Löpare envisas med sitt löparsnack. Sina löpartermer. Och sina hjältar.
Sub4
Löpare, både inbitna och wannabes, snackar alltid om ordet sub. Till exempel sub50 eller sub3 eller sub-någon-annan-siffra. Jag har aldrig fattat vad just ordet sub betyder. Men jag har förstått att vitsen är att man ska komma under till exempel 50 minuter (på milen) eller 3 timmar (på maran).
Jag har också förstått att det finns en alldeles magisk subsiffra. Sub4.
Sagan om sub4 och Drömmilen
Det nästan tindrade i grabbens ögon när han exhalterat berättade för mig om Roger Barrister drömmil.
Roger vem då, undrade jag först.
Som löpare är det vissa grejer som bör höra till allmänbildningen. Roger Barristers drömmil hör definitivt till dem.
Drömmilen handlar om att springa en engelsk mil (1604 meter) under fyra minuter. Farten man måste hålla är drygt 24 km/h. I nästan fyra minuter. Testa det på ett löpband och se hur det går. Själv hade jag varit blivit en blöt fläck på väggen efter två sekunder.
Det är många som försökt spränga drömgränsen. 1954 var Roger Barrister den första som lyckades. På tiden 3.56,4 minuter. Det har gjort honom till en legend som också blivit adlad hemma i Storbritannien. Det har också skrivits många böcker om bedriften. Trots att hans världsrekord inte stod sig särskilt länge. Trots att det är hundratals efter honom som också klarat av drömmilen - och sprängt drömgränsen.
Svenska Dagbladet skriver till exempel att nästan tusen personer gått under drömgränsen 2004. Dessutom ofta flera gånger. Flera svenskar sällar sig till skaran, bland annat Anders Järderud som 1977 sprang sträckan på 3.54,45 minuter.
Det som gjorde Bannisters drömmil till en bedrift som löpare går igång på än idag är att han bedrev löpning på elitnivå utan att ha det som yrke. Med Bannister avslutades den epoken. Men begreppet och symbolen Sub4 lever kvar. Och drömmilen lever i högsta grad.
14 december 2007
Sub4
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
12 kommentarer:
OJ! Tur att man kan luta sig mot din blogg för att få kunskap som tydligen är obligatorisk för löparbitna. :) Detta sub 4 hade jag ingen aning om. 24km/h?! Det är ju vansinnigt!!!
I helgen ska jag jogga långsamt, långsamt, långsamt. Kanske. Min kropp har i princip varit med om ett marathon denna veckan, utan att träna en massa pass. Lägenhetsförsäljning sliter vill jag lova!
Hade ingen aning om allt detta. Tack för info. Nu kan man svänga sig med såna termer också *fniss* 24 km/h... Jösses... Själv har jag knatat på i 9 km/h i 60 min på löpbandet idag :)
tack kära puma för att du bidrar till min allmänbildning! =) sub sub for life =)
Måste testas!
där har vi ett ultimat exempel på det jag läser NLP, att man kan klara av saker beroende på hur man "talar" till sig själv.. enkelt förklarat. Innan Bannister så sa man ju att INGEN skulle klara av den där bedriften. Och ingen gjorde det, men efter honom så såg ju folk att det visst går och DÅ helt plötsligt klarade en hel drös av det... lite "kul" anser jag =)
Jag vill inte vara petig, men Bannisters tid var 3:59,4. Se och njut:
http://www.youtube.com/watch?v=uz3ZLpCmKCM
Din blogg är så inspirerande! I like:)Många kramar till dig!!!
Sofy:
Låter härligt med lååångsam jogg. Och jag håller med om att lägenhetsvisningar är en pärs!
Leen:
9km/tim låter behagligare!
Emliscious:
Vassego :-)
Berglund:
Ja gör det! Jag ska läsa på din blogg hur det går!
Ingela:
Ja sådant spelar självklart in.
Jumper:
Bra att du är petig. Rätt ska vara rätt!! :-)
Lina:
Tack vad du är gullig!
Om Jumper får vara petig så ska jag också vara det. ;-) En engelsk mil är 1609meter.
Sir Roger Bannister var i princip proffs eftersom hans huvudsakliga sysselsättning var att studera på universitet. Dessutom hade han gjort upp med kamrater att de skulle agera harar under loppet. Ingen orkade hålla hans tempo under så pass lång sträcka, så de uppfann ett sätt att en kompis startade riktigt långsamt och när han blev varvad ökade han farten och var hare under ett varv. Det var inte tillåtet med harar under den här perioden och de som startade loppet var tvungna att ta sig imål. En taktik som gjorde att reglerna om harar sedermera ändrades.
Sen heter han Gärderud! Men tack för en fint inlägg i en mycket underhållande blogg! Och förlåt för min besserwissrighet!
Nu ska jag vara ännu petigare än 42195mgk. Detta att en varvad löpare agarade hare i Bannisters lopp är en skröna. Det framgår av Yuotube-videon, vars adress jag bifogade min förra kommantar. Se vidare min kommentar på bloggen 42195mgk (där fick du lite gratisreklam mgk)!
Jösses... En annan får vara glad om man hinner en ynka svensk kilometer på 4 minuter... ;)
Kul info dock!
För att vara ännu mer petnoga så är hastigheten Bannister hade inte 24 km/h utan drygt 27 km/h eller 7.632 m i sekunden.
Bannister var i sina bästa år, ung, vältränad och stark. För att klara av att springa en sådan sträcka på en så pass svår tid kräver det vissa grundläggande faktorer: en mycket mycket bra grundkondition, en enorm tålighet mot mjölksyra och en kombination av att vara både explosivt snabb och kunna vara uthållig, en slagkraftig kombination av att vara både sprinter och medeldistansare.
Bannister lyckades på 3.59.4, när han väl sprängt barriären och det mentala hindret följde snart fler löpare efter: Landy, Waern,m fl...
Dåtidens läkare menade att hjärtat skulle sprängas om man försökte springa sträckan under fyra minuter, det gick bara inte, det var stört omöjligt menade dem...
Bannister utmanade dem och visade att det visst var möjligt den där regniga, kalla vårdagen i maj 1954, Oxford, Iffley Road Track....
/Björn Donner Hoffmann
Skicka en kommentar