Idag stod det spinning på schemat. 7200 långa sekunder. Gissa hur många minuter det tar att räkna de sekunderna. Svaret är 120. Långt. Tufft. Svettigt. Den här veckan är ett prov på målmedvetenhet. Dedication.
Michel is the man!
Jag älskar fortfarande Michel. Ni som läste min blogg för exakt två veckor sedan vet att jag var lyrisk redan då. Han var precis lika bra idag. Det är något visst med hans pass som jag inte kan sätta fingret på. Men något som gör att jag verkligen tar ut mig. Något som får mig att tända till det där lilla extra. Förmodligen är det en kombination av allt från hans karisma till musikval. Och så har han otroliga muskler. Var han har fått dem ifrån är jag inte kaxig nog att fråga men han har nog spenderat några timmar på träning eftersom han tydligen har en tröskelpuls på drygt 90%. Det är sjukt.
2 timmar
Två timmar är långt. Hur pigg och fräsch man känner sig går upp och ner under passet. I början var jag pigg, hade en dipp runt halva passet och kom sedan igen. Ont i baken hade jag efter halva passet, men sedan gick det över. Och på något sätt varade spinningen under två långsamma snabba timmar. Mot slutet kände jag hur gårdagens tricepsträning började kännas i armarna. Och kanske kommer jag imorgon att känna av den rygg och axelträning jag hann med idag (jag bytte plats på muskelgrupperna). Men det gör inget, för då ska här yogas!! Men först ska jag äta grabbhalvans korv stroganoff och faktiskt för en gångs skull skita i det här med GI. För när det inte är jag som gör maten vet jag att det blir vitt ris.
6 kommentarer:
låter häftigt med 2 timmar spinning!! man blir sugen på att testa, men ändå inte.. haha! tänk om man inte orkar?
Ja det är häftigt! ...och jobbigt såklart. Man får se till att ha med sig mycket vatten och kanske även extra energi. Visst kan det vara så att man inte orkar. Men så kan det ju vara jämt, oavsett om man tränar i 30 eller 120 minuter. Och känner man att det blir jättejobbigt, ja då sänker man intensiteten/motståndet lite. Det är det som är så fiffigt med spinning, alla behöver inte cykla med samma motstånd! På så sätt har alla förutsättningarna för att "orka"! :-9
Mmm, Michel är vansinnigt vältränad. Jag har aldrig tränat spinnig för honom ( kom ur spinningen för ett par år sedan och har aldrig hittat tillbaka) men brukar ibland gå på hans BodyPumpklasser. Det enda lilla, lilla jag ibland stör mig på är att han lätt tappar takten. Men, men, det är antagligen lätt gjort. Tusen tack för en härlig blogg, kommer inte ihåg hur jag först hittade dig men nu tittar jag in mest varje dag och njuter av din sunda träningglädje.
Jag själv skulle nog kalla mig inbiten motionär. Morgonpromenerar nästan varje dag och försöker "hänga" på SATS minst fyra gånger i veckan. Samt det där tråkiga men ack så viktiga som att "ta trapporna" osv ;-)...
Maria:
Ja det kan vara lite störande med instruktörer som tappar rytmen. Jag har bara kört spinning för honom som sagt, och även om han trampar vansinnigt fort så brukar inte jag känna att jag behöver göra det. Men det är kanske värre på pumpen... :)
Duktigt med morgonpromenaderna. Det är en vana som jag absolut skulle vilja ta till mig och jag har försökt ett par gånger förut men det har inte hållt mer än någon vecka. Morgnar är min absoluta svaghet. Och 4 gymdagar är inte fy skam det heller. Vad tränar du helst??
Jag är i grunden en gammal aerobicstjej och har via det gått till styrketräning, spinning och egen cardio. Just nu känns det som om jag är lite träningstrött och försöker bibehålla någon slags form genom BodyPump och crosstrainer. Har tränat med PT med goda resultat men tyckte själv att jag blev lite för muskulös och kände att jag hellre vill ha en något mindre men ändå stark kropp. Känner nu att det är dags att prova yoga. Och du verkar vurma för bikram? Har du yogat före det eller är du novis?
Maria:
Jag tycker också att den kan vara svårt med motivationen ibland, speciellt när man kört samma grej under en längre tid (det hände t.ex. med spinningen i höstas. Under sensommaren fick jag dille på spinning och körde hela tiden. Men till slut tröttnade jag. Och från oktober till nu i januari lade jag det helt på hyllan)
Jag är yoganovis ja. Jag har testat på Ashtanga ett par fem-sex gånger förut, men kände aldrig att det var min grej. Jag tyckte att rörelserna var jobbiga på ett tråkigt och obehagligt sätt. Att det ska vara jobbigt är ju självklart, men det ska ju vara någon form av njutning också. Speciellt när det gäller yoga. Jag tyckte till exempel att viloposen, hunden, var skitjobbig. Det passade inte mej helt enkelt.
Så jag provade Bikram och det enda jag hade i huvudet var att jag ville prova det för att det var så extremt (i och med värmen). Hur rörelserna skulle vara tänkte jag inte så mycket på. Men det var superskönt. En yogaform som man verkligen svettas när man gör det! Och inte är det någon rörelse som känns olidlig. Nej jag är helsåld! Jag tycker att det är ett jättebra komplement till min vanliga träning (eftersom jag är totalkass på att komma ihåg att stretcha ochs å) och dessutom så har det gett mig en slags obeskrivlig energi och lugn efter de pass jag gått på hitills.
Det finns ju väldigt många olika sorters yoga. Och hur många yogastudios som helst. Kolla till exempel Hälsans Hus på Fjällvägen för några olika varianter. Eller bikram på bikramyoga.se!
Ha en bra helg Maria!!
Skicka en kommentar