Tis 14 augusti: Spinning

Idag blev det spinning med SATS mesta kärlekspar.

Spinning - morgon

Det blev en tidig morgon idag. Jag fick ett hurtigt sms av Pernilla som sa att hon bokat in en morgonspinning och jag var inte sen att hänga på. Men jag glömde sms:a henne tillbaka och då trodde hon att jag inte skulle gå och så sov hon istället och det hela blev en väldig soppa. Men jag var ju där i alla fall. Jag önskar att jag kunde skriva att jag spinnade för henne också, men det kändes liksom inte så. Det kändes faktiskt ganska segt. Men, det blev av. Och jag blev svettig.

Det var Teres som körde morgonpasset. Ett rätt så lagom pass. Inte för lätt, inte för hårt. Liksom just lagom.

Packat och klart?

Jag tog bilen till träningen imorse (en bra sak med morgonträning är att det alltid finns lediga parkeringsplatser - överallt). Det hade inte gått att ta tunnelbanan. Jag hade med mig så mycket saker!


Jag menar, det går ju inte att lämna lägenheten för en hel dag inklusive jobb och träning utan 1) handväska inkl alla småsaker som finns i och ett litet paraply (man vet ju aldrig...) 2) datorväska innehållandes ganska stor almanacka (där finns mitt liv!) och andra jobbdokument och 3) träningsryggsäck med duschhandduk, träningshandduk, ombyte, spinningskor, jobbskor, sminkväska, schampoo och balsam, hårmojsprodukter och en massa annat som tillsammans väger ett ton.

Tillsammans blir det rätt så mycket. Och att smita inom någon butik mellan jobb och träning går inte. Då skulle man knuffa ner hela butiksinnehållet i otänksamhet (för man är ju inte så smidig med väskor på ryggen och över axeln).

Spinning - kväll

Jag började inlägget med att snacka om kärlekspar. För SATS-Teres är ju tillsammans med sin Glenn, och lustigt nog var det han som körde passet ikväll. Ett pass som även Pernilla hann till. Och som vi både tyckte gick ruskigt fort (tiden går fort när man har roligt).

Jag tycker Glenn är bra. Riktigt bra till och med. Jag satt och funderade på det där medan vi körde, varför jag tyckte passet var bra. För det är inte så att han pratar särskilt mycket, eller är en sådan där hurtig typ som norrlands-Caroline är, eller ens särskilt hård och tuff.

Jag kom fram till att hans pass är väldigt straight forward. Ett typiskt killpass. Det är enkelt och straight forward och "nu kör vi två låtar backe och jag tänker sitta första låten och stå andra låten". Jag gillar sådant. För då kan jag köra som jag vill utan en massa krångel och man vet vad som väntar.

Styrketräning

Efter spinningen kom grabben och så styrketränade vi lite. Jag körde mest rygg men fick inte till motivationen för att känna mig speciellt nöjd. Gamla, trista maskiner (SATS Hötorget) kombinerat med att jag glömt min "styrketräningsplan" blev två irritationsmoment för många.