Ni vet den där historien om vanten som "bidde" en tumme (som senare"bidde" ingenting). Så blev det nästan för mig idag.
En fantastiskt strålande dag
Det var i alla fall fint väder idag. Krispigt kallt och soligt. Morgonen var också ganska bra. Sov till halv åtta. Njöt av havrebröd med en massa skinka på och ett stort glas 100%-ig juice. Inget (tillsatt) socker. Inget konserveringsmedel. Men en massa fruktkött. Precis som det ska vara.
Sedan stördes friden. Det kom in ett jobbuppdrag strax efter att "Ring P1" var slut. Deadline var klockan 15. Idag. Med ens fick jag en miljon telefonsamtal att ringa och flera ställen runt om i Stockholm att åka till.
Det var lugnt tänkte jag. Jag har ju bilen här i stan idag. För efter lunch ska jag och grabben åka runt och leverera fyrverkerilådor till höger och vänster.
Men det var inte så jäkla lugnt. Biljäkeln ville inte starta. Så i över en timme försökte jag leta efter en knapp som skulle återställa bränsleförsörjningen eftersom verkstadskillen trodde det var den det var fel på. Efter mycket om och men kom grabben som helt utan bilkunskap startade motorn på ett knick.
I och med det löste sig de flesta problem av sig självt. I och med det var också min energi borta. Nästan. Lite hade jag sparat i min buffert. Jag skulle ju göra ett halvmaraförsök på löpband på kvällen!
Halvmara på löpband
Det bidde ingen vante. Det bidde en tumme. 12 kilometer fick jag ihop på löpbandet. Inte 21 som planerat.
Jag är både nöjd och missnöjd. Nöjd för att jag inte är trött trots kilometrarna. Missnöjd för att jag inte fortsatte eftersom jag ändå inte var trött.
Det är den mentala styrkan som spökar. Grabben sprang på bredvid mig. Han hade håll och magont och sprang utan att lyssna på något (precis som han gjorde när han sprang 30 km på löpband en gång). Men han klagade inte (så mycket i alla fall). Han stannade inte.
Själv var jag tvungen att dels lyssna på musik och stirra in i TV:n för att få tiden att gå. Men när jag sprungit i 75 minuter och ett skittrist TV-program om knäppa juldekorationer satte igång så tappade jag lusten.
Ironiskt nog ser jag fram emot mitt nästa halvmaraförsök på löpband. Det ska bli skitskoj. Ja faktiskt. Ibland fattar inte ens jag hur jag funkar. Skrev jag inte nyss att jag tyckte löpbandslöpning var tråkigt? Det verkar jag ha glömt...
20 december 2007
Tor 20 dec: Träning på löpband
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
11 kommentarer:
Nästa gång ska jag vara helfrisk och stå bredvid och springa. Och peppa dig när du behöver det!
Duktigt av dig att iaf springa 12km! Se det som en uppladdning inför halvmara, som sen blir mara. Detta fixar vi! (Bara jag slipper hostan)
Grymt bra jobbat! Jag är sämst på att ha uthållighet på löpband, planerar dock ett par pass på mellan 1-2,5 mil under julen så nu jäklar ska det laddas =)
Jag har en viss rädsla för löpband. Jag vet inte vad det är, men jag känner mig en aningens kvävd och uttittad när jag flåsar där på bandet. Tänkte att jag skulle köra några intervallpass innan Sylvesterloppet som jag ska springa på Nyårsafton, men det tar emot. Önskar att det var 25 grader varmt och inte tomtar överallt.
Jag tyckte om att springa på löpband förr men nu har jag inte gjort det på flera månader. Sista passet så bara kände jag hur tråkigt det gentemot att få vara ute och kunna titta på saker. På löpbandet får jag för mycket tid att fundera och sen blir det tråkigt. Målet är att köra ute hela vintern och inte göra ett enda löppass på gymmet. Dock ligger det 100m bort så ibland är det lockande. Grymt ändå med 12km på löpband.
shit. Jag tycker det är ambitiöst att ens tänka tanken att springa halvmaror på löpband... Kommer vara ruggigt stolt den dagen jag kommer över en mil på nämnda tingest. Det handlar såklart om att gå in i "the twilight zone" men jag vet inte... jag skyller dels på tråkighet men dels på mina tydligen sköra benhinnor... de mår inte riktigt bra av stumma löpband har jag märkt, så jag ska nog göra mina långlopp runt stockholms stadsdelsöar och halka på när vintern snart ¨får fäste. Join me!
Karin:
Jippiyey!
Msfatso:
Pepp pepp! Hoppas du har uppkoppling så att du kan skriva om det sen! :-)
River:
Ja kvävd är rätt ord!
Lycka till på Sylvester förresten!!
Dunceor:
Ja det känns faktiskt lättare att springa utomhus. Och roligare!
Sofy:
Oj då, visste inte att löpband kunde vara hårdare än asfalt?
Jag skulle gärna joina dig så kan du snacka skidåkning medan jag flåsar på bredvid... men du springer mycket snabbare än mig. :-(
Hej!
Jag har läst din blogg i princip varje dag i flera månader nu, men har aldrig kommit mig för att kommentera. Tror att det beror på att jag känner mig lite hotad av dig på grund av din höga träningsnivå. Jag förstår verkligen inte hur du klarar av att träna så mycket och så ofta. Är djupt imponerad. So keep up the good work, du är verkligen en inspiration!
Jättebra jobbat i alla fall! Jag förstår att lusten tryter efter ett tag på löpband. Själv har jag mycket lättare att få tiden att gå utomhus där det händer lite mer.
Men...på det igen bara. NÄsta gång fixar du det :)
70 min på löpband är ju kanon! Du kommer att greja en halvmara utan problem!
Himla bra jobbat tycker jag!!!
Tänk om man kunde springa så långt överhuvudtaget!!
Halv bara? ;)
Löpband är såå trååkigt... Ett tips är att täcka över siffrorna som visar hur långt man har kommit, brukar bli lättare att få tiden att gå då.
Skicka en kommentar