Genom vatten och eld. Eller ja... i alla fall hagel och solsken.
Lunchlöpning
Solen skiner ute och det blänker på min datorskärm så att det knappt går att se. Det är en underbar höstdag. På lunchen knöt jag på mig skorna och begav mig ut för en löptur i ett härligt nedsläckt elljusspår som badade i solsken. Naturen ser annorlunda ut nu när det knappt finns några löv på träden, men backarna var lika jobbiga ändå.
På vägen hem slogs solen med haglet. Små, små isbollar kastades mot marken medan solen ilsket tittade på. Solskenet vann och isregnet upphörde efter några minuter. Ungefär då var jag hemma. Lite blöt på jackan, lite kall innanför - men väldigt varm i hjärtat. Kanske är det så som en klok person jag intervjuade i veckan sa: träningen ger mig mer mentalt, än fysiskt.
6 kommentarer:
Capribyxor. Du är galen kvinna! I morse, och nu på lunchen funderade jag på var mina stoppade tumvantar är, och om man kan ha dem till kappan och jobb-outfiten.
Lovely med löptur!
men puma! men sara! men underbara! du anar inte hur mycket kommentaren i min blogg stärckte mig. jag är ibland på svajig mark och blir osäker. och såna ord som du just gav mig.. de är värda guld! tack snälla du! You just made my day!!!!
Sofy:
men, jag är ju i södern nu!!! haha, sanningen är den att jag slängde mina enda långlöparbrallor jag hade i flytten. ska köpa nya. jag valde iaf de längsta kortaste träningsbyxorna jag hade!! men jag hade både mössa och vantar också. :)
Emliscious:
Jag har faktiskt tänkt mycket på det där. Och jag tycker det var så imponerande!
Önskar jag också hade en plats hemma som jag kunde ta helkroppsbilder där det är tillräckligt ljust. Fuskit! ;P
Lunchlöpning - det ska jag börja med;) Det verkar ju helskönt!
Dessi:
Man kan stå i trapphuset annars... :)
Lena:
Ja mysigt faktiskt. Man träffar på en himlans massa pensionärer.
Skicka en kommentar