Lör 7 feb: Långt långpass

120 minuter var ambitiöst planerat. Ändå landade passet på 5 minuter extra.

Lååångt pass

Det var extremt länge sedan jag sprang långt. Det känns som om jag springer ganska sällan överhuvudtaget nuförtiden. Undantaget var den där 80-minutersjoggen för någon vecka sedan. Därför var det kanske dumt att planera in ett 120-minuterspass idag. Men jag hade ingen annan målsättning att springa mina 2 timmar - utan att komma för högt i puls - och då spelade varken tempo eller distans någon större roll.

Det var helt vitt utanför fönstret. Och då menar jag inte vitt som i snö. Snarare vitt som i dimma. Sikten låg på 20 minuter och isslasket lurade under fötterna. Ändå valde jag att springa mestadels i terräng. Jag var den enda joggaren som gjorde det, ganska puckade, valet. Men jag överlevde. Inte ett enda fall och inte ett enda uppskrapat knä (jag har redan ett så det behövs inga fler). Däremot bjöd underlaget på mentala utmaningar, lite äventyr och en och annan isdans. Helt klart bättre än tröttsamma raksträckor på asfalt!

Här står jag på balkongen.
Bakom mig är det vanligtvis träd,
is och på andra sidan vattnet (isen)
en massa hus.
Nu är det bara dimmigt vitt.

Jag försökte undvika mina vanliga träningslåtar som får mig att tända till. Jag skulle ju springa långsamt. Jag kan inte springa långsamt till Safri duo. Därför blev det en del Dido och James Blunt. En gång smög Basshunter sig in i lurarna också. Det var den enda gången pulsklockan registrerade en puls på över 90%. Det var dessutom påpassligt nog i en uppförsbacke.

Jag har lätt för att komma högt i puls när jag springer (inte så konstigt - min kropp måste dra runt på en hel del) men jag trodde nog att jag skulle ha en lägre snittpuls än 79%... den mesta delen spenderades i pulszon 4 och jag brände totalt 1500 kalorier. Därför tänker jag inte ha dåligt samvete för att jag drack 2 glas mjölk efter passet trots att det innehåller lite för mycket kolhydrater.

På det stora hela gick passet bra. Den sista halvtimman gick lite tyngre men Magnus Ugglas "24 timmar" piggade upp mig för en stund. Det gjorde även en av James Blunts låtar eftersom jag tycker att den skulle passa så jäkla bra till musikfyrverkeri (vilket har blivit ett stort intresse). Men jag är glad för att jag inte behöver springa långpass varje dag. Det är ganska jobbigt, mentalt, att springa långt. Man gör ju samma sak så länge!!

Checklista för lördag

1. Sovmorgon så länge jag vill
2. 120-minuterslångpass
3. Schlagertjejmiddag med vännerna

Ettan är redan avklarad. Jag låg i sängen till klockan 12. Långpasset borde inte vara så svårt att klara av. Det är bara att ge sig ut! Sist men inte minst är det tjejmiddagen. Det är svårt (och lite ohyfsat tycker jag) att gå bort på en middag och vara selektiv med maten. Men middagen avslutas med ostbricka och det passar ju mig!

Fre 6 feb (forts.): Styrketräning (med handskar)

Bästa after worken finns på Regeringsgatan!

Bröst, biceps, triceps

Jag träffade Nilla på stan efter jobbet. Vi hade några viktiga ärenden. Ett av dem bestod i att hitta träningshandskar. Egentligen var det Nilla som skulle köpa ett par, men eftersom även jag tycker att det är ovärderligt att träna med handskar blev också jag ett par handskar rikare. Och 149 spänn fattigare.

Nilla köpte tjejmodellen från Casall. Mörkgrå med fin sirlig text på (typ "move your body, it moves your mind", eller nåt). Jag köpte unisexmodellen från Casall. Vitsvarta. Fast mest vita. Jag gillar ju sådant som är vitt och opraktiskt...

Nilla provar handskar

Med varsitt par nya handskar kunde vi sedan bege oss till SATS Regeringsgatan: stans bästa after work! Det var ganska tomt - men inte lika tomt som den fredagskvällen före jul då vi var helt ensamma på gymmet.

Vi har visst likadana skor...
(om -3 kilo får jag köpa ett par till!)

Bröst, biceps och triceps stod på schemat. 6 reps. 3 set. Jag kände mig svag i vissa övningar och stark i andra. Kände mig otroligt svag i bänkpress till exempel. Men stark på bicepscurlsen med stång. Nilla börjar känna mig riktigt bra vid det här laget och skrattade när vi körde hammercurls med hantlar. På slutet kunde jag inte stå still utan började gå runt i salen. Hon vet att jag börjar bli trött i musklerna när jag gör så. Annars har jag nog inga konstiga styrketräningsgrejer för mig. Inga grimaser heller - förutom när jag gör drag mot hakan. Min överläpp beter sig konstigt då. Den liksom rycker. Det distraherar mig så jag måste alltid bita mig hårt i läppen när jag gör den övningen.

Fre 6 feb: Träning på crosstrainer

Jag är inte gnällig. Jag är bara medveten.

60 minuter konditionsträning

Tränade vid Medborgarplatsen på lunchen vilket påminde mig om att SATS har några jäkigt fräscha gym - och några skitgym.

När jag betalar mer än 500 spänn i månaden vill jag att gymmen ska vara rena och fungerande. SATS Fridhemsplan och SATS Medborgarplatsen är inte värda mer än några futtiga kronor ur den aspekten. För drygt 500 spänn kräver jag mer!

Jag tycker att fler gym borde fatta att det det inte är bara maskiner och hantlar som lockar kunder. Det är hela känslan runtomkring. Det där lilla extra som inte alls tycks vara direkt säljdrivande - men som indirekt är det. Speciellt på gym. Det är inte många som "älskar att träna". Därför är allt runtomkring ännu viktigare. Som lyxiga duschar, en mysig bastu eller snygga detaljer. Det där vi upplever som lyx. Längtan efter att gå och träna för att man vill "unna" sig något. Titta på Du Calme i Stockholm, eller Sportlife Exclusive i Göteborg.

SATS Medborgarplatsen och Fridhemsplan bjuder inte på någon som helst lyx. Att det "bara" är rent, fungerande och städat borde dock vara en självklarhet. Men dessa gym är inte ens det. De är bara skitiga och ickefungerande.

Första crosstrainern jag ställde mig på hade en hackig högerpedal. Det hade den andra också. Men den hackade inte lika mycket. Så jag stod kvar. Trampade runt och satte på hög musik så att jag inte skulle behöva störas av oljudet. Och så stod jag där i 60 minuter och hacktrampade. Kände mig faktiskt lite trött i benen vilket är mer efterlängtat än förvånande.

Ikväll ska jag testa ett annat gym!

Black is back!

Jag har inte somnat trots att jag borde ha gjort det för länge sedan. Det är helt omöjligt att släcka lampan när det finns 2 nya Biggest Loseravsnitt på datorn... men de ger mig inspiration till imorgon. Då fasen!!

Bob Harper

Jag har inte så högra krav på Grabben.

Han behöver inte se ut som en stor body builder.
Det räcker med att han ser ut som Bob Harper.

Jag har druckit vatten den här veckan.
Hela tiden, känns det som.
Jag har din provrörsbild i huvudet, Fredrika!

Tor 5 feb (forts.): Vinterpromenad

God jul!

666

67 minuter i 60% av maxpuls. Och säkert 6 komma någonting kilometer också. Det ger trippel i sexor. Vinterpowerwalken på kvällskvisten var underbar. Det snöade stora bollar från himlen och det kändes mer som december än februari. Jag och min trogna fyrbenta kompanjon Trixa gav oss ut i Erstaviksskogen och det var inte förrän hunden åkte på baken nedför en backe som jag förstod hur halt det var. Snön lyste upp fint och jag som utvecklat mörkrädsla tänkte inte en enda gång på vampyrer eller vildsvin. Även om jag trillade en gång, och nästan trillade 3 gånger, så var det inte en lika dramatisk powerwalk som förra veckan.

Den trogna följeslagaren gnäller inte som Grabben
när jag vill ha sällskap!

Nu ska jag spendera kvällen i sängen framför TV:n. Jag längtar verkligen till helgen och en riktig sovmorgon!

Tor 5 feb: Vanlig enkel yoga

Träningsbakis.

Lunchyoga

Hade tänkt mig en total vilodag idag. Inte för att jag känner mig död. Mest för att den allmänna uppfattningen är att man ska ha totala vilodagar ofta. Men det känner jag inte för. Aktiv återhämtning låter bättre. Och eftersom jag känner mig lite lagom träningsbakis - dock inte träningssliten - så blev det yoga på lunchen. SATS yoga. Vanlig, enkel yoga där till och med jag hängde med. Jag klarade till och med alla hundenpositionerna utan den sista för då gled jag med händerna längs med mattan. Kan man yoga med handskar?

Jag ser fram emot att komma hem före 20.30 för en gångs skull. Jag ska lämna kontoret redan klockan 16. Det är snart! Trots att det känns som om dagen just börjat. När jag kommer hem ska jag och promenadkompisen Trixa göra en utflykt i snön. Och så ska jag försöka lägga mig och sova i tid. Igår kunde jag inte sova alls. Hjärtat gjorde små lyckoskutt när jag tänkte tillbaka på kvällens träning. Så jag försökte tänka på annat.

Breathing your love

Häromdagen när jag körde hem från jobbet, eller om det var träningen, och alla varningslampor på bilen lyste och jag var ytterst nära att få soppatorsk hörde jag låten nedan på radion. Den är sjukt bra och tänder det där träningssuget i mig. Så jag höjde volymen på max. Det fick nästan varningslamporna att sluta blinka...

Ons 4 feb (forts.): Maxad träning

Jag har tre saker att säga om ikväll. Oh. My. God!

Wow

Jag såg fram emot kvällens pass otroligt mycket. Det skulle ju bli ett Pia-pass. Men besvikelsen la sig som en blöt filt över mig när det visade sig att hon var sjuk. Hennes andra hälft, Andreas skulle ta passet. Han är inte dålig. Men inte lika bra som Pia. Tyckte jag då. Nu tycker jag annorlunda. Kombinationen Andreas på ledarcykeln och Piaupplägg på passet tog mig till nya höjder. Till nytt maxpulsrekord på cykeln. Till nytt snittpulsrekord på cykeln. Och till spinning high!

På Pias pass kör vi ibland intervaller på 4 minuter med 2 minuters vila. Not today. Upplägget bestod av intervaller på 3 minuter. Med 1 minuts vila. 3 minuter går jäkligt långsamt. 1 minut går väldigt fort. Rösten inom mig sa att jag skulle upp i 90% av max i alla intervallerna. Kroppen var bestämd. Det skulle ske. Och så blev det.

Pulsklockan berättar att snittpulsen på passet låg på 86% av max (den mesta tiden av passet spenderades i pulszon 5). Med uppvärmning och nedvarvning inkluderat. Under den 7:e intervallen gav Andreas oss en uppmaning. Om vi ville kunde vi skippa vilan mellan intervall 7 och 8 och istället köra en 6-minutersintervall. Huvudet hade gärna vilat. Men kroppen sa nej. Under den 2:a minuten av den 7:e intervallen var jag uppe på 91% av max men när Andreas gav oss utmaningen var det som om jag glömde tröttheten. Jag körde på. Jag kollade klockan. Och jag såg pulsen ticka uppåt. Helt sakligt, och utan att känna av hur jag flåsade såg jag hur pulsen ökade från 192 slag. Till 193 slag. Till 194 slag. Till 195 slag. Till 196 slag. Till 197 slag. Till 198 slag. Jag såg aldrig när den visade på 199 slag. Då hade mitt spinner's high avtagit och jag var tillbaka i verkligheten. Med 1 minut kvar blev det väldigt tungt. Lungorna ville helst expandera genom ryggen och jag undrade vad som skulle hända om jag kollapsade här och nu. Men kollapsade gjorde jag inte. För då var 6-minutersintervallen slut.

Jag trodde jag skulle känna mig dödstrött efteråt. Men nej. Jag trippade som på små rosa moln. Hög som ett höghus av adrenalin och glädje. Otröttlig. Osårbar. Nästan odödlig. Känslan höll i sig styrketräningen igenom. Jag körde ben och presterade som aldrig förr. Detta mina vänner, är en kväll att minnas! (Men det ska bli skönt med vilodag imorgon. Yogavila och snabb promenadvila)

Träningsglädje!

Tummen upp för spinner's high!

Jag fortsatte kvällen med en snabb promenad på 20 minuter till skjutsen hem. Jag knäckte ett (kokt) ägg när jag gick över bron mellan Kungsan och Slottet och log åt att det nog måste se lite lustigt ut. Jag funderade över livet och över min självkänsla och mitt självförtroende och att jag nog kan tacka träningen över att tilltron till mig själv är enorm. Träning ger mer än styrka!

Alltså jag fattar inte - därför frågar jag er. Om man ser ut såhär av att "träna hårt varje dag", varför kan inte alla göra det då - varför allt tjat om vilodagar? Och om anorektiker ser ut som skelett av att inte äta någonting, varför säger man att man inte går ner i vikt när man äter för lite. Varför är det ingen annan som ställer dessa frågor? Så jäkla uppenbart är det väl inte.

Ons 4 feb: Träning hela dagen

Jag gillar hotell Coola K. God mat och morgonpromenad ingår i paketet!

Wicked Wednesday

Jag sov hos Coola K inatt. Eftersom hon bor granne med mitt jobb är det väldigt praktiskt. Ja just det, hon är ju både kul och trevlig också så det lämpar sig ganska bra på fler sätt...

Imorse var vi ute en sväng runt Kungsholmen och powerwalkade. Vi tänkte att det var mer effektivt än att träna på gym. Kanske inte ur träningssyfte, men vi kunde både powerwalka och umgås - samtidigt! När vi kom hem fixade vi med våra specialfrukostar och gjorde matlådor. Allt är petnoga och Coola K ville absolut fixa sin frukost själv. Hon trodde nog att jag skulle sabotera den med en massa onyttigheter så att jag vinner nästa veckas Biggest Loser annars...

Nu på lunchen tog jag mig ner till rena och fräscha SATS Stadshagen för att uthärda 7 km på löpband. Jag gjorde det utan mina riktiga löpskor (vilket kändes) men framför herrarnas super-G på tv:n. Det fick tiden att gå lite fortare. Sedan var det snabb dusch och stress, stress tillbaka till jobbet. Och snart är det redan eftermiddag och imorgon är det torsdag och sedan är det nästan helg. Tänka sig!

Men först ska jag göra lite annat. 2 pass har redan avklarats idag. 2 more to go. Min PT är inte riktigt nöjd med mitt träningsupplägg för idag men jag känner mig så pigg i kroppen och så på gång att det skulle kännas dumt att inte träna. Imorgon är däremot en helt annan dag.

Min nya favorit

Mmm god!

Tis 3 feb: Träning på källargym

Fridhemsplan är nog SATS mesta källargym. Sunkigt, svettigt, rostigt och illaluktande.

Spinning + styrketräning

I eftermiddags träffade jag min värste konkurrent. Och en av mina bästa vänner. Coola K. Vi sågs på Fridhemsplan. Jag smygtränade 45 min spinning innan vi sågs till väldigt dålig musik men när det väl kom en låt som fick mig att tända till var jag uppe på 90% av max och nuddade. Det var underbart.

När vi beblandade oss med det övriga folket nere i källargymmet hade vi båda varsin träningslapp i handen med vad vi skulle göra. Fast det tog mycket längre tid för Coola K eftersom hon kör fler repitioner. Själv lassade jag på så mycket vikt jag bara kunde och körde mina 6 reps. Det var ryggen som stod i fokus. Och axlarna. Eftersom det var så mycket folk fick jag anpassa mig och byta ut några övningar. Ibland fanns inte de redskap jag behövde. Nä, det är dags att jag åker ner till Halmstad för lite PT-träning (one more week to go). Men jag fick god hjälp av Coola K, speciellt när vi körde latsdrag med smalt och omvänt grepp. Det var tungt. Rodden var roligast. Eller nä, roligast var nog sällskapet.

Tänk vad mycket träningsväskor vi bär runt på hela tiden.

Coola K går loss på passionsfrukten.
Och jag på avokadon!

Blondinbella har börjat träna på Balance och jag undrar lite varför.

Tidigare har hon skrivit en hel del om de

"möten" med SATS hon sprungit på.

Var det inte tillräckligt fint?

.

Jag har inget emot Balance. Jag tycker tvärtom att både AXA och Balance varit marknadsföringsmässigt smarta när de kopplade ihop sig själva. De flesta har hört talas om Balance by Axa. Att man sen inte har koll på vilka produkter som avses är en annan femma.

Tis 3 feb: Träning på crosstrainer och intervaller på roddmaskin

Snygg, smart, stark och glad.

45 minuter effektivitet

Tidpunkten 06.00 är inringad i min kalender. MP står det. Morgonpromenad - 60 minuter! Och sedan, klockan 08.00: jobbmöte. Lägg till 60 minuter för resa ut med Saltsjöbanan till jobbet i stan eftersom det är punka på bilen trots att servicekillarna skulle ha fixat det när den var inne förra veckan (förra gången den var inne på service hade de glömt skruva åt någon oljegrej så lampan lyste tvärilsket rött när jag var på väg från Halmstad till Stockholm) och ni märker själva att det är en tidsplan som inte håller.

Jag låg i sängen igår kväll och funderade på vad som var bäst. Att flytta bak morgonpromenaden till 05.00 och få till bra lågpulsträning innan frukost - men med alldeles för få sömntimmar - eller att sova ut och köra morgonträningen på lunchen.

Det blev lunchträningen som vann. Lauritzson hade ju skrämt upp mig med att vi behöver sömntimmarna! Så klockan 11.00 ställde jag mig på crosstrainern och körde 30 minuter tungt och snabbt. Skruvade upp till level 15, satte på en skön remix på Jordin Sparks "No Air" och hade som målsättning att hänga med i takten. Resultatet blev 30 minuters träning på runt 85% av min maxpuls. Sedan satte jag mig på roddmaskinen och körde intervaller till ett inferno av Safri Duolåtar. Gladde mig åt att jag minsann rodde halvminuten snabbare än den unga, friska kille jag såg häromdagen som verkade ha ett himla sjå att hålla 2.20-fart.

Jag var glad, snygg, stark och smart - ja det är jag nästan alltid! Jag är tillbaks på min vanliga pulsnivå. Jag är på topp!

Snygg, smart, stark och glad!

Who is the Biggest Loser? (vecka 3)

Med 1.5% viktnedgång är Coola K the Biggest Loser den här veckan. Jag har gått ner 1.2% och får därmed springa på 7 km på löpband och böta 50 kronor till vår spa-resa.


Resultat, vinnare per vecka, Biggest Loser:
v.1 Puma -3.5% - Nike +0.4%
v.2 Puma -1.3% - Nike -3.3%
v.3 Puma -1.2% - Nike -1.5%

Min vecka

Det var en jämn fight. Till slut handlade det bara om något enstaka hekto. Och hade jag vägt mig ikväll hade det nästan varit lika. Men vägningen sker ju på morgnarna och då var det Coola K som tappat mest. Man ja ä inte bitter...

Veckan som varit har varit ganska tråkig. Otroligt mycket jobb och annorlunda matintag. När man är hemma, eller gör sina egna måltider, kan man göra bättre val. När man är borta på mingel eller middag måste man anpassa sig. På fredagskvällen åt jag jäkligt mycket parmaskinka och oliver till middag (och ett glas bubbel - oops). I lördagskväll åt 2 matskedar skagenröra och en oxfilé. Alla andra åt tillbehören också. Rostat bröd med någon form av twist och potatiskaka och någon liten morotsbakelse. Men inte jag. Istället för de sämsta valen försökte jag göra det näst sämsta valet. Så det blev inte så mycket mat. Och inte så mycket fett, vilket märktes för jag gick och la mig hungrig.

Träningsmässigt har jag inte haft en enda pulstopp. Jag har vandrat i sextiotillsjuttioprocentavmaxträsket. Men nu är det andra bullar. Jag ser verkligen fram emot den kommande veckans högintensiva träning och det finns även andra saker jag försöker ändra på. Som att dricka mer vatten till exempel. Och sova mer. Och att äta lite oftare. -1.2% i tappad vikt är riktigt bra, och jag försöker att tänka bort tanken att jag vill ha högre siffror för jag vet ju att det inte är sunt. Egentligen. Men den snabba viktminskningen lockar väldigt mycket. Tyvärr.

Jag har inte träffat Grabben på en vecka nu. Nästa gång vi ses är om en och en halv vecka. Målsättningen är att han ska se mig under solglasögonnivå. Ni vet, den där gränsen jag nådde i våras då jag belönade mig själv med ett par snygga Alexander McQueenglasögon som kostade multum. Den gränsen ska bli rolig att nå. Vägen dit känns mest som en transportsträcka eftersom jag varit där ganska nyligen. Så fort jag kommer unden den viktnivån kommer varje tappat hekto att kännas som om jag vunnit en slant på lotto!

PS. Veckofinaler och straff i all ära, vi har fortfarande inte kommit på vad vinnaren av hela Biggest Loser ska få - alltså den som gått ner mest i vikt i juni. Har ni några förslag? DS.

Ola Lauritzson

Många bloggare är på bloggala men inte bloggaren Puma. Hon är på träff med Ola Lauritzson.

Gå ner i vikt - Olas samlade erfarenheter

Ola Lauritzson släpper ännu en bok om hur man ska hitta rätt i GI-djungeln ("Gå ner i vikt - mina samlade erfarenheter av GI-metoden") och jag var bjuden på träff med honom på Clarion Sign. Jag, min vän Söta Sanna, och ett gäng damer i respektabel ålder. En hel konferenssal fylldes till sista stol och efter att ha kikat i Olas nya bok tror jag nog att han fick med nästan allt i sitt långa föredrag. Man kan inte anklaga honom för att hålla igen på tipsen!

Jag och Söta Sanna skålar i Ramlösa.
Jag valde vatten för att snåla på kolhydraterna.
Sanna valde nog vatten för att hon föll för grupptrycket...

De har snygga handfat på toaletterna på Clarion Sign.
Problemet är att det är svårt att hitta till toaletterna...

Lika mycket som jag lyssnade till vad Ola Lauritzson sa. Lika mycket lyssnade jag till hur han sa det. Han är en riktigt bra talare faktiskt. En av de bästa jag lyssnat till. Hans kroppspråk, retoriken, den inbakade humorn... ja allt är så bra att han imponerar stort på mig. Och det händer inte så ofta.

GI är inte helt nytt för mig, och eftersom jag - liksom halva Sverige känns det som - redan har en eller två böcker hemma från Lauritzson så kände jag igen mycket av det han sa. Men en sak jag tar med mig är att jag måste sova mer! Jag sover alldeles för lite - men det är ju för att det finns så få timmar på dygnet. Men jag måste, måste, måste komma ihåg att även sömn har inverkan på hälsan (och vikten). Den andra saken jag tar med mig från kvällen är att Ola Lauritzson är mycket snyggare i verkligheten än på något av sina många omslag!

Jag och Ola.
Ola är snyggast i verkligheten.
Jag är snyggast på andra bilder...

Måndag!

Jag dricker vatten.

Jag mår illa.

Det är ny rolig vecka men jag börjar med vilodag.

Så sammanfattas min måndag.

Ny vecka!

Om 2 timmar är det dags!

Vecka 6

Förra veckan var ganska tråkig. Det är vad jag sa till min PT. Han undrade varför. Jag svarade att det var för att det inte hände något med pulsen. All min träning var lågintensiv. Inte en endaste pulstopp mot 90%.

Men om 2 timmar är det dags. Då börjar en ny vecka! Och det ska bli skitjäkla skoj! Jag ska visserligen fortsätta mina lågintensiva morgonpromenader men jag ska även slå klackarna i taket, eller pulsen snarare, vid ganska många tillfällen. Och så ska jag styrketräna lite smartare. Nilla har lovat att hjälpa mig med passning så att jag kan köra tungt.

Bästa - eller värsta - dagen blir nu på onsdag. Det ska bli skoj. Stay tuned!

Vatten och vikt

Hur stor roll spelar det - egentligen?

Vatten för vikten

Jag är mycket törstigare nu när jag börjat med LCHF än förut. Jag fick aldrig in den där riktiga vattenvanan. Inte ens när stora vattenboomen kom och alla gick runt med flaskvatten i tid och otid. Inte för att alla alltid var törstiga. Men för att det var coolt.

Trots att jag tränar mycket dricker jag inte särskilt mycket vatten. Inte heller brukar jag vara särskilt törstig. Inte förrän nu. Nu när jag valt LCHF-spåret är jag ofta törstig. Och det är ju inte bra. När man är törstig är det för sent. Kroppen vill ju helst ha vätskan innan den signalerar törst. Och även när jag är törstig är jag inte så bra på att dricka vatten.

Eftersom jag har så många kunniga personer som läser min blogg vill jag gärna ha er syn på saken. Hur stor påverkan har vattendrickandet på viktnedgången? Eller tvärtom - vilka konsekvenser har det på viktnedgången att inte dricka vatten? Om nu vatten har påverkan på ämnesomsättningen* - varför är det så?



(*Jillian påpekade detta i Biggest Loser season 7, episode 1)

Alltså det där med långa naglar är inte min grej.

Igår hade jag 10 långa naglar.
Imorse 9.
Nu har jag bara 2.

(Men jag har fortfarande 5 fingrar på handen
även om det inte ser ut så på bilden)

Sön 1 feb: Snabb långsam träning

Revansch!

60 min morgonkondition

Eftersom Scandicgymmet stängde för tidigt igår för mitt tycke så tänkte jag ta revansch imorse. Jag skulle minsann vara där klockan 06.00! Det var jag också. Nästan. Jag kom bara dit 90 minuter efter utsatt tid och det får nog anses vara okej. Det var ju ändå träning före frukost (och jobb) och jag gick ju faktiskt inte och la mig förrän efter midnatt.

Det finns en stor platt-tv precis framför konditionsmaskinerna och jag hade planer på att titta på den. Tyvärr visas inte speciellt bra TV klockan 08.00 en söndagsmorgon. Mest barnprogram eller töntiga TV-serier. Så jag lyssnade på min Ipod. Jordin Sparks "No Air" snurrade runt i rätt många olika versioner. Om och om igen.

Och jag vet inte hur det hände men ganska snart hade jag gjort mina kilometrar på mitt löpband, och en stund på träningscykeln. Förmodligen hade inte huvudet vaknat ännu. För den där träningstimman kändes inte som särskilt många minutrar.

Imorgon är det dags för finalen av veckans Biggest Loser och som sig bör krävs en ordentlig sista träningsomgång innan. Precis som de kör i serien. Så vi får se vad jag hittar på ikväll. Något måste till - Coola K har säkert ett ess i rockärmen och även om jag går ner i vikt måste jag ner tillräckligt. Vad som är tillräckligt återstår att se, imorgon!