Jag kom på en sak. Idag blev det som sagt 42 kilometer. Det längsta jag sprungit tidigare var 21 kilometer - St Eriksloppet för 2 år sedan. 20 kilometer sprang jag senast tidigt i höstas. Sedan dess har det inte blivit mer än cirka 17 kilometrar på några enstaka långpass. Kommer ni ihåg mitt inlägg om att ingenting är omöjligt. Det har jag just bevisat. Och du Prralin - det kan du också göra (jag tänker på din eventuella Tjejklassikerstart).
02 mars 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Ni e duktiga som fan! Klart imponerad! Jag tycker att 45 min är tråkigt!
/alis
Ni e duktiga som fan! Klart imponerad! Jag tycker att 45 min är tråkigt!
/alis
Ni e duktiga som fan! Klart imponerad! Jag tycker att 45 min är tråkigt!
/alis
Ni e duktiga som fan! Klart imponerad! Jag tycker att 45 min är tråkigt!
/alis
Allt är verkligen relativt och man ska inte mäta sig med andra, men mina 5 kilometer känns bleka i jämförelse med dina 4,2 MIL. Fy fan vad bra jobbat tjejen! Jag är grymt imponerad!!!
Ni e ju galna - och hur grymma som helst! =) Imponerande och inspirerande!
Som jag sade till Nike, ni är heeelt GALNA!! :D
Jag är grymt imponerad, superstarkt jobbat!!!!
Tack för uppmuntran, jag ska göra mitt bästa för i första hand se till att bestämma mig! :)
Alis:
Haha jag tycker också att 45 min är tråkigt. 5 timmar var ännu tråkigare. :-)
Erika:
Allt är relativt, precis som du säger. 5k kan också vara galet sjukt bra. Det beror ju på vem man är, vad man har gjort förut. Det viktigaste är att man förstår att det går, 5k eller 42k. :-)
Veronica:
Tja, man måste få va lite galen.
Felicitas:
Tack. Det känns rätt skönt - nu.
Prralin:
Bra tänkt där - man måste bestämma sig först! :-D
Oj missade det här men har uppdaterat mig! Ni är helt otroliga! jag är så jävlga imponerad! Ni är häftigast :)
Skicka en kommentar