Du som snart ska springa ett motionslopp ska inte läsa detta. Risken finns att du kommer bli irriterad.
Att springa lopp
Jag har så smått avvecklat tankarna på motionslopp. Att jag inte ville fortsätta springa Tjejmilen & Co bestämde jag mig för redan för 2 år sedan. Att jag inte skulle åka Vasaloppet i någon form kom jag framtill i vintras. Jag har kommit fram till att jag inte gillar att göra saker i loppform i storformat.
När Nilla undrade om jag inte var sugen på Tjejklassikern, eftersom dess deltagande går som en löpeld genom träningsbloggosfären, svarade jag nej. Det är inte det att jag inte simmar särskilt ofta och därmed anser att jag inte är så snabb. För det kan jag stå ut med. Cyklingen verkar kul, det är kul att springa, och 3 mil på längdskidor klarar jag också. Det är bara det att jag inte vill göra det i kommersiell form. Jag gillar inte trängsel. Jag tycker inte om hets. Det är därför jag inte gillar att motionstävla i stora folkmassor. Det är för bökigt helt enkelt. Och så är det dyrt.
Jag kan inte komma på någon anledningför mig själv att betala 3-400 kronor för att springa en mil på Djurgården. Eller betala det dubbla för att simma 20 minuter i en iskall sjö. Springa på Djurgården kan jag göra alldeles gratis hur länge jag vill. För att inte tala om att simma i den där sjön.
Det där med att bli extra peppad av stämningen köper jag inte. Och att servera sig själv mat och dricka är lätt ordnat på egen hand. Under en mil behövs det inte ens. Att betala för att få springa en mil eller simma en kilometer, verkar ganska knäppt.
07 augusti 2008
Motionslopp
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Haha, i princip håller jag med dig - förutom det sista. För jag bli f-n så mycket snabbare när jag tävlar mot anndra... :) Pepp helt enkelt!
jag blir också peppad av att det är en del folk men, men dock inte fööör mycket så man måste trängas. Men nog pumpar adrenalinet extra när man står på startlinjen med en massa andra :)
Sen är jag lite slö också, om jag inte anmälar mig så blir det ju inte av....
Priset är en av de saker som håller mig borta också. Som från Vansbro, det känns lite konstigt att betala massvis för att simma den helgen när man gör det gratis alla andra helger. Fast sen har jag i och för sig aldrig testat att springa/simma samtidigt som alla andra, man kanske kan ta ut sig lite till. I mitt fall vet jag inte riktigt om det vore nån höjdare - jag springer ju redan mina egenkomponerade lopp i de pulszoner jag ska (eller högre)...
Ha, ha,, jag håller egentligen också med, precis som jag sa när vi sprang... fasen, jag gilla ju inte ens att springa på djurgården! att betala för att nån ska ta tid när jag inte ens kan springa så fort som jag borde kunna för att det är för mkt folk i vägen kan inte anses som annat än knäppt. Däremot hade jag aldrig simmat sådär fort om det inte varit tävling...och jag tävlar alltid bäst mot andra. När det är allvar. Jag tävlar i och för sig om man bara ska springa intervaller också, men jag försöker öva mig på att inte alltid vinna då så länge jag tar ut mig. Att maxa däremot, det är så mkt enklare på tävling och jag gillar den kicken! (och saknar den)
Ja, det är ju lite knäppt. Men för min egen del hade jag nog inte ens kämpat lika hårt med löpningen utan detta klara mål. Ett sätt att kicka igång på allvar =)
Tävlingsinstinkt kallas det ni undrar över. Möjligheten att mäta sig mot andra.
Utan tävlingar blir träningen lite "meningslös" och lätt ofokuserad.
hur stark är man om man inte kan motivera sig att köra det tuffaste man kan utan att det ska vara tävling?
hur svag är man om man inte kan plocka fram det där extra på tävling?
hur värderas tävlingsinstinkt gentemot förnuft?
träning "blir" inte något utan tävling. träning blir alltid vad man gör det till. tävling också, för den delen.
Ja jag kan inte förstå hur man kan betala 400spänn för en timme, när det är mkt billigare med längre lopp! Billigare timpris på ironman ;)
Vi får hitta på lite egna lopp o grejer sen!
Jag gillar verkligen inte trängsel. Jag klagar på alla som knuffas och håller på under alla deltävlingar. Men samtidigt är det kul att göra en utmaning med vänner. Det är egentligen därför jag är med i Tjejklassikern. För jag är inte någon tävlingsmänniska. Jag gör det för att det är kul. :-)
Skicka en kommentar