Stockholm är tokvackert. Det märks när man springer runt Riddarfjärden en lördagskväll.
Riddarfjärden Runt
Det är någon som inte vill att jag ska springa: jag väger för mycket, jag springer ohjälpligt fel (supinerar) på högerfoten, jag har förlagt min fotsensor till pulsklockan och ikväll hängde sig min nyladdade och nyuppdaterade Ipod. Men - jag springer ändå.
Det blev den gamla, trygga rundan kring Riddarfjärden. Gammal och trygg - för att jag sprungit den så många gånger förut. Det gör den också kortare - i huvudet.
Rundan börjar med en oändligt lång nedförslöpa ända fram till Västerbron (1.5km). Det är skönt att börja med nedförsbacke, men också farligt för att det lätt går för fort i början och för att underlaget är stenhårt (stenplattor).
Västerbron sätter igång pulsen på riktigt (2km). Men såhär tidigt på rundan är benen pigga och den ljuvliga utsikten över broräcket gör att det går galant.
Så till Norr Mälarstrand. Nu är det två flacka kilometrar som väntar (4km). Utsikten fortsätter att vara bedårande med ljuslyktor och båtlyktor som lyser upp Söder Mälarstrand på andra sidan vattnet och Slussen med sina karaktäristiska neonskyltar. Men man får se upp - gångvägen är dåligt belyst och här och var är asfalten ojämn.
Efter Stadshuset går det lite uppför. Marschaller lyser upp restaurangen i Stadshuset och turistbussar står parkerade längs vägen (5km). En av chaufförerna hojtar till och säger att det ser bra ut. Det ger mig lite mer energi.
Jag följer cykelvägen. Förbi Gamla Stans tunnelbanestation och mot Slussen. Här, mitt i stan, ligger en bastubåt förtöljd och ett gäng med killar sitter ute i bara handdukarna och dricker öl. Vad ska turisterna tycka, tänker jag innan det är dags för ännu en liten uppförsbacke (6km),
Så är det bara Söder Mälarstrand kvar. Det här går ju bra. Farten är maklig, men å andra sidan känns det som att jag skulle kunna springa såhär i 42 195 meter redan idag.
Sista backen upp går mot Mariatorget och är också den brantaste (7km). Pulsen ökar. Går upp mot 90% av max. Men det är lugnt. Det här är den sista kraftansträngningen för ikväll.
Och så är 42 minuter, 550kcal och en underbar lördagsjogg till ända.
27 oktober 2007
Lör 27 okt: Jogg runt Riddarfjärden
Upplagd av Puma kl. 10/27/2007 07:50:00 em
Etiketter: jogging
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Hej PUMA!
Tack för dina ord i min BLOGG.Tycket som du att det var en befrielse att få en diagnos 1987. Men tyvärr fick jag dålig information då. Senare (2002) vart jag arg över den dåliga informationen som jag fått och såg till att få fart på kontakten med en gynekolog som har blivit en privat vän och mentor numera. Min behandling får jag av andra läkare. Hela livstilen får jag anspassa till PCOS...som att leva med en allgeri mot tex livsmedel.
Skulle kunna göra mer som jag skrev förut.
Din joggingtur måste ha varit vacker, tycker om ditt postetiva sätt att uttrycka dig. Blir glad av att läsa din BLOGG. DU är jätte duktig på att träna...fortsätt så du kommer att ha fördel av det så länge du lever.
Maken och jag gick vilse i somras endag när det var mellan +25-30 grade varmt . Fel käder och fel skor på fötterna. Vi skulle gå från Kungsholmsbron till Fridhemsplan, som var ca 1,8 km istället hande vi i Västra Skogen...utan vattenflaskor och allt. Vi gick efter Norr Mälarstrand och vägen var jättefin med fågelivet i vattnet.
Du kan om du vill höra av dig privat gällade PCOS. Liselotte_PCOS@hotmail.com.
Trevlig helg på dig !
Liselotte
Vilken härlig runda det låter som runt Riddarfjärden! Funkar din fotsensor bra? Jag har tappat bort min pulsklocka som hörde till den men jag tyckte aldrig att jag lyckades kalibrera den rätt.
Jag frågade Paulun om en av hans böcker och han svarade att den finns i pocket på Pauluns Näringsscenter. Så spännande var den konversationen! :-)
River Springer finns på nätet. Hoppas du vill följa med dit?
Japp, jag blir motiverad att komma igång bättre med min löpträning när jag läser dig! Den andra träningen klarar jag utan problem, det är bara kul, men löpning är kräktråkigt och spyjobbigt hela tiden, men kan du kan jag!
Liselott:
Träning ska vara roligt. Annars kan det vara. Så är min inställning. Och jag älskar det! ;-)
Jag undar lite smått hur ni lyckades hamna i Västra Skogen? Det låter som ett riktigt äventyr. Men ett ganska jobbigt sådant...
(Tack för din e-mail, jag hör av mig!)
Elin:
Ja den rundan kan man lita på. Den är alltid bra! (Förutom på sommaren när det är för mycket folk på norr mälarstrand)
River:
JA!
Anna:
Kul! Och du får tänka att om det är jobbigt så är det bra - för då blir du starkare!! ;-)
Skicka en kommentar