Crash, boom, bang.
Vardag
Jag gick upp 16.30 idag. Låg kvar i sängen och vägrade envist titta på klockan. Grabben hann både göra frukost och lunch och gå iväg för att träffa en kompis som är på genomresa. Med IPod-lurarna i öronen försvann jag in i Karin Alvtegens värld. Orkade inte göra något. Inte tänka på något.
Abstinensen slog till hårt denna gång. Varenda gång jag kommer hem från Åre är det som att jag ställer mig i en obarmhärtig kalldusch. Igår kväll kändes det rätt okej. Jag tyckte jag hanterade hemvändandet bra. Det kändes bra på tunnelbanan hem, trots att just tunnelbanan hör till de mest kritiska ögonblicken. Inget känns mer ogästvänligt än stökiga perronger, smutsiga tåg och ogästvänliga människor. Det är som att jag inte orkar med det. Men igår gick det bra. Imorse gick det sämre. Det som till slut verkligen slog undan benen var vågen som imorse visade rekordsiffror. Så mycket jag vägde imorse har jag aldrig vägt förut. Tre timmar senare vägde jag mig igen och då visade vågen 1 kilo mindre. Ironiskt.
Tjocksnoret i näsan och huvudvärken innanför pannbenet hänger envist kvar som kedjor som gör att jag inte ens orkar ta mig ur dessa lågskor jag har på mig idag. Dokumentären om killen som enbart äter Mc Donaldsmat i veckor snurrar på 2:an och när jag orkar ska jag försöka ta mig till någon mataffär för att fylla på kylskapet med sunda matvaror. Det krävs dock en hel massa energi för att orka ta mig de 250 metrarna till den lite större mataffären än mitt lilla Konsum på hörnet.
Dagen var tänkt att fyllas med ett långpass. Det enda långpasset som blivit av idag är slumrandet i sängen. Men imorgon är en annan dag. En ny dag med nya känslor och nytt humör. Det är lustigt hur allt kan förändras så snabbt.
PS. Karin Alvtegens böcker Svek och Skugga är något deprimerande, men fruktansvärt bra! Medan Svek berörde mig på ytan fick Skugga mig att fundera. Vems var skulden? Var Gerda den onde som inget gjorde trots att hon visste, enligt den teori Halina berättade för Axel i Västerås? DS.
24 mars 2008
Välkommen till verkligheten
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Det är ok att ha lågdagar, det måste det vara. Och visst var den skrämmande, dokumentären, blir rädd trots att jag sett den förut.
By the way, jag förstår det där med tunnelbanorna, jag är inte direkt avis på er som måste ge er in i dem på en daglig basis.
Nä, fy, jag får också ångest när jag läser. Så där höll jag på i fyra år. Varje helg åkte jag skidor. Hem igen på söndag... Försökte jobba mindre, 50%. Åkte skidor 50%. Till slut gav jag upp, åkte till Chamonix en säsong och gjorde upp med demonerna. Ingen söndagsångest på flera månader, för jag slapp åka "hem".
Snyt näsan, ta en alvedon för huvudet och res dig igen!!
StyrkeKram!!
låter ändå som att du haft en skön lång sängdag? och kanske en väldans behövlig? för om du hade mått toppen hade du aldrig haft ro att ligga där hela dagen, eller hur!jag älskar oxå alvtegen! kanske ska ge mig på "skam" snart! =)
Förstår det måste vara tufft att komma hem, när det har vart så härligt i Åre! Blir väl som en helt annan värld kan jag tänka!
Jobbigt med låg-dag, men såna har väl alla nångång? Du kommer igen snart igen!
Är du riktigt förkyld? Du får säga till när det blir träning igen?
Och när vi ska ha bytesdagen =)
Pepp-kram!
usch. Lika låga båda två. Nya tag nya dar, så är det bara!
Hörru bruden, letar och letar, men hittar ingen funktion som räknar besökare, en sån som du och flera andra har på sin sida. Hur skaffar man en sån?
Kramen
Vad skriver hon för typ av böcker Karin?
Känner igen det där - hem med tunnelbanan efter en surfhelg i Cornwall... Inte skoj!
Krya på dig!
Hoppas förkylningen börjar ge med sig & att den låga gårdagen har övergått till en fin tisdag :)
Hör av dig om du vill träffas och diskutera igenom kosten, upplägg, utfall etc.
Bamse-pepp-kram!!
Gud, min våg visade också på skrämmande siffror... Suck. Deppad. Men fasen, får köra hårt som fanken...
Maria:
De låga dagarna gör de bra lite bättre...
Cykelmygga:
Japp. Jag har försökt med säsongandet, gjorde två - men det håller i sig.
Emliscious:
Bra tänkt där! det finns en mening med allt...
Nike:
Javisst fan, du ska ju cykla i helgen. Känns konstigt när det snöar så nu... vi ses ikväll!!
Sofy:
Hmm. Kommer int eihåg var jag fick min ifrån faktiskt... kolla med Emliscious, hon har en likadan!!
Johan:
Det är mycket drama. Typ relationsdrama. Det är ganska deprimerande destruktiva relationer, men jäkligt intressant ändå.
Mialena:
Usch och fy.
Susanne:
Tack - jag ska köra några fler veckor så träffar jag dig gärna sen!
Anna:
Mm, jag med!!
Skicka en kommentar