Nästa träning blir först på lördag. Imorgon åker jag bort på en jobbgrej och kommer hem på fredag kväll. Det lär bli jobb tills jag stupar i säng. Men jag hoppas det ger resultat - i form av lite TV-inslag och annan medial uppmärksamhet. Jag berättar mer nästa gång jag finns på bloggen. Så träna hårt för mig med, ok!

Ons 19 sep: Tour de France

Idag upplevde jag 90 minuter Tour de France tillsammans med Rasmussen och alla de andra!

Tour de France LIVE!

Andreas körde världens bästa specialpass ikväll. Salen var fullsatt. Det var ett härligt gäng. Många stammisar och många cykelinstruktörer var med. Jag också.

SATS specialare är klasser med Tour de France som tema. Men ikväll var det annorlunda. Framför oss hade vi en stor skärm med film och bilder från riktiga Tour de France. Andreas hade förberett för den här klassen i 35(!) timmar.


Salen kokade. Alla peppade varandra. Det var inte bara bra. Det var långt mycket bättre än så. Adrenalinet pumpade. Hjärtat jobbade. Luften vibrerade. Känslan under passet var nästan nästan i paritet med riktigt bra sex. Fy fasiken vad bra det var!

Och det är något speciellt med instruktörs-Andreas (det är han som syns i annonserna för SAFE som brukar finnas i bl.a. Fitness Magazine). Han är en hur-jäkla-skitbra-som-helst instruktör. Anledningen heter engagemang. Engagemang. Han bryr sig. Han vill att vi ska kämpa. Han vill instruera. Han vill inspirera och motivera. Och det märks. Jag måste säga det igen - Andreas är skitbra! (Eller hur Terese)

Energi

En annan bra grej med dagens pass var att vi fick gratis energi som extra bonus. Andreas delade ut sportdryck och energibar och OLW-nötmix.


Och så stod det ett lass Valios keso-yoghurtmix i entrén. Bra SATS - ni får massa pluspoäng. Fortsätt hålla bra kontakter med era sponsorer. Och sponsorer - jag hoppas ni fortsätter göra PR för era produkter genom SATS.

Tis 18 sep: Halvmesyr

Jag gick trött från gymmet. Inte träningstrött. Bara sovtrött.

Styrketräning

Det blev en tur till SATS Zenit efter jobbet. Hade inte riktigt fokus på vad jag skulle göra men det blev rätt så mycket styrketräning. Fokuserade på överkroppen. Det blev rätt så mycket triceps, biceps, bröst och lite axlar.

Jag hann bli riktigt trött under passet. Inte mjölksyratrött. Utan mer sömnig. Därför gjorde jag ingen cardio. Om jag fortfarande är vaken senare ikväll blir det kanske en promenad. Eller kanske, kanske en jogg om benen är pigga nog.


Vad jag däremot definitivt ska göra är att ta fram maghjulet som ligger under sängen så vi (uhm...jag!) kan köra lite magträning framför Idol ikväll.

Gym eller jogg

Jobbar och funderar. Står i valet och kvalet. Gym eller jogg? Gym eller jogg? Gym eller jogg? På gymmet kan jag styrketräna - men tiden på löparbandet kommer gå i snigelfart. En jogg ute är skönare och mer avstressande, men - då blir det ingen styrketräning. Hur skulle ni ha valt?

Mat som det är någon mening med

Jag fortsätter föregående inlägg med mer mat.

Mat som det är någon mening med

En av mina absoluta favoritkokböcker genom tiderna (ja alltså, mitt futtiga 10 års långa kokverksamma liv) är den suveränt toppenbra kokboken Mat som det är någon mening med. Den är übernyttig - men på ett kul sätt. Och så gör den verkligen skäl för sitt namn. Den handlar om mat som det är någon mening med.


Det var länge sedan jag kikade i den men jag minns de goda rostade kikärtorna och sopporna och salladerna som verkligen var goda trots att de var fulla med nyttigheter. Jag längtar hem så jag kan bläddra lite i den!

Jag har den inte som favorit för att den kommer från Alfta Rehabcenter eller hälsingeskogarna där även jag kommer från. Nej, jag har faktiskt aldrig ens varit på Alfta Rehab Center (trots att halva släkten bor mindre än en mil därifrån). Men där kan man smaka på maten "live" - vilket jag vill göra nästa gång jag är uppe i mina gamla hemtrakter.

Lätt mat

Måndagen ägnades åt jobb och matshopping.

Lätt mat

Jag var fortfarande lite trött i benen igår. Jag får se till att köra långpass lite oftare så att jag inte blir trött så länge. Vänja benen liksom. (Men idag har jag med mig träningskläder. Det blir helt klart ett pass efter jobbet!)

Även om jag inte tränade igår så var jag duktig. Jag planerade veckans matsedel. Mycket tack vare de vuxenpoäng jag gått och skaffat mig genom att bli prenumerant på en mattidning. Ja hör och häpna! Fast det är ju inte Gourmet eller Allt om Mat eller något annan med komplicerade mattekniker. Nej jag prenumenrerar numera på alldagliga, ganska simpla men ändå fräscha Laga Lätt.

Igår blev det jordnötsnudlar:


Veckan består också av några rätter från Nina Ahlms Kostrådgivarens Kokobok, eller vad den nu heter. Men jag är lite besviken. Jag tycker nämligen att recepten i hennes mail är långt mycket roligare. För att inte tala om layouten i boken! Visst är den snygg, men det är väldigt jobbig för ögonen att läsa bokstäver som är väldigt stora. Och så är det snålt med bilder...

Veckan som var, veckan som kommer...

Jag klarade mitt högt uppsatta mål! Men på vågen går det sämre...

Veckan som var

Jag hade som mål att träna 500 minuter (promenader och vardagsmotion ej inräknade) under veckan som var. Jag kom upp i 510 minuter! Åtta träningspass och två(!) vilodagar. Totalt har jag tränat bort 5980 kalorier (i genomsnitt nästan 750 kcal per pass). Det är rätt så mycket.

Men... på vågen händer ingenting. Eller jo. En del händer. Men det går åt fel håll. Det går upp, upp, upp (nästan tio kilo mer än denna tid förra året, ett kilo mer än förra veckan). The body works in mysterious ways... tyvärr är det inte muskelmassa jag lagt på mig. Det skulle ha känts på kläderna.

Veckan som kommer

Kommande vecka blir det inte lika mycket spinning. Eftersom jag kommer vara på språng och out and about på grund av jobbet lägger jag fokus på jogging. Mitt mål blir således att springa och gå 40 kilometer.

Jag hoppas kunna köra lite mer styrketräning också. Fortfarande är det just styrketräningen som är min svaga punkt.

Sön 16 sep: Långpass - maravarvet

3.5 timmars sömn. 21 kilometer. 1700 förbrukade kalorier och några blodiga tår.

Långpass

Jag är besviken, men ändå inte, på Stieg Larsson. Det tog mig lite drygt halva boken att komma in i den. Men när klockan visade midnatt hade jag nått den punkt då jag inte kunde lägga ifrån mig den. Så därför släckte jag nattdukslampan kvart i fyra. Då hade söndagens DN dimpt ner i brevinkastet någon timma tidigare. Det hade ljusnat utanför och jag skulle snart upp och springa långpass med coola Karin.

Man skulle ju kunna tro att jag skulle vara övertrött och snoozbenägen när klockan ringde 06.58. Det var jag inte. Jag var pigg, glad och förväntansfull. Men konstaterade att jag inte hade något vettigt i kylen utan laddade upp för långpasset med 1dl keso och 2 ägg. Helt fel egentligen. Långpass bör springas på kolhydrater. Inte protein. Men bättre det än inget.

Jag och coola Karin hade bestämt att ses kl 08.00 i Rålis. Resten av stan sov. Det bara vara några enstaka joggare, några duvor och ett par ensamma harar ute. Men när vi väl avverkat våra 21 kilometrar, ett varv runt Stockholm marathonbanan, så var det desto fler flanörer som envisades med att vara i vägen överallt (speciellt vid Strandvägen/Kungsan). Vilken skillnad på bara 2 timmar!

Psykologiskt sett utgör ett varv av Stockholm marathonbanan ett bra långpass. Det känns nämligen inte så långt. Det är ju bara "lite Norr Mälarstrand och lite Odengatan och så Valhallavägen och efter det är man ju redan vid Gärdet och då är man snart tillbaks vid Strandvägen och snart Slussen". Men... efter 18 km började jag tappa i kraft och energi och stackars Karin fick hålla igen lite. Jag var väl också lite frustrerad med mig själv men kom på att det faktiskt var mitt första riktiga långpass för i år då jag sprungit så "sammanhållet" och typ fjärde gången i livet jag faktiskt sprang 21 km sådär vid ett tillfälle. Fler långpass åt folket, säger jag! Eller... i alla fall fler långpass åt mig! För det är jäkligt trevligt att springa långpass tillsammans med en kompis. Tempot och pulsen håller för både prat och diskussioner.

(Vi sprang det korta varvet, dvs följde det röda strecket. Fast vid Gärdet sprang vi lite fel...)

Så var det det här med de blodiga tårna. Jag kände faktiskt inte något under passet men när jag tog av mig skorna var det rätt så blodigt kring tårna. Så känsliga personer bör inte titta nedan.

Grabben tyckte dock att jag skulle lägga ut bilden och "visa den tuffa verkligheten" som han uttryckte det. Jojo. Då är det värre med blodblåsan på högerhälen som fortfarande inte försvunnit efter en månad. Tur att min grabb inte har någon fotfetisch. Då skulle jag vara dumpad för länge sen.


Coola Karin

Coola Karin har dykt upp som en av mina förebilder de senaste veckorna. Hon är en kanontjej som verkligen vågar utmana sig själv. Det senaste året har hon sprungit flera halvmarathon, börjat triathlonträna och även sprungit marathon, en ultramarathon och ställer även upp i Lidingöloppet (30km) och snart en multisporttävling.

Visst, det finns fler än hon som gör sådant. Men... det bästa med Karin är att hon är fullt "normal". Som alla vi andra. Och det inspirerar mig. För man kan - bara man vill!

Heja Karin!!

Träningskläder

Jag har precis hämtat ut en träningsjacka på ICA

Mutpresent

Ja ni vet, den där vindjackan från Newline man fick när man beställde en prenumeration på IForm. Prenumerationen är numera uppsagd men jackan kom härmodagen.

Visst är det fint med rosa men modellen känns lite kort. Och så är den lite trång över höfterna. Men hey, what else is new. Om -7kg sitter den nog bättre. Fast den är med största sannorlikhet för kort då också.


Hogengard

Jag slog faktiskt till på den där sport-bh:n jag surrade om för någon vecka sedan och som blivit bäst i test.

Jag har provat den under ett spinningpass (och ska testa den imorgon på långpasset). Betyget hittills är över förväntan godkänt. Jag kände mig väldigt väl paketerad i den och den var mjuk och skön men ändå uhm... stadig liksom.

Det enda problemet är hur man ska få av sig den. För det sitter hela sju (tror jag) hylsor där bak. Men den lilla nackdelen är ju egentligen en fördel eftersom bredden liksom ökar supporten.

Vila och uppladdning

Det är jobbigt att vila. Jag vill ju ut och träna. Inte spinning eller så (inte idag) men gärna, gärna en skön jogg. Nåja, jag får vänta. Tills imorgon. Jag och coola Karin ska springa långpass - 2 mil. Jag längtar!

Hemligheten bakom framgångarna...

Träning. Punkt.

Är du en oupptäckt supertalang?

Hemligheten bakom sportframgångar heter med största sannorlikhet träning, träning och återigen träning. Och så säkert lite talang. Men den upptäcker man inte om man inte tränar. Tänk på det nästa gång du pustar och stånkar dig igenom träningen. Kanske är du också en stjärna med en dold talang. Men en oupptäckt sådan (jag tänker på basketspelaren som överraskade alla med att hoppa till sig VM-guldet i Japan. Vilken slump att han upptäckte sin talang liksom. En slump som dock skedde genom träningen...)

Jag bannar fortfarande grabben som hoppar ganska mycket över fem meter i längdhopp. Vem vet vad som hänt om han börjat träna det istället för att bara envisats med att springa...


Eftersom jag i grund och botten är skidåkare är det ofta Anja jag har på näthinnan. Speciellt under vinterhalvåret. Men det är ju under sommaren hon tränar som mest. Och hon är grym!

Fre 14 sep (forts.): Mer spinning

Psst...

Lite mer spinning

Ni som tycker att min blogg är ett massa tjatande om spinningklasser kan sluta läsa nu. För jag var nyss på ännu en klass.

Inte bara jag förresten, marathonlöparen och klippdockan Anna Rahm vässade också löparbenen på cykeln på samma pass... för inte tror jag att hon är på gång att byta idrottskarriär. Så i början av klassen fick instruktörs-Pia konkurrens om uppmärksamheten. För vi svenskar är väldigt bra på att titta och stirra (men jäkligt dåliga på att ta kontakt och säga hej).

Precis som på lunchen hade jag svårt att komma upp i puls (låg på 80% av max som mest). Men jag är övertygad om att det sitter mer i benens trött- och seghet än någon annanstans. Det ska bli extra skönt med en vilodag när jag är sådär supertrött.

Ni missar väl inte Golden League ikväll? Regn ute och friidrott inne - vilken perfekt kombo! (Grabben har precis meddelat att han minsann ska se den inspelade maran från VM på video ikväll. Vilken nörd.)

IK Jogg.se

Läser med glädje det senaste nyhetsbrevet från jogg.se

IK Jogg.se

Såhär står det bland annat att läsa om vad som verkar vara den roliga klubben IK Jogg.se:

IK jogg.se är klubben för alla oss jogg:are som tycker det är roligare att, under gemensamt namn, ställa upp i motionslopp och tävlingar. Klubbens grundtanke är att göra löpningen socialare, billigare och enklare. Hittills har vi ställt upp i ett stafettlopp och planerar gemensamma "för-lopp" där vi känner på banan tillsammans inför tävlingar. Vi kommer även, med hjälp av jogg.se, lyfta fram mindre tävlingar som förtjänar mer publicitet och samtidigt pressa ned våra egna anmälningsavgifter. I dagsläget finns IK jogg-forum där medlemmarna kan diskutera de mest nördiga, taktiska och personliga frågorna i en trygg gemenskap. Vi kommer också att arrangera den årliga jogg-dagen där vi medlemmar skall kunna träffas, träna, käka och snacka löpning, löpning och ännu mer löpning.

Som medlem i IK jogg.se får du
• 10% i joggshopen (klubbkläder kommer under hösten)
• pressade startavgifter och tips om underskattade tävlingar
• fritt tillträde till jogg-dagen
• tillträde till det lite nördigare IK jogg-forumet
• stolt dra på dig jogg.se tröjan i tävlingssammanhang
• taktiska upplägg inför lopp

Wohoo! Visst låter det bra. Nu kan en långsam löpare som jag också vara med i en klubb och hitta lite löpargemenskap. 150 spänn kostar det.

Fre 14 sep: Spinning utan puls

Om lunchspinningen för en exakt en vecka sedan var den fredagens höjdpunkt var dagens lunchspinningpass det sämsta av de två jag kommer köra idag.

Spinning med låg puls

Caroline huserade som vanligt på Hötorget på lunchen. Och som vanligt var det fullt. Till råga på allt så var min cykel tagen - trots att bara en person var före mig. Hur kunde detta ske? Av alla femtionånting cyklar, väljer personen före mig att ta just "min" (det är bra energi på den cykeln, eller nåt...)! Nåja, jag överlevde ändå - på näst sista raden.

Jag var inte jätteladdad inför lunchspinningen. Jag var faktiskt lite hungrig och funderade på att gå och köpa något att äta i receptionen istället för att sitta och cykla i 20 minuter innan klassen började. Men i ett digert försök vara ekonomisk satt jag kvar och lät benen gå på pedalerna under ineffektiva 20 minutrar med en lika ineffektiv puls på 70 slag per minut. Sippade istället lite vatten och försökte övertala mig själv att jag skulle springa till Bee's thai-take away på Malmskillnadsgatan efter spinningen och äta en underbar (men troligtvis kaloristinn) och billig (55 spänn) kycklingmassamancurry istället.

Det fungerade. För jag glömde snart bort hungern. Men... pulsen var det värre med. Satt och cyklade på en puls på 70% av max under första halvan av passet. Tänkte att va fn. Det här går inte längre och när Carolines marathonlåt på 19 minuter kom så övertalade jag mig själv att nu sjutton ska det bli åka av.

Det blev det. Nästan. Jag har som en liten utmaning i mitt huvud att jag ska stå och cykla en hel klass. Den lilla utmaningen har legat och grott sedan mitt allra första spinningpass när jag var 15 och livrädd för salen med den väl sammansvetsade cykelgruppen som tränade i mörker och tända lyktljus. Den gången sa instruktören att när dom hade kört terminens alla veckor, skulle de testa att ta av sadlarna på cyklarna och köra en hel klass ståendes. Om hon menade allvar med det vet jag inte (än idag). Men jag tänker på det ofta. Och jag vill.

Men - tillbaks till idag. 19 minuterslåten började dundra ut ur högtalarna och jag tänkte att jag skulle testa på det lite. Att stå länge alltså. Det höll i 15 minuter. Sedan blev jag lite trött och följde efter alla andra.

Pulsen gick i alla fall upp lite mer, men ändå långt ifrån max. Jag tror att anledningen till det är att jag är lite trött. Så efter passet ikväll ska jag vila imorgon. Vila, söka jobb i Halmstad och komma underfund med vad alla ser i Stieg Larssons böcker (har inte läst så mycket än men tycker inte att den på långa vägar är så bra som Snabba cash).

Grabben i sin tur ska hem till Halmstad och känna på Solheim Cupatmosfären. Jag hoppas han passar på att krya på sig också. Så att jag kan tjata på honom att han ska ut och träna till Tjurruset lite. Hehe.

Tor 13 sep (forts.): Styrketräning för rygg och bröst.

Jag hade 30 väldigt bra minutrar med PT-Paul igår. Det kände jag då - och det känner jag nu (träningsvärk, givetvis).

Rygg & Bröst

Aldrig har 30 minuter gett så mycket. Söta PT-Paul med sin svengelska både underhöll och undervisade mig. Jag sa att jag tyckte det var svårt att "connecta" med mina ryggmuskler och att bröstmusklerna var skittrist att träna så det hade jag aldrig gjort (för det har jag i princip aldrig gjort heller. Bara pec-decat lite och kört de obligatoriska övningarna när jag förut körde mycket pump). Före detta Los Angeles-Paul sa "djättebråå, då ska vi gjora lite kuligare såker".

Och det blev kul. Fick nya övningar (eller nya varianter av gamla övningar) till både rygg och bröst. Problemet är bara hur jag ska komma ihåg dem utifrån den lista han skrev igår. Det var ju så mycket nytt liksom!


Rygg:

Seated row (både drag mot midjan men också drag högre upp och med axlarna mer utåt - för att träna olika muskler i ryggen)
High row (en slags rodd i kabelmaskin med rep)
Latsdrag - med smalt grepp och underhandsgrepp
Incline row (ligg på mage på uppåtlutande bänk och "ro" med hantlar)
Bent over row (min gamla vanliga trotjänare)

Bröst:

Hantel fly
Hantel bänk press (görs efter fly:en eftersom den involverar fler muskler som kan hjälpa trötta bröst)
Bänkpress med stång
Push up på medicinboll (en utmaning!!!)
Bröstpress i maskin och pullover i maskin (men det sa jag till Paul var så tråkigt så då sa han att jag skulle köra på den andra istället)

Har du inget liv eller?

Läser några kommentarer som går i stil med "vad du tränar mycket, har du inget liv eller?". Och jag undrar. När är det man "har ett liv"?

När har man ett "liv"?

När man går hem från jobbet för att kolla femtioelva serier på TV? När man shoppar tills man droppar - jämt - för att vara först med det senaste? När man går ut på krogen och dricker drinkar för fem hundra spänn med sina polare utan att komma ihåg det dagen efter. Eller vadå?

Var i allt man gör finns "livet"?

Jag tror att det kan finnas i drinkarna. I TV-serierna. I shoppingen. Men också i träningen. Livet finns där man trivs. Där man har roligt. Där man njuter mest.

Ibland kan det te sig extremt. Javisst. Jag förstår att folk kan tycka att jag är ett pucko som gillar mina kvällsjoggar strax före midnatt. Som gillar att träna på morgonen och på lunchen. Som gärna kör dubbelpass ibland. Lika mycket som att jag förstår att det kanske bara är jag som tycker folk är puckon som gör andra saker som jag inte skulle göra. Men det är ok. Bara man själv har tillräckligt med självinsikt att inse att vi alla är olika. Gillar olika saker. Och har olika liv.

(By the way, ser fram emot min spännande, men futtiga, PT-halvtimma i eftermiddag. Sedan ska jag ut och enligt vissa "ha ett liv" och dricka drinkar. Så det så!)

Tor 13 sep: Spinning till max?

45 min tunga spinningminutrar. 600 kalorier. Och en jäkla reva på strumpbyxan.

45 min åksjuka

Efter gårdagens vilodag då jag slukade Jens Lapidus bok Snabba cash (skitbra) en hummer på Patricia och capirinhas på Ljunggrens (fast de två sistnämna slukade jag inte, de intogs i mer sofistikerad takt), kändes det skönt att idag få närma sig maxpuls igen.

Fast min maxpuls är fortfarande inte helt justerad. Det blev 45 min spinning med Glenn på lunchen och jag kom upp i 92% två gånger. Det var sådär sjukt jobbigt så man både svettas och fryser och mår lite illa, på samma gång som det är fantastiskt och härligt.

Men jag kan inte låta bli att jämföra 92% av max på cykel med 92% när jag springer. 92% av max på cykel är sjukt mycket "värre". Så antingen har jag fel maxpuls inställd, eller så är det som jag läst - att vi har olika maxpuls för olika saker.

Passet var nästan fullt idag - det gör spinningen ännu roligare. För det är coolt hur mycket energi det kan finnas i ett rum fullt med folk som trampar och trampar och svettas och svettas men... ändå liksom inte kommer någon vart.


Och det är skillnad mellan att spinna ett gäng på 10 och ett gäng på 50 personer. Det är som att jämföra att se på friidrott på TV och att själv sitta inne på en stor stadium. Båda är bra men att se det live är bättre. Och obeskrivligt. Stort. Mäktigt. Det är delvis därför det kan vara så jäkla bra på Hötorget.

Skithelvetepassjäklafan

Note to self. Ha inte bråttom med strumpbyxorna efter duschen. Speciellt inte om de har en låg DEN-siffra. Och dra inte mer och mer i ren frustration. Strumpbyxorna går sönder då. Och så står man där och undrar vad i helvete man ska göra nu. Utan extra par strumpbyxor. Och med ett par stövlar, en klänning och ett par kritvita ben som inte tåls att visas utomhus utan strumpbyxor. Och så får man dra på sig de där svarta strumpbyxorna med revan ändå. Och försöka springa till närmsta HM-butik och dölja revan med den stora väskan så gott det går och samtidigt se ut som ett miffo som inte kan gå ordentligt.

Och så kommer man till HM, med eftersvetten rullandes längs ryggraden och revan väl synlig på benet. Och så står man där framför den jättelika väggen med strumpbyxor och på något satt har man lyckats knöla sig längst in i hörnet med den stora väskan för att hitta de sorter som är svarta. Och som har en hög DEN-siffra så jag slipper stå som ett fån med en reva i strumpyxan igen.

Jag såg för övrigt ut som ett fån imorse också. Tog tunnelbanan till gymmet i mina Röhnischbyxor i lycra över mina stövlar med spetsig tå. På det en träningst-shirt, en sjal och min gigantiska väska. Jag kände mig inte speciellt hot och trendig.

Tåhävningar

Grabben är så söt. Han är sjuk och har inte kunnat träna på några dagar, men står här framför TopModel-TV:n och gör tåhävningar så att han ska kunna löpa sina mil på framfoten. Fortsätt du grabben, Top Model är inte över än på ett tag.

Tis 11 sep (forts.): Spinning och sånt

55 minuter på sadeln. Betydligt färre minutrar styrketräning. 750 kcal.

55 min Glenn

Jag var laddad till tusen. Ville köra hårt. Igen. Så jag använde många av Glenns låtar till att stå, stå och stå. För Glenn kör med långa block. Det är grymt skönt. Grymt jobbigt.


Jag satt på samma cykel som igår. Och framför mig satt samma killar som igår. Två latinokillar som inte alls såg ut att höra hemma på cykeln. Men det var kul att de var där. Kul att de liksom kom tillbaka. Men de har nog en del att öva på vad gäller tekniken.

Styrka

Det finns det fler som bör. Kolla tekniken alltså. När jag körde biceps stod jag bakom en tjej som "scwungade" upp 18.5 kilosstången med hela ryggen. Hon körde någon en-repetition-i-taget-variant. Det såg lite skumt ut. Och dessutom lade hon beslag på två stänger samtidigt trots att vi var många i hantelhörnan. Sådant är lite irriterande. Jag hade nämligen gärna velat ha en av de där stängerna...

Jag fick bra kontakt med bicepsen idag. Det var skönt. Men sedan skulle jag köra rygg och då sket sig alltihopa och jag blev sur och gick. Men - inte hem. Jag gick till receptionen och bokade en gratis PT-lektion. Visserligen bara på en halvtimma men ändå. Så nu på torsdag ska jag få lite PT-tips vad gäller rygg- och bröstträning. Yey!

Intressant

Intressant är ordet apropå Expressens scoop om kroppsbyggare som greps på jobbet och Linda Fodor Egelstigs blogg (som just nu toppar listan bland alla Metrobloggare).