Tor 21 juni: Annu en varm jogg

Det var varmt idag igen. Surprise surprise. Men det blaste ocksa lite mer - tack och lov - sa jag blev inte lika knaperstekt nar jag var ute och joggade.

Pancakes och en jogg

Dagen borjade med en sjutusan till frukost (och traningsvark i magen fran i forrgar). Omelett med ost och skinka och tre multi grain-pannkakor (fast jag gav bort tva - blev sa matt...). Det stod jag mig pa anda tills nu, klockan 8 pa kvallen. Att det skulle vara bra att ata var tredje timma var alltsa ingenting jag tog fasta pa idag.

Framat kvallningen stod jag i valet och kvalet mellan kallargymmet och en jogg langs beach fronten (vilken harlig svengelska jag svanger mig med). Men va fasen, gym kan man ju alltid ga till men jag har ju inte alltid chansen att andas in frisk (?) Kanadaluft. Sa det blev en utomhusjogg, under stekande sol men med friska vindar.

Jag vet inte hur lang min lilla tur ar faktiskt. Men jag skulle gissa pa 6-7 km. Alldeles lagom.

Betong

Manga tycker att det ar hart att springa pa asfalt. Det ar det. Men relativt sett ar det anda mjukt. For om det ar nagot som ar hart, sa ar det betong. Av nagon anledning sa gors manga vagar, framforallt gangvagar, av betong, ofta i Kanada, England och Irland. Kanske ar det billigare? Tack och lov ar inte betong sarskilt poppis hemma i Svedala. Jag tycker att det ar ratt sa fult. Fast det ar sprucken asfalt ocksa. Ja - fult alltsa.

Ons 20 juni: Morgontraning

Nar gymmet ligger i kallaren kan man trana nar som helst. Som igar sent pa kvallen, eller imorse efter frukost.

Morgontraning

Efter frukost (keso med jordgubbar och blabar och en macka med jordnotssmor - man kan ju inte vara helnyttig heller) tog jag hissen ner till gymmet. Det blev 30 minuter pa crosstrainern (eller orbitreken) och sedan lite ben- och rumpstyrka. Sedan var det bara att ta hissen upp till duschen igen. Easy!

Tis 19 jun (forts.): Kallargym

Jag hittade ett gym i kallaren dar jag bor!

Kallargym

Gymet ar hur bra som helst. Precis som ett riktigt gym, men i miniatyr. Har finns cykel, rullband, trappmaskin, orbitreks och rowing machines. Och i ett annat rum finns en massa styrketraningsgrejer.

Jag tog en svang ner till gymmet vid 22-tiden igar och cyklade i 20 minuter och korde trappmaskin i 10 minuter. Enligt maskinernas egna monitorer forbranner man ungefar lika mycket pa dem men sa kanns det absolut inte. Cyklandet var relativt lattsvettat aven om jag korde intervaller sa att staplarna pa monitorn slog i taker. Men trappmaskinen - oj oj. Aven pa laga nivaer lackar svetten!

Efter cardion korde jag situps i en sadan dar situpgrej - typ ett stativ pa golvet. Jag tycker de ar ratt sa bra for man behover inte spanna sig i nacken.

Shopping

Det ar kul att shoppa i andra lander, aven om det bara handlar om mat och livsmedel.

Nuts about nuts

I Kanada ar man galen i notter. I den gigantiska mataffaren finns hylla efter hylla med olika notter, olika blandningar och olika storlekar. Jattedyrt ar det inte heller. Jag kopte en ganska stor burk "trail mix" med lite blandade notter, fron och torkad frukt for CAD3.99. Perfekt!


Men hur nyttig man an kan vara, sa hittar jag spar av de onyttigheter jag alltid associerar Nordamerika med. Persikor som ser ut som donuts till exempel - donut peaches.


En till grej som jag alltid velat testa, men aldrig har gjort, ar butternut squash. Butternut squash soup ska till exempel vara hur gott som helst. Nagon som testat?

Tis 19 juni: Beach front jog

30 grader varmt och tjock, kvalmig askluft. Klart man gar ut och springer lite da!

Beach front jog

Det gar bra med tranandet. Kom ut idag ocksa faktiskt. Denna gang pa en riktig jogg och inte bara trakjogg pa lopbandet. Klockan var 11 pa formiddagen och jag kunde latt ha skurit luften med kniv. Det var varmt och kvalmigt. Med varje andetag fylldes lungorna med tjock, het luft. Yik! Men jag gjorde det - trots allt (hade Rihanna i lurarna sa det gick bra).

Jag ar just nu i Burlington som ligger nagra mil utanfor Toronto. Har finns en stor sjo (ej badbar) och det ar populart att ga, springa och cycla langs beach stripen. Det ar kanske inte alltid sa jattefint men - det funkar. Nar jag var ute och sprang motte jag en 60-arig sportig dam med kritvitt har och lappstift som var ute och akte rollerblades. Sedan motte jag en sadan dar plastsnygg kille som sag ut som han kom direkt fran omslaget till runner's world eller nagon annan fitnesstidning. Han var ute och sprang i bara shortsen. Haret var perfekt och tanderna kritvita och musklerna satt dar de skulle. Det ar da man vet att man ar i Nordamerika!

Man 18 jun: Good life training

Jag har varit framme sedan fredag. Men vaskan kom forst igar. Dar lag allting. Fran min alskade plattang till mina traningsklader. Sa istallet for att trana har jag agnat helgen till att ata brownies, iced cappucinos och en massa annat onyttigt. Men nu ar det andra bullar som galler.

Good Life Fitness

Jag holl pa att missa min connecting flight i fredags. Jag hade ynka tva minuter pa mig nar vi mellanlandade i Munchen. Jag hann. Men inte vaskan. Det ar sa typiskt... och eftersom man inte far ha nagra vatskor i handbagaget lag ju saklart allting i resvaskan. Det enda jag hade i handbagaget var tva bocker, pass, planbok och min ipod. Grattis grattis.

Anyways, som man sager pa den har sidan Atlanten. Nu nar jag antligen fatt min vaska har jag kunnat trana. Nar jag bodde har i Toronto forra gangen tranade jag ofta pa Good Life Fitness (typ som SATS i Sverige). Sa ocksa idag. Jag korde 30 minuter pa rullbandet men har totalt glomt bort hur man raknar om fran miles till kilometer. Sa att jag sprang pa 8 mph sa mig liksom inget. Men det gick bra. Hade jag vetat att det var nastan 13km/h hade jag nog inte orkat lika lange...

Rihanna - Umbrella

Bästa låten just nu. Bör tas med ut i joggingspåret!!

Ont det gör ont...

Jag har en blånagel. Jag fick den under alpina VM, så långt bak i tiden som i februari. Men det är nu den börjar märkas av.



Blånagel

Jag har försökt leta fram en bra bild på en bra blånagel men hittar ingen. Och tur är nog det för det ser inte så jäkla nice ut.

Enligt siten Frilufts.se uppkommer blånaglar om nageln utsätts för slag eller tryck. Då kan det börja blöda under nageln, och nageln blir tjusigt blå. "Detta betyder att man kommer att tappa nageln", skriver man sedan på Frilufts. Aj aj, skriver jag!! Vad jag tydligen skulle ha gjort var att glödga nageln med ett upphettat gem, och liksom punktera nageln för att vätska och blod ska kunna rinna ut. Vilket låter minst smärtsamt - att bränna hål på nageln eller att tappa den? För min del låter båda alternativen lika illa.

Status för min tå (stortån dessutom) är att den varit blå men hel under våren. Men nu ser jag att det blivit en spricka längs halva tånageln - ganska långt ner mot foten. Så det är inte så att det är risk att jag tappar bara halva nageln liksom. Här är det för fasen fara på färde med hela nageln!!

Anledningen till att jag skriver om det just nu är att jag slog i foten imorse och liksom fastnade med nageln. Så att den ruckades till lite. Och nu ömmar den. Och jag sitter här och tycker synd om mig själv.

Friskispressen skriver att nageln är död. Men man kan tejpa fast den och vänta på att en ny nagel ska växa ut. Men att det ibland kan ta flera månader... jaha. Så det blir inga snygga sommarsandaletter för mig i sommar med andra ord. Men det är lugnt. Jag har är ingen open toe-person ändå. Jag har blivit trampade på mina tår för mycket för att jag ska utsätta mina tossingar för det. Istället kör jag med Mavalas nagellack i nyansen Nice, och ett par schyssta, svarta skor med klack och spets.

SkoVIKTigt

När vi köper skor vill vi ofta ha de med en jäkla massa stötdämpning. Men har du funderat över att dessa skor också är de tyngsta?

VIKTigt

Ett par "vanliga" löparskor väger runt 350 gram och har förmodligen ganska bra stötdämpning bak och ibland stötdämpning fram. De är stabila och säkert en väldigt bra sko - för de allra flesta.

En löpare i kategorin "duktig" springer förmodligen i en sko som väger runt 150 gram. Med antingen ingen, eller väldigt lite, stötdämpning. Skillnaden? Ett ton per mil! Så mycket extra måste vi motionärer nämligen dra runt på om man ska räkna hur mycket vi lyfter vid varje steg. Ett ton är ganska mycket...

Ultralätta skor (som de gula special-Asicsskorna ovan) ska inte användas för mycket. Just för att de är så lätta och stötdämpningsfattiga så är de ju inte bra för benen. Men duktiga löpare springer ju inte heller som vi motionärer. De springer mer på framfoten och mindre på hälen. Därför behöver de ingen hälstötdämpning, utan skulle hellre önska att stötdämpningen satt där fram.

Lätta skor slits också ut fortare. En vanlig sko håller kanske runt 100 mil. Men en tävlingssko håller kanske bara 10 mil. En extrem tävlingssko, Nikes MayFly (som bland annat Cedric, som kom in som fjärde man på mara-SM, springr i), kan inte ens "stå upp själv" utan faller ihop eftersom det bara är mjukt tyg som skon består av - förutom en tunn, tunn sula.

Ett tips är att gå in i en riktig löparbutik och känna på en ultralätt sko. Det känns inte som en sko. Den är så lätt att det känns som om man håller en bit frigolit i handen!

Mara

Det var 30 grader i skuggan kl 14.00 när starten gick. Aldrig har en mara sprungits så dåligt.



Eliten

Det var varmt igår på maradagen. Killen från Zimbabwe som vann förra årets mara, vann i år igen men på den sämsta tiden någonsin (drygt 2 timmar och 20 minuter). Efter målgång kräktes han och fick ur sig att detta var det jobbigaste han gjort. Sedan fick han hjälpas upp på prispallen.

Bäste svensk blev Kent Claessson på runt 10:e plats. Också det på en "dålig tid" (men slå den om du kan!) - 2 timmar och 28 minuter ungefär. Men - att ta sig runt 42 kilometer en dag som denna är en bedrift i sig. Fast... norskan som vann - och som springer en mara om dagen i träningssyfte (galet!) - tyckte att det var en ganska lätt match. Hon vann damklassen på 2 timmar och 38 minuter och sprang sedan ut en stund på kvällen igen. Anna Rahm (förra årets vinnare) tyckte att årets mara var varm och jobbig men såg det som en träningsmara inför VM-maran i Asien senare i år.


Marahjälte

För min marahjälte gick det inget vidare. Med en mage som gick sönder efter bara 5 km tappade han tid och fart. Till slut blev det så dåligt att han var tvugnen att helt avstanna. Efter 30 kilometer. Han får helt enkelt bräcka sitt personliga rekord på dryga 2.57 vid nästa mara. Kanske blir det Berlin. Kanske blir det Växjö.

Enligt överenskommen vadslagning fick grabben nöjet att bjuda mig på middag. Det blev ju ingen tid under 3.05 (enligt statistiken har han ju inte kommit i mål än). Den avnjöts precis på Restaurang J i Nacka i solgasset. Det är förmodligen en av Stockholms schysstaste uteserveringar! Precis bakom ligger en lagomt lång trappa som man kan gå ner maten i. Om man orkar.



Inspirerad

Värmen till trots blev jag otroligt inspirerad av loppet. Även om åskådare. Så jag tar och anmäler mig till nästa års mara (igen). Den går av stapeln 31 maj. Denna gång hoppas jag att min höft håller så att inte något sådant onödigt ska sätta krokben för mig. För det verkar så totalt jäkla tokkul att springa!!

Makaroner

Om 25 timmar går starten för maran.

Makaroner

Åtskilliga tusen äter makaroner och pasta och spaghetti i stora lass idag. Utan fullkorn. Utan proteinberikningar. Bara snabbmakaroner. Och kanske lite ketchup.

Grabben är inget undantag. Han kom hem på lunchen och laddade med ett makaroniberg som är många gånger större än hans mage (imorse åt han ett berg med gröt). Hur det får plats i hans mage vet jag inte. Men det måste ju räcka till 4 mil.

Tor 7 jun (forts.): Långsamt vi gå genom stan

Det blev promenad genom ett stekande hett Stockholm - istället för ett stekande hett yogapass.


Stros

När det är strålande vackert sommarväder måste man få säga ja när en kompis ringer och vill ta en efter-jobbet-promenad, istället för att spendera kvällen inomhus i en yogasal. Det var ju inte som att jag valde bort yogan för en tv-kväll precis.

Vi möttes upp vid Gamla Stan. Jag hade precis varit och skrapat bort en massa tandsten på världens vänligaste mottagning - Mälarkliniken. Strosandet gick först till vattenhålet Pontus By the Sea där vi stektes i solen. Sedan Götgatan upp med diverse pauser i butiker. Och hela Götgatan fram till Skanstull och sedan Ringvägen mot Zinkensdamm. Säkert en promenad på runt 6km eller så. Men i väldigt obekväma skor (att traska runt i fina, vita ballerinaskor fullkomligt dödar fötterna). Då hade jag redan innan gått från Hornstull till Gamla Stan, bara det 2-3 kilometer.



7 Eleven

Bästa nästan-nyttiga glassen finns på 7 Eleven. En liten yoghurtglass (fettfri vet jag att den är, men sockerfri - är den det också?) som faktiskt är ganska lagom till storleken, kostar 15kr. För 19kr får man värsta glassbomben. Supergott!

Ett annat alternativ när sockersuget slår till är chai-te med honung och lite mjölk. Det smakar vetebulle. Smakar lite som chailatte på café, men skillnaden är att på café hälls det en massa sockersirap i ibland. Jag köpte mitt chai-te på NK, men gott alternativ finns också på Konsum i lösvikt.

Tor 7 jun: Skogshuggarspinning

Morgonens spinningpass var ett av de märkligaste jag varit på.

Skogshuggarspinning

De flesta SATS spinninginstruktörer är ganska lika. De har samma typ av upplägg även om detaljer - och musiken - skiljer dem åt. Visst finns där några som sticker ut. Som Apollo till exempel. Eller som Ben.

Det var Ben som körde imorse, på Odenplan. Halv sju. Ben är ingen instruktör som startar lite lagom med en skön uppvärmning och sedan har sin tydliga pulstopp och sedan lite lugnare och sedan en tydlig pulstopp innan slutet. Ben kör intervaller i olika former hela tiden. Nästan från start. Och han använder inte det vanliga "SATS-språket".

Det är utan tvekan ett tufft och hårt pass men en hel del tunga partier. Det är korta höginstensiva intervaller på max 90 sekunder och det är lite gammaldags techno. Det känns lite primitivt helt enkelt. Passet ger inte den känsla av "teknik och elegans" som många andra instruktörer ger. Här är det primitivt, rakt på och lite skogshuggarkänsla. Och det är jäkligt skönt som omväxling!!

Ons 6 juni: Sommarjogg

Firade svenska nationaldagen med att rensa ogräs och jogga. Och med ett dopp i havet!

Sol, sommar, bad och en massa ogräs.

Temperaturen låg på nästan 30 grader någon mil sydost om Stockholm på nationaldagen. Vi åt frukost på bryggan och såg hur det morgonbadades till höger och vänster. Barn voltade ner i vattnet, om och om igen, och de något äldre använde stegen. Men ner kom de. Alla. Så det kan ju inte ha varit iskallt i vattnet. 17 grader stod termometern på när vi kollade. Och det är ju nästan varmt! Så efter att ha rensat ogräs i några timmar (och blivit både brun och bränd på ryggen) badade även jag. Ett tidigt premiärdopp!

Jogg...

Framåt middagsdags när solen inte stekte lika hårt tog vi en liten joggingtur mot Erstaviksbadet. Hit vallfärdar folk för att sola, bada och windsurfa och vi mötte folk hela tiden på den lilla skogsvägen med "barrunderlag".

Det blev ingen lång jogg. 5-6km bara. Men vi experimenterade lite med steg. Ja, steg! Duktiga löpare springer ofta på "tårna", medan vi dödliga sätter i hälen först. Faktum är att det går snabbare att springa mer på framfoten. Och jag märkte att min supination inte är lika kraftig när jag springer längre fram på fotbladet. Fast det är både ovant och jobbigt...

Grabben ska springa maran i övermorgon men han har skitont i halsen. Han sätter hög prestige i att springa i första startledet (de 300 främsta) och om han bryter/ej startar/springer långsammare än runt 3.10 så tappar han sin högt värderade specialfärgade nummerlapp. Hur ska det här gå? Den som lever får se...

Mc Donken

Snabbmat är skit. Jag vet. Men igår hade vi (nästan) inget val. Bra är att man i alla fall kan se vad man äter.

Näringstabell

Yogan slutade 20.30. Lägg till en lägenhetsvisning och en promenad hem istället för buss så hann klockan bli 22.25 innan vi stod utanför min port hemma. Ingen mat i kylen (förutom 3 ägg och en massa småflaskor Dooleys). Affären stängd. Vad gör man då? Man går gatan ner till Mc Donalds som trofast står öppet till sent in på natten. Bra, men liksom dåligt på samma gång.

Det som är dåligt med Mc Donalds är maten. Det som är bra är att deras näringstabeller står på baksidan av pappret som ligger på brickan. Där raddas det upp. Från kalorier till fett. På allt från en mellancola till Mc Feast till glass med topping. Perfekt!



Igår åt jag för 800 kalorier, dricka, pommes frites och hamburgare inkluderat (jag som precis innan gjort av med cirkus 450 kalorier på yogan) 800 kalorier är också vad enbart en Big Tasty innehåller. Och hela 50 gram fett!

Mån 4 juni (forts.): Yoga!!!

Jag skrev yoga med tre utropsteckan i titeln ovan. Varför? För att idag var det riktigt sådär speciellt. Jag förstår nu att man kan bli frälst.



Jäkla bra yoga

Jag trodde inte att det skulle gå så bra igår kväll på yogan. Jag mådde lite konstigt innan, och var dessutom hungrig. Och så vet jag ju sedan tidigare att jag brukar må lite småilla när jag yogar sent på dagen.

Alla men till trots - det har aldrig gått så bra på yogan som igår. Jag mådde inte illa alls. Och jag kunde sträcka, sträcka och sträcka som jag aldrig gjort förut. Det var så coolt! Ja, faktiskt. Coolt är rätta ordet. Det var knökfullt och tokvarmt men äntligen kände jag mig som en i "gänget" - att jag kunde göra rörelserna nästan lika fullt ut som de flesta andra.

Mån 4 juni: Äntligen morgon!

Vaknade några minuter innan klockan (och pojkvännen) ringde. Då stod den på 05.27!

Äntligen morgon

Det känns så skönt att vakna till strålande solsken. Man känner sig pigg och redo för en ny dag, en ny vecka och framförallt - ett nytt träningspass.

Jag tror aldrig det har hänt i världshistorien att jag vaknat före klockan någon gång. Eller jo, men då har det nog berott på att jag inte hunnit somna innan klockan ringer.



Måndagssnurr

Det var full rulle på spinningen imorse. Fullsatt som alltid. För det är ju klart, vem vill inte starta veckan till Carolines sköna 55-minuters spinningpass och hennes absolut underbara musik. Första låten är fantastisk... men tyvärr vet jag inte vad den heter. Med några få undantag, lockar hennes spinningmusik till en smittsam träningslusta som gör en både glad och riktigt, riktigt på hugget!

Helgtankar

Helger är inte min grej. För mycket att göra, för mycket "ta igen sig från förra veckan och ladda inför nästa" och alldeles för lite hinna med träningen.

Helgtankar

Imorse skulle jag varit på yogan klockan 10. Men när klockan visade 10.00 låg jag och snoozade för femtielfte gången. Så det blev ingen yoga. Och sedan åkte jag ut till mina föräldrar för lite helgrekreation vid strandkanten (bara 15 grader i vattnet så det blev inget dopp). Och efter ett glas mousserande i solgasset (vet inte vad vi firade egentligen, men mysigt var det) och ytterligare ett glas rött nu så har nog joggen sprungit åt fanders också. Vi får se hur det blir med självdisciplinen imorgon!

Trenden talar dock sitt tydliga språk. Helger och träning är inte min grej. Det är alltid då jag fuskar. Det är konstigt egentligen, för det känns ju som om det är på helgen man borde ha tid. Men jag antar att omgivningen spelar in. Om de inte prioriterar träning, utan ska göra en massa andra grejer, ja då blir det svårt för en själv också. Visst kan man morgonträna, men... helgen är ju den enda tid då man faktiskt får lov att sova ut!

Hur gör ni med helg och träning? Har ni mer tid, eller mindre tid?

Framtiden

Om mindre än två veckor åker jag hem. Ja, till mitt gamla hem i alla fall. Jag drar nämligen till Canada en sväng. Där allt är större och bättre... eller bättre vet jag inte, men dock större. Givetvis åker löpardojjorna med. Men tills dess får jag se till att sätta lite fart för när jag lämnade Canada förra gången så var jag 8 kilo lättare och min gamla kompis som jag ska vara hos en månad lär knappast känna igen mig...

Slí na Slánte

Slí na Slánte. Ni kanske undrar vad jag surrar om? Slí na Slánte är irländska (ett jäkligt konstigt språk för övrigt) och betyder "hälsans stig".

Hälsans stig

Slí na Slánte är en jäkligt bra grej som upprättades på Irland av deras motsvarighet till Hjärt- och Lungfonden 1995. Sverige har följt efter (de har funnits här ett tag) och idag finns det faktiskt några slingor som är utmarkerade som hälsans stig i nästan varje landskap!

Klicka här för att kolla var din närmsta slinga är.

Syftet med dessa markerade slingor är att få ett friskare Sverige. Genom att röra på oss minskar vi hjärt-/kärlsjukdomar. De flesta av slingorna ligger i "natursköna" områden och jag tycker att hela grejen är super. Allt som får oss att röra på oss är bra. Och detta är en sådan enkel men toppenbra grej! Det enda dåliga är att det inte finns några vätskestationer på vägen...

Fre 1 juni: Kall sommar, varm yoga

1 juni och var fn är växthuseffekten? Det är kallt och blåsigt. Ja förutom inne på Du Calme där det är 40 grader året om.


Hot yoga

Medan förra yogapasset var en mardröm gick dagens pass både fort och lätt (relativt sett alltså). Vi var ganska många, trots att passet var klockan 10 en fredag (hallå, jobbar inte folk?) och mattorna låg tätt (inte så bra i de rörelser där man ska sträcka på armarna).

I vissa övningar märker jag verkligen hur jag gjort framsteg, men i andra har jag inte utvecklats en millimeter. Och jag, som är en sådan där som ständigt måste se förändringar för att tycka att något är kul, är frustrerad. Jag vill också kunna göra en schysst trädställning! Jag vill också kunna stå alldeles rakt med ett ben, och böja det andra rakt ut och se ut som ett L! Jag vill också kunna sitta på knä och sjunka igenom med häcken mellan fötterna så att rumpbenen når golvet och sedan lägga mig ned bakåt! Jag vill också, jag vill också, jag vill också! Men man får väl vara glad för det lilla. Och tänka att nog fan är detta skitbra för kroppen ändå. Som när vi genom att vrida och vända och sträcka och dra, stänger av vissa extremiteter och på så sätt masserar körtlar och nerver och andra jäkligt vitala system.