11 oktober 2008

Lör 11 okt: Terränglöpning

Det är med löpning som med livet - ibland måste man göra en avstickare från den vanliga vägen.

Riktigt rolig löpning

Inspirerad av Magda Gad lät jag dagens löppass gå i terräng. Jag hade mina nyaste och vitaste löpardojjor och jag måste erkänna att de greppade både blöta löv och stenar helt okej. Jag önskar jag kunde säga att de var skit så att jag kan tillåta mig själv att gå och testa (och köpa?) Ultraschmultrans senaste kärlek med gott samvete.

Jämfört med Magda Gads myrlöpning var min terrängframfart av den mer snällare sorten. Alldeles lagom för mig. Just nu har jag inget behov av att trampa ner mig i nära nollgradigt vatten. Istället sprang och hoppade jag över stock och sten och navigerade över rötter och stenrösen.

Fuskterräng

Mer svårmanövrerad terräng

Magda Gad skulle inte sprungit på bron.
Hon skulle sprungit genom vattnet bredvid.
(Jag sprang på bron)

Kul terräng!

Jag har tänkt på det där med träning. Vad det är som gör rolig träning rolig. Jag tror det handlar om upplevelser. Jag avskyr till exempel löpning på raksträckor. Det händer ingenting! I terräng händer det desto mer - det är en helt annan upplevelse! Likaså backlöpning eller intervallöpning. Här händer det också grejer. Det är därför det är roligt!

Jag springer för fort för kameran...

Vem som bor här vill jag inte veta...

7 kommentarer:

Anonym sa...

vilken spännande terräng!!! var har du varit någonstans?

MarathonMia sa...

Ser ljuvligt ut! Hur såg de vita skorna ut efteråt?

Puma sa...

Funrun:
Erstavik i Nacka. Man kan springa en led från Björkhagen (eller vad det heter, nåt med Björk i alla fall) och hit. Är några mil. Vi borde springa!!

Marathonmia:
Faktiskt ganska vita!! Inga myrer här. Men en massa blöta löv och stenar. Inte så mycket gegga heller. Inte alls som Ursvik alltså...

Anonym sa...

Mycket bra jobbat! Jag är sjukt imponerad.

Magda Gad sa...

Haha, guuuud vad jag skrattar nu, vad underbart det ser ut puma! Glad jag kunde inspirera. Det börjar spritta i benen när jag ser bilderna. Sträckan ser fantastisk ut. Speciellt det där steniga uppåtpartiet, där vill jag genast lufsa uppför! Och visst måste det vara så att träningen blir roligare med upplevelsen. Själv avskyr jag att ligga och nöta landsväg. Då måste man ha sjukt kul sällskap, men jag vetitusan om det blir roligt ändå.

Anonym sa...

Du får hänga med och orientera någon gång ;)

Anonym sa...

Såg verkligen ut som ett sjukt bra ställe att springa på, jag är avis!