Fn vad skön efter-träningen-känslan är! Helt underbar!! Varför kan man inte bara plocka fram den här känslan när motivationen tryter och allt-annat-man-ska-göra-stressen är för stor?
SATS Odenplan
I ärlighetens namn så känns SATS Odenplan som ett skitigt källargym. Det är dammigt på golvet, smutsigt på toaletterna, de mjuka mattorna som används på passen är grusiga och gymmet känns inte sådär modernt fräscht som t.ex. Zenith gör. Men av någon anledning finns här fler gruppass än på något annat SATS-gym i Stockholm så därför tillbringade jag 2.5 timmar på fredagseftermiddagen i detta källargym.
Box
Jag ville upprepa förra veckans hallelujaträning och köra ett boxpass igen. Återigen blev det ett gult pass. Det är förvånansvärt vad valet av träningspartner gör för svettigheten och jobbigheten av passet. Eftersom jag tränar ensam har jag ingen boxningspartner - vilket jag verkligen saknar. Jag boxades med en tjej som förvisso var trevlig men däremot en färsk nybörjare och jag kunde inte ta ut mig så som jag innerst inne hade velat... Men roligt - ja det var det ju såklart fortfarande!
(Vad som inte var lika roligt var hur ruskigt illa de där boxningshandskarna luktar! För att inte tala om hur händerna luktar efter att ha varit instängda i odören i 60 min...)
Spinning & Core
Efter boxen körde jag kombinationsklasserna spinning och core (30 min vardera). Det har hänt något med min spinningkärlek. Vi har vuxit ifrån varandra lite. Jag hoppas att det bara är tillfälligt för jag saknar känslan då jag tyckte att spinning var riktigt kul! 30 min kändes ganska lagomt idag - det hann aldrig bli tråkigt. Men det hann aldrig bli riktigt jobbigt heller...
Coreträningen var ett skämt. Den riktiga instruktören blev hastigt och lustigt sjuk så efter mycket om och men hoppade en PT in som provisorisk instruktör. Jag har förståelse för att passet inte höll samma kvalitet som det brukar men i mitt stilla sinne undrar jag varför SATS inte har tänkt på att alltid ha backup? En receptionisttjej eller PT borde ju ha lite basic träning så att de kan hoppa in på ett lättare pass om det verkligen skulle behövas...
Träningsglädjen
Efter att 2.5-timmarsträningsruset har lagt sig kan jag konstatera att min träningsglädje har återinfunnit sig. Jag längtar till nästa boxpass och jag är himla nyfiken att prova på en dansklass. Och joggingen! Jag saknar mina härliga nattliga joggingturer och det ska bli så jäkla underbart skönt att få vara ute i frisk, fräsch och kylig höstluft!! Bring on the blood, sweat and tears!
13 oktober 2006
13 okt: Box, spinning och core i källaren
Upplagd av Puma kl. 10/13/2006 10:13:00 em
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar