksträckor i Halmstad

Jag åkte iväg på spontansemester i vårat härliga sommarsverige och tog naturligtvis löpardojjorna med mig. Fattas bara annat nu när jag har ett marathon på kroken!

Raksträckor

Efter ett antal timmar i bilen och ett stopp på McD var det dags för andra bullar!

För att kunna visa sig på härliga Tylösand måste här tränas! Det blev en runda på 8km på solgassande landsvägar strax utanför Halmstad. Det är obeskrivligt skönt att röra på sig men usch och fy vad det är tråkigt med raksträckor!! Då är det bättre med backar! Medan backarna oftast kan locka fram lite kämparglöd i mig så tappar jag motivationen helt på raksträckorna och fötterna bara stannar.
Jag får dock trösta mig med att 8km är alltid 8km - oavsett om man joggar eller går.

16 juli: Långpromenad

Idag har jag insett att den finns en anledning till varför man springer - man kommer fram jäkligt mycket snabbare än när man går!

Gårdagens träning

Jag är fortfarande stolt över min prestation (halvmaran) igår. Nu har jag verkligen fått blodad tand och jag ser fram emot framtida mil i mina joggingskor. Jag var lite sliten i benen idag. Inte så att jag hade ont i leder och knän, men nog kändes det i musklerna - högt upp på lårens framsida - att de fått jobba!

Dagens träning

Jag tog det visa beslutet att inte ge mig ut på ännu en joggingtur idag. Istället snörde jag på mig mina ex-joggingskor och gick ut på en promenad.

Kungsholmen runt - ingen höjdare

Det blev välkända Kungsholmen runt kring middagstid. Det finns en anledning till att jag inte gillar att gå/springa runt Kungsholmen annat än tidig morgon eller sen kväll. Det är knökfullt med folk på Norr Mälarstrand!! Folk som går mitt i vägen och envisas med att inte flytta på sig. Folk som synar en upp och ner. Folk som känns olustiga: knäppgökar som vräker ur sig galenskaper (mest till sig själv) och folk (av de manliga slaget) som väser "ooh bella bella!". Det är jobbigt och allt annat än avslappnande.

Jag kryssade mig runt Kungsholmen till slut. Men vad det tog tid! Tacka vet jag jogging! Då kommer man åtminstone runt lite snabbare. Nu tog det mig 120 minuter att traska runt denna ö. Nog var det tråkigt men det tjänade sitt syfte - att bränna kalorier och ruska lite på fettet!

15 juli: Marathonvarv i gryningen

Undrens tid är inte förbi - ett mirakel har skett denna dag!

05.50!

Igår kväll, efter dagar av träningstristess, kom jag på att jag ville ut och provspringa ett marathonvarv (ca2 mil). Denna idé slog mig vid midnatt. Min eviga ledstjärna i löparspåret tyckte att jag var galen (som alltid) och ville åtminstone vänta till imorgon bitti.

- Jaha, suckade jag uppgivet.

För jag vet ju med mig att jag inte kan gå upp på morgonen och vara hurtig och motionera. Jag har ju för fasen försökt med detta var eviga morgon sedan i mars!

Men jag ställde klockan ändå, 05.50. Ville ut klockan 6 för att inte behöva trängas med en massa folk.

Mycket riktigt så ringde klockan 05.50. Jag drog täcket över mig. Men till slut blev jag upptjatad. Och väl var väl det för innerst inne ville jag ju ut och springa! Jag har aldrig provat på ett marathonvarv och var väldigt nyfiken på banan.

Ett av två marathonvarv

Marathonbanan är som bekant 42 195m och avgörs på två varv. Det första varvet är lite kortare och det andra lite längre. Vi sprang det längre.

Den riktiga starten går vid Stadion. Men min start gick vid början av Västerbron. Det var lite småkyligt på morgonkvisten, och oj vad det blåste! Det var skönt att komma ner till Norr Mälarstrand för här låg solen på och gassade och det var inte många morgontidiga bilar vi mötte. Fleminggatan är visst en jobbig höjdpunkt (och då menar jag höjd som i backe) för många. Men för mig, som just då bara avverkat en halv mil så gick det ganska bra. På Valhallavägen började jag undra var alla vätskekontrollerna var. Jag hade ju dittills inte sett till en enda. Min kompanjon i denna galenskap var alert och skaffade hastigt fram en flaska sportdryck. Tänka sig vilken lyx! Att springa på Djurgården är alltid fint, om än lite tjatigt eftersom vart eviga lopp envisas med att gå här (SpringCross, Tjejmilen, Blodomloppet...) men nu började det kännas i benen att man sprungit långt! Kanske inte trötthet, utan mer i höftkulor och leder. När man väl är på Strandvägen är det inte långt kvar (iaf inte mentalt) men människorna hade vaknat. Särskilt turisterna. De hopade sig både här och vid Skeppsbron. Nu var det också ganska eländigt att springa. Söder Mälarstrand var sista hindret innan jag äntligen var i mål.

Det längsta jag joggat, men det jobbiga kom efteråt

Jag har aldrig förut sprungit 22km så att springa imorse var stort. 22km är trots allt 22km. Det kändes extra skönt att ha avverkat dessa på en snittfart på 9km/h och samtidigt känna att jag hade kunnat jogga med lite mer fart i benen.

Trots längden så var det jobbigaste med hela rundan nog trapporna upp från målgången och hem. Aldrig har trappstegen varit så branta - och så många - som nu! Men bra kändes det iaf! Sådana här galenskaper vill jag göra fler gånger. Och det bör jag göra. Ett långpass i veckan säger min coach, helst mellan 90-120 minuter. Idag sprang jag 150 (och brände 1600 kalorier)!

Magstarkt

Vem drömmer inte om ett sexpack på magen?

Mage

Ok, så det sitter inte i tjejers direkta gener att ha sexpack men drömma kan man ju!

Sit-ups i all ära men visst blir det lite tråkigt i längden. Jag vill att det ska bränna riktigt ordentligt i musklerna på en gång! En sådan där ab slide är perfekt! Det tar ordentligt i de djupa magmusklerna som är viktiga för bland annat vår hållning. Jag behöver inte ens göra 12 stycken så känns det ordentligt. Det kan kännas surt att man orkar med så få, men om man vänder på det så är det bra att det inte behövs så många för att muskeln ska växa sig starkare!

Hemma hos mig finns två stycken ab slides. Den vänstra är en lite mer avancerad sak medan den högra (Casall) är en enkel variant som bara består av två hjul bredvid varandra med hantag. Den är ganska vinglig. Den vänstra är mer stabil och det känns som att man kan koncentrera sig mer på just magen när man tränar med den.

(Ja, idag infriade jag faktiskt gårdagens löfte och ambition om att träna magen varje morgon. One day down, every other day to go...)

Deffade Marion Jones har grymma magmuskler. Jag spanade in dem när hon sprang på kvällens (14 juli) Golden League-gala! Magmusklerna till trots vann hon dock inte sitt lopp...

14 juli: Apatisk promenad

Tänkte träna igen gårdagen...

Promenad till gymet

Tänkte träna igen gårdagskvällen vinaigrettemarinerade sallad med en promenad till gymmet. Det gick sådär. Jag känner mig fortfarande helt apatisk. Som om att det fysiskt inte går att göra mer än långsamt sätta ena foten framför den andra. Viljan är det inget fel på. Jag vill ju ut och springa, kuta, lubba, kalla det vad du vill.

Promenad utan gym

Det blev inget gym. Men promenaden var ganska ordentlig ändå. Start vid Zinkensdamm. Hornsgatan ner och sedan Västerbron över till Rålis och Norr Mälarstrand. Stadshuset vandrades förbi och sedan längs vattnet vid Gamla Stan, Slussen och så till sist Hornsgatan hem. Jag gick bara in i en endaste affär!

12 juli: Halvfart på gymet

Idag letade jag mig tillbaks till gymet... och tänka sig - trots att jag inte varit där på evigheter (nåja, en vecka) så stod det kvar!

Snabbt och fort

Jag hade som ambition att köra lite intervaller på rullbandet och köra lite styrka.

30 minuter hade jag tänkt mig. 30 minuter tempo med en fart på mellan 10-12km/h. Det gick bra. Väldigt bra. Ja, de 5 första minutrarna alltså... sedan började jag må lite illa. Det var nog egentligen min motivation som spökade. Jag gav dock upp rullbandsidéen.

Summa summarum: det gick snabbt - och var fort över

Starkare på styrka

Jag gick över till PT-hörnan istället. Där gick det bättre!

Körde 3 set med bicepsövningar (12kilosstången börjar kännas lätt så kan nog gå över till 15kg nästa gång) och 3 set triceps (kör på 15kg där vilket är ganska lagom).

Jag körde också 3 set benpress. Jag är inte direkt vän med den fasta benpresstången. Mina coremuskler vill inte direkt samarbeta vilket gör att ryggen har en tendens att vika sig. Inte bra! Men idag kom jag på hemligheten - om jag bara har lite mer luft mellan fötterna kan jag spänna coremusklerna mycket mer och rörelsen faller sig mer naturlig. Dessutom känner jag att jag jobbar med benmusklerna och det är nog det som är tanken. Men varför har min PT aldrig kommit med detta råd?

Sist ut var magen. Körde situps på swiss medicine-bollen och det var lika spännande som vanligt. Det vill säga inte alls. Jag tycker att det känns lite onödigt att köra mage- och plankövningar på gym. Sådant kan man lika gärna göra hemma. Därför har jag en tendens att hoppa över dessa övningar på gymet. Problemet är att de aldrig blir av hemma! Men nu har jag en strategi - en lösning på mina problem! Jag ska köra situps och plankan på morgonen innan jobbet. Målet är att det ska bli lika mycket rutin som det är att applicera mascara på mina ögonfransar!

Efterlysning

Jag vill gå ut med en efterlysning!

Borttappad

Häromveckan tappade jag min motivation. Det skedde i samband med tusenkaloriutmaningen. I samband med denna utmaning åkte jag även bort över helgen så motivationen kan nog finnas var som helst utmed Sveriges vägnät.

Har du sett min motivation? Plocka gärna upp den och sänd till mig. Jag står självfallet för frakt och hittelön.

Jag saknar min motivation jättemycket. Trots att den är oersättlig får jag försöka hitta ny motivation, men det hela känns väldigt tråkigt...

Off Topic

Tre små söta underbara bedårande kattungar söker ett nytt, tryggt och kärleksfullt, hem.

Charlie (kille) Chili (tjej) och Chino (kille). Alla tre är grå-svarta med vita teckningar i ansiktet. Charlie har en fläck över nosen, som om han varit busig och stoppat nosen i en skål med smält choklad. Chili har en lite mindre fläck precis under nosen medan Chino är helt vittecknad.

Vill du ha en lite krabat att ta hand om? Hör av dig!

Tusenkaloriutmaningen

Av förra veckans utmaning blev det inte mycket av. Måndagen och tisdagen prickades av, men sedan rann dagarna iväg och jag hann inte alls med. Den motion som blev av var mest smygmotion.

Nu är det en ny vecka - och det innebär nya tag!

4 juli: 120 min gym!

Min utmaningsvecka fortsätter...

60 min BodyPump

Jag började dagens träningsdos med en timma bodypump. Passet började redan kl 17.30 så det blev väldigt tidig träning för att vara mig!

Det var evigheter sedan jag var på ett bodypumppass så jag kom inte riktigt ihåg vilka vikter jag brukar köra på. Att ledaren spelade låten där vi tränar axlar två gånger eftersom skivan ballade ur halvvägs igenom, gjorde att det blev extra tufft just på den sekvensen. Det känner jag av redan nu...

Hur ledaren är och ser ut är viktigt för mig. Jag må vara fåfäng men jag blir peppad av en bra ledare (med gott humör och profesionell inställning) som ser sunt tränad ut och har bra kläder. Dagens instruktör gjorde inte ett vidare bra intryck. Kläderna var inte speciellt profesionella och hon hade lika gärna kunnat stega rakt ut från 80-talet.

60 min CrossTrainer

Direkt efter bodypumpen hoppade jag på en crosstrainermaskin. Jag började på intensitet 9 och ökade ett snäpp för varje 3 minuter. När jag kommit upp till 20 vände jag och började räkna ner igen. Att "sysselsätta" sig med något på en konditionsmaskin (även om det bara har att göra med att ändra intensitet) gör att tiden går mycket fortare!

Jag blir alltid lika förundrad över hur mycket man kan svettas och hur många kalorier man kan bränna på en crosstrainer. Det är sanslöst!

1300 kcal

Dagens träningsdos innebar att jag tränade bort 1300 kcal (enligt Viktklubben). Jag tar dock dessa siffror med en nypa salt. Känner mig dock helnöjd med att ha tränat väck åtminstone 1000 kcal!

3 juli: 100min jogg

Jag rivstartade min tusenkaloriutmaning med 100 min jogging!

100 min jogg - mer än 1000 kalorier förbrukade!

Idag tränade jag tresiffrigt. Om man ser till tiden... men fyrsiffrigt om man ser till kaloriförbrukningen!

100 min jogg förbränner mellan 1100-1500 kcal beroende på nivå (mellan lätt till medeltuff ansträngningsnivå). Härligt! Jag riktigt kände hur fettet osade bort på höfterna. Fast sedan kom jag på att det nog bara var för att det var lite slitsamt i längden att jogga som det kändes så...

Enligt lopning.se mätte rundan 1.5 mil (Årstaviken runt samt Riddarfjärden runt) och det kan kanske stämma.

Det känns ju inte jättelångt såhär i efterhand så... jag för väl se till att träna lite bättre.
(Har ni hört den förut?)

Tusenkaloriutmaning

Jag har antagit en utmaning!

1000 kcal per dag!

Varje dag i en vecka har jag som mål att motionera bort 1000 kalorier. Vid första anblicken verkar det oändligt mycket. Och visst kan jag hålla med. Det ÄR mycket. För mycket för att orka hålla den ambitionen jämt. Men denna vecka ska jag vara envis och jaga bort totalt 7000 kalorier!

Aktivitet?

Jag har smygkikat lite på kaloriförbrukningen och vet att 90 min lätt jogg jagar bort nästan 1000 kcal eller att 1 timmas rask promenad och 1 timmas jogg sammantaget också gör det. No biggie, eller?

Galet Gott

Min smoothiehysteri går i vågor. Visst smakar de alltid underbart friskt, men det är förbannat jobbigt att göra rent alla grejer.

Godaste Smoothien

Vilken som är den absolut godaste smoothien vet jag inte.

Men jag har en väldigt enkel favorit:
mixa 1-2 bananer, några jordgubbar och lite Valio Sommarbär (jag använder Electrolux Ice Crush).

Resultatet är underbart. Jag kan fördricka mig på just denna smoothie!

Haken? Att rengöra ice crushen. Ok ok SÅ jobbigt är det inte - egentligen. Fast på morgonen känns det så!

29 juni: Puckat!

Ibland är jag så puckad att jag förvånar mig själv!

Man ska inte ha så bråttom...

Jag hade tänkt träna på kvällen. Jag hade lite bråttom för innan träningen ville jag förbi en bekant med ett ärende.

I hallen stod många skor. Och många löpardojjor. Väldigt många svarta löpardojjor. Och de ser ju för sjutton likadana ut!

Jag sätter alltid på mig högerskon först. Och medan jag satte i foten tänkte jag för mig själv:

- Tänk på att sätta på dig rätt skor nu!

Och nog var den första skon min sko. Men vänsterfoten, ja där bidde det en annan...

Jag är inte så pass korkad att jag sätter på mig en vit löparsko och en svart. Nej, pojkvännen råkar ha exakt likadana (dessa skor har blivit förärade ett helt eget kapitel i denna blogg) - dock några storlekar större. Men det tänkte ju inte jag på... förrän jag hunnit iväg några kilometer...

Olika skor ger inte optimala förutsättningar...

Jag lyckades jogga från Södersjukhuset runt Danvikstull och sedan tillbaks via Vikingterminalen till Södermälarstrand. Men där tog det slut. Det var för omaka. Jag var tvungen att lyfta vänsterfoten mer än högerfoten och vartannat steg var ett snubbel...

Egentligen var det rätt komiskt. Och korkat. Det är nog bäst att jag inte berättar det för någon...

Lättfotade löpare...

Det känns som att jag tränar och tränar och tränar. Men inte fasen springer jag snabbare för det. Ibland blir jag så arg och frustrerad på allt och alla som tränar mindre - och springer snabbare än mig...

Lättfotade löpare lubbar snabbare

...men det är inte så konstigt att de springer snabbare. Förmodligen väger de också mindre!!

Tidningen I Form skrev på 90-talet att för varje kilo du minskar i vikt, så minskar också din miltid med ungefär 1 minut. På diskussionsforumet puls.se är de flesta övertygade om att 1/2 minut är rimligt.

Det betyder alltså att 58 minuter på milen idag betyder 48 minuter om jag så bara går ner 20 kilo!

Åh vad jag blir frustrerad på orättvisor!

27 juni: Rullbandstristess

Min höga ambitionsnivå förde mig till gymets rullband ännu en dag. Planen var att spendera ett längre pass på den rullande mattan. Men fy fasiken vad trist det var!

Tungt och långt - var planen

Hela dagen hade jag gått och längtat till ett tungt och långt pass. Jag såg framför mig hur jag svävade fram på rullbandet och sprang kilometer efter kilometer i ett lagomt tempo. I mina drömmar var det inte tråkigt. Nej det var en lätt resa som tog mig genom TV-program såsom Brasilien vs Ghana, Stilpoliserna, Room Service och Biggest Loser. Inte ens reklamen kunde jaga undan min vilja.

Tji fick jag.

Viljan till att springa långt ifrågasattes redan efter lunch. Jag var för hungrig. Knaprade lite sallad redan klockan två och försökte avnjuta en ljummen proteindrink klockan fyra. Mellanlandade här hemma efter jobbet trots att jag tänkt åka direkt till träningen. Jag var störthungrig.

Det var kvavt ute. Och mer kvavt inne.

Jäkla skit-piss!

De första 10 minutrarna gick bra. Sprang på 6min/km-fart. Sedan blev det tråkigt - och jag la av.

Hallå? Hur tänker jag?

Jag blev arg på mig själv för att jag slutade springa, men min kropp ville inte lyda mitt sinne och jag tog inga fler löpsteg. Frustrerad med mig själv fortsatte jag att gå. Jag hade ju gett mig sjutton på att detta skulle bli ett långt pass.¨

Det blev 130 minutrar på löpbandet. För det mesta i en hastighet på 6.5km/h och 3% backe. Jag brände nästan 800 kcal men kom bara 13 kilometer. Det är inte alls imponerande.

26 juni: Intervall & Fotbolls-TV

En av anledningarna till att jag gillar Sats Zenith är att man kan kolla på TV samtidigt som man tränar. Smart tycker jag, även om jag skulle föredra att ratta in min egen kanal (som på gymet jag tränade på i Toronto och Dublin) istället för att samsas med alla andra...

Höghastighetsintervall

När jag körde mina förra intervaller tyckte min inofficiella tränare att det borde vara större skillnad mellan mina intervaller och vilopauserna.

Jag tog kritiken till mig. Denna gång vilade jag på 9km/h och inledde med två minuter på 12km/h. Sedan en minut på 13km/h, en och en halv minut på 13km/h. En minut på 13km/h och 13.5km/h och en minut på 13.5km/h och 14km/h och till sist en minut på 14km/h.

Mitt överambitiösa mål var att hålla på i en timma. Efter en halvtimme var jag trött, väldigt trött. Så jag avslutade med att gå i 10 minuter och sedan gick jag och försökte få snygga armar genom att träna mina biceps och triceps...

Min inofficiella tränare tycker inte att jag behöver gå över 14km/h på intervallträningen förklarade han då jag stolt berättade om mina prestationer på löpbandet. Han ser helst att jag springer längre intervaller på 12 och 13km/h.

Ajaj kapten, tänkte jag.

Underhållning

I vanliga fall springer jag med musik. Men på gym blir det lätt tråkigt. Jag behöver något omväxlande att vila ögonen på och det krävs mer än snygga grabbars vältränade ben.

Ett bra TV-program funkar till exempel. Ikväll var det spännande - Italien mötte Australien i en åttondelsfinal som jag hade sett fram emot hela dagen. Snygga fotbollsspelares vältränade ben duger alltså som underhållning!

(Matchen slutade 1-0 till Italien efter att Italien fått en straff 10 sekunder före matchen skulle blåsts av. Snacka om surt för Australien!)

23 juni: Galen midsommarträning

Vem sa att midsommar bara var till för aktiviteter såsom ölhävning och dans kring midsommarstång? Nej, midsommarafton duger lika bra till mer ansträngande aktiviteter!

Midsommarafton

Det blev ett lugnt midsommarfirande denna gång. Största delen av dagen spenderades på en båt i en vikt med vatten så försommarljummet att jag badade i ganska många minutrar!

Vid hemkomsten hade all energi försvunnit men jag tog mig i kragen och snörde på mig joggingdojjorna.

Ska här ätas (och det ska det ju! Vadå? Det är ju för fasen midsommar!) - så måste här springas!

Det blev ingen kort runda. Det blev 72-minutraren! Fast denna gång kapade jag tiden till att bli 66 minuter.

72-minutraren

72-minutraren går i blandad terräng. Första halvkilometern går i ett spår i Lidngöloppsstil och sedan en kilometer på cykelbana. Sedan följer ytterligare några kilometer i kuperad skogsterräng med fin havsutsikt och en sandstrand att längta till. Men den är snabbt förbisprungen. Snart smalnar det av och underlaget förvandlas till en bred stig med diverse stenar och rötter att hålla koll på. Det går uppför och nedför. Efter 25 minuter öppnar sig världen och framför oss breder en vinglande grusväg ut sig. En grusväg som känns olidligt lång och som innehåller två jobbiga backar. Här möter vi två cyklister som måste tro att vi är spritt språngandes galna! Till slut tar vi av från grusvägen och vi följer en slinga i skogen som går längs en golfbana. Fint och mysigt att springa i skogen även om man är ordentligt trött såhär på sluttampen. Rundan avslutas med en spurt förbi golfhuset, som idag på midsommarafton är ödsligt tomt.

Det är skönt att svettas lite på självaste midsommarafton och det gör att den goda färskpotatisen och de röda jordgubbarna smakar ännu lite bättre!

22 juni: Lidingöloppet mitt i natten

I takt med att frustrationen över att inte ha kunnat träna ökat, har ryggen känts bättre - äntligen kan jag träna!

20.49 pm

Ikväll - 20.49pm - slog rastlösheten till. Klockan var för sent för att göra något "riktigt" och för tidigt för att inte göra någonting alls.

Jag har länge velat provspringa Lidingöloppsbanan. Och med en bil till förfogande stod det mig mer eller mindre fritt att göra vad jag ville, ja, inom vissa gränser då. Betänketiden var inte lång. 3 sekunder var det enda som behövdes, och knappt det. Jag ville ut och springa! Sagt och gjort. Jag och min ledstjärna som redan sprungit Lidingöloppet några gånger satte oss i bilen, körde genom stan och parkerade i ensam majestät på det store gräsfältet.

- Här brukar det vara fullt med folk och en massa poliser, sade min ledstjärna.

Men denna kväll syntes det inte till en enda människa. Inga polissirener heller. Dock sköntjes några majstänger som väntade på att bli resta och dansade omkring. Men ännu härskade lugnet.

Banan

Jag vet absolut ingenting om Lidingöloppsbanan, annat än att den går i backig terräng. Abborrbacken hade jag aldrig hört talas om, förrän ikväll nar jag var mitt i den.
Banan är fin. Den påminner lite om den terräng jag springer i ute i Erstavik (Nacka). Det är kuperat, visst, men såhär i efterhand kommer jag bara ihåg två backar... men de mindre backarna kräver både kraft och energi och jag tog mig runt på över timmen. Ganska mycket över timmen. Inte speciellt imponerande alltså!

Det riktiga loppet

Jag funderar på att anmäla mig till loppet, men jag vet inte vilket. Jag står och väger mellan tjejloppet på 10km eller halva Lidingöloppet (15km)... om jag anmäler mig krävs det dock ett flertal besök till, och träningstillfällen, på banan!

Himmelskt gott!

Det är underbart när man äter något som riktigt smälter i munnen. Och då menar jag inte choklad...

Favoritmellanmål

Jag är en sucker för keso, jordgubbar och Valio sommarbär. Jag brukar inte nödvändigtvis blanda dessa livsmedel, men idag gjorde jag det och oj oj så gott det var!!

Ett mellanmål med 2.5dl yoghurt, 1dl keso och 0.5dl jordgubbar ger enligt www.viktklubb.se 291 kalorier och fördelar sig såhär:

(Det gula fältet visar energin som kommer från protein, det rosa fältet visar energin som kommer från fett och det blå fältet visar på energin som kommer från kolhydrater)