28 december 2009

Träningsglädje!

Hej alla glada! Nu är bloggen Träningsglädje igång and kicking igen - så kika in vettja!

Jag har lite bryderier med bloggen på Bloglovin, där finns just nu 2 Träningsglädjebloggar man kan följa. Båda är mina men det är ett "wp" på slutet på bloggadressen som ställer till det. Mitt tips är att du går in och väljer att följa båda två, med och utan "wp" alltså!

Jag försöker få Bloglovin att lägga till "wp" på min bloggadress även i deras register men jag vet inte hur länge det dröjer - och det vore ju synd om du missade en massa inlägg innan dess. Kan de inte redigera min bloggadress måste kanske bloggen byggas om igen till utan "wp" och då har ju de som valt att följa http://www.traningsgladje.se/wp/ det svårt att följa den nya. Så för att säkra upp mina inlägg: välj båda!

Kram på er!

Åre den 28 december 2009. Temperaturen står på -18.

23 december 2009

Träningsglädje?

Försöker du komma in på bloggen Träningsglädje? Den håller på att flyttas om just nu! Fira lite jul så länge så fixas bloggen under tiden.

God jul underbara träningsvänner!

13 juli 2009

Hallå alla träningsgalna bloggläsare!


Ni är många som följer denna blogg med bloglovin'! Ni har väl inte missat att bloggen numer finns på Träningsglädje?

Om du inte redan gjort det tycker jag att du ska lägga till min nya blogg på bloglovin'. Klicka på ikonen nedan så sköter sig resten av sig självt:

bloglovin

Trevlig träningssommar!

16 februari 2009

Jag har bytt adress!!

Hej träningsvänner,

Denna blogg har flyttats till http://www.traningsgladje.se/
Bloggen finns också att följa på www.bloggkoll.com. Du hittar bloggen om du
söker på www.traningsgladje.se, eller klicka på den här ikonen:

Follow Träningsglädje

Hälsningar,
Puma (Sara)

10 februari 2009

Tis 10 feb: Morgonträning

Coola K slängde ut mig imorse.

Morgonpromenad

Jag sov hos Coola K inatt. Det är det enda sättet att hinna umgås. Vi festade på oxfilé och jag åt smör på köttet för första gången i mitt liv. Nästa gång ska jag testa bearnaisesås. Det har jag heller aldrig ätit. Sedan kollade vi Biggest Loser innan vi konstaterade att det hade blivit skitsent och att vi verkligen måste sova. Alltid denna jäkla sömnbrist!

Klockan ringde o5.40. Coola K skulle iväg på simträning så hon slängde ut mig med. Fast jag klarade mycket väl att ta mig ut på egen hand. Jag gick till SATS Stadshagen där jag fortsatte min morgonpromenad på löpbandet framför dystra Nyhetsmorgon.
.

Rise and shine?

När jag var klar var klockan 07.00. Jaha, vad skulle jag göra nu? Att gå till jobbet kändes lite väl tidigt. Så jag bestämde mig för att ta lyxmorgon och smet in i bastun en stund.

Man kan kanske tro att jag inte gör annat än tränar? Men det är inte sant. Ikväll ska jag på ett seminarium om PR, imorgon ska jag träffa tjejerna för fika och vinprovning, på torsdag ska jag spendera några timmar på ett tåg till Halmstad och på lördag ska jag på heldagsdejt med Grabben. Så visst gör jag annat också. Det är bara det att det här är en träningsblogg. Ingen dagbok över hela mitt liv.

09 februari 2009

Who is the Biggest Loser? (vecka 4)

Med 0.9% viktnedgång är jag the Biggest Loser den här veckan. Coola K har gått upp 1% och får därmed springa på 7 km på löpband och böta 50 kronor till vår spa-resa.


Resultat, vinnare per vecka, Biggest Loser:
v.1 Puma -3.5% - Nike +0.4%
v.2 Puma -1.3% - Nike -3.3%
v.3 Puma -1.2% - Nike -1.5%
v.4 Puma -0.9% - Nike +1.0%

Min vecka
Veckan har varit en berg- och dalbana och det lustiga är att jag och Coola K har åkt i samma vagn. Halvvägs in i veckan hade vi gått ner ungefär lika mycket men några dagar senare stod vi båda på plus minus noll. Men imorse var en bra morgon och vågen visade nedåt - trots den där oresonliga veckan i månaden då vikten vanligtvis jävlas med en. Men not today - oh praise the lord! Eller nåt.

Förra veckan började jag dricka mer vatten och om det kan jag inte säga mer än att jag fortsätter med det. Förändringen denna veckan är att jag ska äta mer strikt. Inte fler eller färre kalorier, men färre kolhydrater. Förut har jag legat runt 6-10%. Målet för den här veckan är att inte ligga över 6%. Igår och idag har jag legat på runt 3%. Vi får se hur det går - och framförallt känns - med all träning. Jag är medveten om att återhämtningen kan bli sämre så det ska bli intressant att följa.

Kommande vecka blir återigen spännande. Jag tror Coola K kommer göra en massiv "leap" nedåt. Jag får ligga i. Men så har jag ett jäkligt späckat träningsschema framför mig också.

Sådär gott folk - nu kan ni sova!

Mån 9 feb (forts.): Spinningintervaller

Jag är en alldeles för snäll person!

55 minuter x 2

Jag är för snäll. Jag hakar alltid på alla andras upptåg. Som om det inte skulle vara nog med mina egna liksom! Istället för att köra 55 min PT-cirkel ikväll kom det önskemål från både Coola K och Nilla att köra spinning. Inte bara en gång - utan dubbelpass dessutom. My god. Jag har inte kört mer än 1 timma spinning sedan vi körde det där 24-timmarsjippot och det var ju evigheter sedan. Inte bara det - det var dessutom spinning för Pia vilket med största sannorlikhet betyder träning på gränsen till mjölksyra. Detta tackade jag naivt ja till.

Jag försöker rusta med ett fighting face
inför dubbelpasset. Gick sådär.

Det visade sig att Pia fortfarande är sjuk. Men av erfarenhet från förra veckan vet jag ju att hennes stand in - Andreas - kan få mig att köra lika hårt. Sagt och gjort. Med 18 intervaller av varierande längd och vilopauser på 20, 30 eller några ynka få på 60 sekunder, så var jag återigen uppe över 90% av maxpuls och härjade. Men ikväll var det annorlunda. Efter att vi kört ett pass skulle jag på något obegripligt sätt ladda om, glömma bort att jag hade sjukt ont i baken - och göra om alla 18 intervallerna.

Fy fasen, tänkte jag när vi värmde upp för andra gången och benen kändes tunga som bly. Jag ångrade min dumdristighet. Undrade hur sjutton jag kunde vara så dum. Undrade hur det här skulle gå och trodde att det skulle bli det längsta passet i världshistorien.

Men så drog det igång. Jag gav mig en spark i baken och helt plötsligt var vi inne på de sista intervallerna och när jag kollade pulsklockan visade det sig att jag haft en högre snittpuls på det andra passet jämfört med första. Så kan det gå när man klarar mer än man tror!

This is where magic is made

Träningsmusik: topplistan!

Dessa låtar gör till och med en timme
på crosstrainern till ren njutning:
(låtarna är presenterade utan inbördes ordning)

Molitva (Dance remix english version)
Det är 2 år sedan den här något konstiga låten vann Eurovision. Men dansremixen är fortfarande en hit när jag tränar. Så jäkla bra. Förmodligen är jag den enda i världen som tycker det. Sångerskan heter Marija Serifovic.

Leave me alone
En till Eurovisionlåt. Finlands bidrag denna gång. Hannas (vad heter hon i efternamn?) låt är lite aggro vilket smittar av sig och passar därför bra till träning.

Prelude
Den här låten tog mig i mål första gången jag sprang milen i Ursvik. Så jäkla bra. Oavsett hur trötta ben jag än har kan jag ändå springa lite snabbare, eller spinna lite mer ursinnigt, när jag hör Safri Duos Prelude.

Left outside alone
Vissa låtar tröttnar man inte på. Det här är en av dem. Jag tror jag lyssnat på den här Anastacialåten en miljon gånger - no kidding. Varenda gång jag hör den måste jag dra upp volymen på max. Den är helt sjukt träningsbra!

No Air (Tiesto Remix + Jason Nevins Radio Edit)
Om jag var spinninginstruktör skulle jag vara en ganska dålig instruktör. Jag skulle spela Jordin Sparks "No Air" om och om igen. I olika remixade versioner. Det är något som händer när jag lyssnar på den. Jag försätts i trans. Träningstrans. Det är underbart!

What a feeling (Flashdance) (House radio edit)
Global Deejays har verkligen gjort det. My god! I love this song! Det här var den här låten som fick mig att älska träning på crosstrainer. Man dras bara med...

Now you're gone (Radio edit)

Jag vet. Det är inte särskilt creddit att gilla Basshunter men det är faktiskt bara en låt jag tycker om. Den här låten är galet bra. Och jag tror att de flesta vet att jag älskar Now you're gone för jag har skrivit om det förr. Det går inte att inte ge allt när den spelas. Det går liksom inte att misslyckas.

Release me (The Attic Remix)
En gammal favorit av en bra reklamlåt. Fast det var faktiskt liiite bättre förr. Men den får följa med ändå, för den är fortfarande bra.

Holding out for a hero
Ah, gamla Bonnie Tyler! En klassiker som håller måttet. Kan vara skönt att blanda allt dunka dunka technotrams med lite sådant här. Riktig träningsmusik liksom!

With every heartbeat

Jag minns inte alla de gånger jag sprungit till den här låten. Varit trött men hittat flåset igen - tack vare Robyn. Det är många gånger det. Lika många gånger som det här är en fantastiskt bra träningslåt ungefär. Så då vet ni!

Listen to your heart (Hixxy Remix)
DHT har gjort en kul version av den här gamla Roxetteklassikern. Det är ett bra och taktfast beat. Sådant som är enkelt att lyssna på när man tränar. Som får pulsen att gå i gång. Blodet att pumpa. Och träningsviljan att spränga alla gränser.

Mån 9 feb: Morgonträning 6 timmar senare

What are plans for if you don't change them?

Morgonpromenad

Ärkepuckot Puma hade så tråkigt på söndagskvällen att hon gick och la sig klockan 20.00. Hon ville att det skulle bli måndag så att det sedan snabbt kunde bli torsdag. När klockan ringde klockan 05.10 på måndagsmorgonen vaknade hon någorlunda pigg, men begick ett ödesdigert misstag. Hon tänkte att hon bara skulle luta huvudet mot kudden i en sekund till. Trots att ljuset stod på högsta effekt på gryningslampan framför ögonen slumrade hon till. I drygt en halvtimme.

Klockan var visserligen fortfarande före 6 när hon vaknade på riktigt. Men eftersom hon både har en timmes tågresväg till jobbet och helst vill vara där runt 8, blev morgonpromenaden ett minne blott. Morgonpromenadens enda existens var en ful markering i kalendern som en påminnelse om vad som inte blev av.

Revanschlustan rev och slet i Pumastackarn's träningstörstande kropp och när klockan närmade sig lunchtid satte hon fart mott jobbgymmet. Hon skulle vara där först av alla så att hon fick ha crosstrainern för sig själv. Och som Puma vill - så blir det. Inte så ofta visserligen, men i alla fall idag. Och så stod hon där och trampade i 50 lågintensivt lyckliga minutrar. Slutet gott, allting gott.

Idag är ingen vanlig dag

...för idag är det Grabbens födelsedag.
Grattis till ännu ett år!

Grabben på jobbets julfest
- med tema after ski.

Grabben i paradiset
- restaurang Salt på Tylösand

Fast Grabben gillar Stockholm också
- här på Utö.

Grabben på Sveriges andra riviera
- Orbaden i Hälsingland
(Halmstad är fortfarande no 1)

En full(!) Grabb på 24-timmarsspinningen...

Grabben i Tarragona
- fotot är Grabben i ett nötskal.

08 februari 2009

(Mera) träningsmusik

Jag och River brukar skicka bra träningslåtar till varandra.
Eller... det är mest han som skickar.
Det är han som har koll.
Den här låten skickade han häromdagen - I like!


Sön 8 feb: Yoga som återhämtning

Äntligen börjar kroppen svara på min träning - med trötthet.

Återhämtningsyoga

Jag har kört ganska hårt den här veckan. Började med vilodag på måndag men körde sedan hela veckans 10-timmars träningsranson på 4 dagar varav två pass på 90%, 3 riktigt bra styrketräningspass och en hel del lågintensivt och runt 70% av max. Lägg på ett riktigt bra långpass och lite yoga och jag hamnade helt plöstligt på lite mer än 700 träningsminutrar. Och nu - äntligen - känner jag mig lite trött i benen. Den enda tröttheten, och träningsvärken, jag känt tidigare i veckan har varit efter styrketräningen. Men jag har ändå känt mig pigg. Alert. Redo att ge allt - en gång till.

Med trötta ben passade yoga bra. Ny instruktör bjöd på lite nya övningar vilket var roligt. Jag kom dessutom på mig själv att gå till yogan med en annan, lite mer positiv, inställning och passet gick riktigt fort. Jag klarade av alla hundenpositioner (handskarna hjälpte) och sträckte ut så det nästan gjorde ont i bröstmuskeln.

Slapp yogautstyrsel

Resten av dagen ska ägnas åt att städa upp här hemma. Det ligger grejer överallt. Sedan ska jag ladda för nästa vecka. Jag ser fram emot den hur mycket som helst. Mest för att jag äntligen ska få åka hem till Halmstad. Men också för att den bjuder på riktigt rolig träning. Tuff träning.

Imorgon bitti blir det morgonträning och maxpulsträning efter jobbet. Sedan bor jag på hotell Coola K över natten vilket innebär morgonträning även på tisdagen. Efter jobbet ska jag testa på ett Friskispass och så blir det lågintensiv träning och styrketräning på onsdagen. En lugn yogadag på torsdag - och hemresa till Halmstad - och så kickar jag igång helgen med SATS högpulsklass Powerstep följt av PT-träning på fredagen och spinning+styrketräning+yoga på lördagen. På söndag får jag väl återhämta mig med en promenad eller något. Tänk att man kan få träna så mycket roligt!

(Sprillans ny) träningsmusik

Vi var nog många som hörde den ikväll.
Jag och kompisarna satt och hoppade i soffan.
Alcazars melodifestivalsbidrag är ju värsta träningslåten!


07 februari 2009

Lör 7 feb: Långt långpass

120 minuter var ambitiöst planerat. Ändå landade passet på 5 minuter extra.

Lååångt pass

Det var extremt länge sedan jag sprang långt. Det känns som om jag springer ganska sällan överhuvudtaget nuförtiden. Undantaget var den där 80-minutersjoggen för någon vecka sedan. Därför var det kanske dumt att planera in ett 120-minuterspass idag. Men jag hade ingen annan målsättning att springa mina 2 timmar - utan att komma för högt i puls - och då spelade varken tempo eller distans någon större roll.

Det var helt vitt utanför fönstret. Och då menar jag inte vitt som i snö. Snarare vitt som i dimma. Sikten låg på 20 minuter och isslasket lurade under fötterna. Ändå valde jag att springa mestadels i terräng. Jag var den enda joggaren som gjorde det, ganska puckade, valet. Men jag överlevde. Inte ett enda fall och inte ett enda uppskrapat knä (jag har redan ett så det behövs inga fler). Däremot bjöd underlaget på mentala utmaningar, lite äventyr och en och annan isdans. Helt klart bättre än tröttsamma raksträckor på asfalt!

Här står jag på balkongen.
Bakom mig är det vanligtvis träd,
is och på andra sidan vattnet (isen)
en massa hus.
Nu är det bara dimmigt vitt.

Jag försökte undvika mina vanliga träningslåtar som får mig att tända till. Jag skulle ju springa långsamt. Jag kan inte springa långsamt till Safri duo. Därför blev det en del Dido och James Blunt. En gång smög Basshunter sig in i lurarna också. Det var den enda gången pulsklockan registrerade en puls på över 90%. Det var dessutom påpassligt nog i en uppförsbacke.

Jag har lätt för att komma högt i puls när jag springer (inte så konstigt - min kropp måste dra runt på en hel del) men jag trodde nog att jag skulle ha en lägre snittpuls än 79%... den mesta delen spenderades i pulszon 4 och jag brände totalt 1500 kalorier. Därför tänker jag inte ha dåligt samvete för att jag drack 2 glas mjölk efter passet trots att det innehåller lite för mycket kolhydrater.

På det stora hela gick passet bra. Den sista halvtimman gick lite tyngre men Magnus Ugglas "24 timmar" piggade upp mig för en stund. Det gjorde även en av James Blunts låtar eftersom jag tycker att den skulle passa så jäkla bra till musikfyrverkeri (vilket har blivit ett stort intresse). Men jag är glad för att jag inte behöver springa långpass varje dag. Det är ganska jobbigt, mentalt, att springa långt. Man gör ju samma sak så länge!!

Checklista för lördag

1. Sovmorgon så länge jag vill
2. 120-minuterslångpass
3. Schlagertjejmiddag med vännerna

Ettan är redan avklarad. Jag låg i sängen till klockan 12. Långpasset borde inte vara så svårt att klara av. Det är bara att ge sig ut! Sist men inte minst är det tjejmiddagen. Det är svårt (och lite ohyfsat tycker jag) att gå bort på en middag och vara selektiv med maten. Men middagen avslutas med ostbricka och det passar ju mig!

06 februari 2009

Fre 6 feb (forts.): Styrketräning (med handskar)

Bästa after worken finns på Regeringsgatan!

Bröst, biceps, triceps

Jag träffade Nilla på stan efter jobbet. Vi hade några viktiga ärenden. Ett av dem bestod i att hitta träningshandskar. Egentligen var det Nilla som skulle köpa ett par, men eftersom även jag tycker att det är ovärderligt att träna med handskar blev också jag ett par handskar rikare. Och 149 spänn fattigare.

Nilla köpte tjejmodellen från Casall. Mörkgrå med fin sirlig text på (typ "move your body, it moves your mind", eller nåt). Jag köpte unisexmodellen från Casall. Vitsvarta. Fast mest vita. Jag gillar ju sådant som är vitt och opraktiskt...

Nilla provar handskar

Med varsitt par nya handskar kunde vi sedan bege oss till SATS Regeringsgatan: stans bästa after work! Det var ganska tomt - men inte lika tomt som den fredagskvällen före jul då vi var helt ensamma på gymmet.

Vi har visst likadana skor...
(om -3 kilo får jag köpa ett par till!)

Bröst, biceps och triceps stod på schemat. 6 reps. 3 set. Jag kände mig svag i vissa övningar och stark i andra. Kände mig otroligt svag i bänkpress till exempel. Men stark på bicepscurlsen med stång. Nilla börjar känna mig riktigt bra vid det här laget och skrattade när vi körde hammercurls med hantlar. På slutet kunde jag inte stå still utan började gå runt i salen. Hon vet att jag börjar bli trött i musklerna när jag gör så. Annars har jag nog inga konstiga styrketräningsgrejer för mig. Inga grimaser heller - förutom när jag gör drag mot hakan. Min överläpp beter sig konstigt då. Den liksom rycker. Det distraherar mig så jag måste alltid bita mig hårt i läppen när jag gör den övningen.

Fre 6 feb: Träning på crosstrainer

Jag är inte gnällig. Jag är bara medveten.

60 minuter konditionsträning

Tränade vid Medborgarplatsen på lunchen vilket påminde mig om att SATS har några jäkigt fräscha gym - och några skitgym.

När jag betalar mer än 500 spänn i månaden vill jag att gymmen ska vara rena och fungerande. SATS Fridhemsplan och SATS Medborgarplatsen är inte värda mer än några futtiga kronor ur den aspekten. För drygt 500 spänn kräver jag mer!

Jag tycker att fler gym borde fatta att det det inte är bara maskiner och hantlar som lockar kunder. Det är hela känslan runtomkring. Det där lilla extra som inte alls tycks vara direkt säljdrivande - men som indirekt är det. Speciellt på gym. Det är inte många som "älskar att träna". Därför är allt runtomkring ännu viktigare. Som lyxiga duschar, en mysig bastu eller snygga detaljer. Det där vi upplever som lyx. Längtan efter att gå och träna för att man vill "unna" sig något. Titta på Du Calme i Stockholm, eller Sportlife Exclusive i Göteborg.

SATS Medborgarplatsen och Fridhemsplan bjuder inte på någon som helst lyx. Att det "bara" är rent, fungerande och städat borde dock vara en självklarhet. Men dessa gym är inte ens det. De är bara skitiga och ickefungerande.

Första crosstrainern jag ställde mig på hade en hackig högerpedal. Det hade den andra också. Men den hackade inte lika mycket. Så jag stod kvar. Trampade runt och satte på hög musik så att jag inte skulle behöva störas av oljudet. Och så stod jag där i 60 minuter och hacktrampade. Kände mig faktiskt lite trött i benen vilket är mer efterlängtat än förvånande.

Ikväll ska jag testa ett annat gym!

Black is back!

05 februari 2009

Jag har inte somnat trots att jag borde ha gjort det för länge sedan. Det är helt omöjligt att släcka lampan när det finns 2 nya Biggest Loseravsnitt på datorn... men de ger mig inspiration till imorgon. Då fasen!!

Bob Harper

Jag har inte så högra krav på Grabben.
Han behöver inte se ut som en stor body builder.
Det räcker med att han ser ut som Bob Harper.

Jag har druckit vatten den här veckan.
Hela tiden, känns det som.
Jag har din provrörsbild i huvudet, Fredrika!

Tor 5 feb (forts.): Vinterpromenad

God jul!

666

67 minuter i 60% av maxpuls. Och säkert 6 komma någonting kilometer också. Det ger trippel i sexor. Vinterpowerwalken på kvällskvisten var underbar. Det snöade stora bollar från himlen och det kändes mer som december än februari. Jag och min trogna fyrbenta kompanjon Trixa gav oss ut i Erstaviksskogen och det var inte förrän hunden åkte på baken nedför en backe som jag förstod hur halt det var. Snön lyste upp fint och jag som utvecklat mörkrädsla tänkte inte en enda gång på vampyrer eller vildsvin. Även om jag trillade en gång, och nästan trillade 3 gånger, så var det inte en lika dramatisk powerwalk som förra veckan.

Den trogna följeslagaren gnäller inte som Grabben
när jag vill ha sällskap!

Nu ska jag spendera kvällen i sängen framför TV:n. Jag längtar verkligen till helgen och en riktig sovmorgon!

Tor 5 feb: Vanlig enkel yoga

Träningsbakis.

Lunchyoga

Hade tänkt mig en total vilodag idag. Inte för att jag känner mig död. Mest för att den allmänna uppfattningen är att man ska ha totala vilodagar ofta. Men det känner jag inte för. Aktiv återhämtning låter bättre. Och eftersom jag känner mig lite lagom träningsbakis - dock inte träningssliten - så blev det yoga på lunchen. SATS yoga. Vanlig, enkel yoga där till och med jag hängde med. Jag klarade till och med alla hundenpositionerna utan den sista för då gled jag med händerna längs med mattan. Kan man yoga med handskar?

Jag ser fram emot att komma hem före 20.30 för en gångs skull. Jag ska lämna kontoret redan klockan 16. Det är snart! Trots att det känns som om dagen just börjat. När jag kommer hem ska jag och promenadkompisen Trixa göra en utflykt i snön. Och så ska jag försöka lägga mig och sova i tid. Igår kunde jag inte sova alls. Hjärtat gjorde små lyckoskutt när jag tänkte tillbaka på kvällens träning. Så jag försökte tänka på annat.

04 februari 2009

Breathing your love

Häromdagen när jag körde hem från jobbet, eller om det var träningen, och alla varningslampor på bilen lyste och jag var ytterst nära att få soppatorsk hörde jag låten nedan på radion. Den är sjukt bra och tänder det där träningssuget i mig. Så jag höjde volymen på max. Det fick nästan varningslamporna att sluta blinka...

Ons 4 feb (forts.): Maxad träning

Jag har tre saker att säga om ikväll. Oh. My. God!

Wow

Jag såg fram emot kvällens pass otroligt mycket. Det skulle ju bli ett Pia-pass. Men besvikelsen la sig som en blöt filt över mig när det visade sig att hon var sjuk. Hennes andra hälft, Andreas skulle ta passet. Han är inte dålig. Men inte lika bra som Pia. Tyckte jag då. Nu tycker jag annorlunda. Kombinationen Andreas på ledarcykeln och Piaupplägg på passet tog mig till nya höjder. Till nytt maxpulsrekord på cykeln. Till nytt snittpulsrekord på cykeln. Och till spinning high!

På Pias pass kör vi ibland intervaller på 4 minuter med 2 minuters vila. Not today. Upplägget bestod av intervaller på 3 minuter. Med 1 minuts vila. 3 minuter går jäkligt långsamt. 1 minut går väldigt fort. Rösten inom mig sa att jag skulle upp i 90% av max i alla intervallerna. Kroppen var bestämd. Det skulle ske. Och så blev det.

Pulsklockan berättar att snittpulsen på passet låg på 86% av max (den mesta tiden av passet spenderades i pulszon 5). Med uppvärmning och nedvarvning inkluderat. Under den 7:e intervallen gav Andreas oss en uppmaning. Om vi ville kunde vi skippa vilan mellan intervall 7 och 8 och istället köra en 6-minutersintervall. Huvudet hade gärna vilat. Men kroppen sa nej. Under den 2:a minuten av den 7:e intervallen var jag uppe på 91% av max men när Andreas gav oss utmaningen var det som om jag glömde tröttheten. Jag körde på. Jag kollade klockan. Och jag såg pulsen ticka uppåt. Helt sakligt, och utan att känna av hur jag flåsade såg jag hur pulsen ökade från 192 slag. Till 193 slag. Till 194 slag. Till 195 slag. Till 196 slag. Till 197 slag. Till 198 slag. Jag såg aldrig när den visade på 199 slag. Då hade mitt spinner's high avtagit och jag var tillbaka i verkligheten. Med 1 minut kvar blev det väldigt tungt. Lungorna ville helst expandera genom ryggen och jag undrade vad som skulle hända om jag kollapsade här och nu. Men kollapsade gjorde jag inte. För då var 6-minutersintervallen slut.

Jag trodde jag skulle känna mig dödstrött efteråt. Men nej. Jag trippade som på små rosa moln. Hög som ett höghus av adrenalin och glädje. Otröttlig. Osårbar. Nästan odödlig. Känslan höll i sig styrketräningen igenom. Jag körde ben och presterade som aldrig förr. Detta mina vänner, är en kväll att minnas! (Men det ska bli skönt med vilodag imorgon. Yogavila och snabb promenadvila)

Träningsglädje!

Tummen upp för spinner's high!

Jag fortsatte kvällen med en snabb promenad på 20 minuter till skjutsen hem. Jag knäckte ett (kokt) ägg när jag gick över bron mellan Kungsan och Slottet och log åt att det nog måste se lite lustigt ut. Jag funderade över livet och över min självkänsla och mitt självförtroende och att jag nog kan tacka träningen över att tilltron till mig själv är enorm. Träning ger mer än styrka!

Alltså jag fattar inte - därför frågar jag er. Om man ser ut såhär av att "träna hårt varje dag", varför kan inte alla göra det då - varför allt tjat om vilodagar? Och om anorektiker ser ut som skelett av att inte äta någonting, varför säger man att man inte går ner i vikt när man äter för lite. Varför är det ingen annan som ställer dessa frågor? Så jäkla uppenbart är det väl inte.

Ons 4 feb: Träning hela dagen

Jag gillar hotell Coola K. God mat och morgonpromenad ingår i paketet!

Wicked Wednesday

Jag sov hos Coola K inatt. Eftersom hon bor granne med mitt jobb är det väldigt praktiskt. Ja just det, hon är ju både kul och trevlig också så det lämpar sig ganska bra på fler sätt...

Imorse var vi ute en sväng runt Kungsholmen och powerwalkade. Vi tänkte att det var mer effektivt än att träna på gym. Kanske inte ur träningssyfte, men vi kunde både powerwalka och umgås - samtidigt! När vi kom hem fixade vi med våra specialfrukostar och gjorde matlådor. Allt är petnoga och Coola K ville absolut fixa sin frukost själv. Hon trodde nog att jag skulle sabotera den med en massa onyttigheter så att jag vinner nästa veckas Biggest Loser annars...

Nu på lunchen tog jag mig ner till rena och fräscha SATS Stadshagen för att uthärda 7 km på löpband. Jag gjorde det utan mina riktiga löpskor (vilket kändes) men framför herrarnas super-G på tv:n. Det fick tiden att gå lite fortare. Sedan var det snabb dusch och stress, stress tillbaka till jobbet. Och snart är det redan eftermiddag och imorgon är det torsdag och sedan är det nästan helg. Tänka sig!

Men först ska jag göra lite annat. 2 pass har redan avklarats idag. 2 more to go. Min PT är inte riktigt nöjd med mitt träningsupplägg för idag men jag känner mig så pigg i kroppen och så på gång att det skulle kännas dumt att inte träna. Imorgon är däremot en helt annan dag.

03 februari 2009

Min nya favorit

Mmm god!

Tis 3 feb: Träning på källargym

Fridhemsplan är nog SATS mesta källargym. Sunkigt, svettigt, rostigt och illaluktande.

Spinning + styrketräning

I eftermiddags träffade jag min värste konkurrent. Och en av mina bästa vänner. Coola K. Vi sågs på Fridhemsplan. Jag smygtränade 45 min spinning innan vi sågs till väldigt dålig musik men när det väl kom en låt som fick mig att tända till var jag uppe på 90% av max och nuddade. Det var underbart.

När vi beblandade oss med det övriga folket nere i källargymmet hade vi båda varsin träningslapp i handen med vad vi skulle göra. Fast det tog mycket längre tid för Coola K eftersom hon kör fler repitioner. Själv lassade jag på så mycket vikt jag bara kunde och körde mina 6 reps. Det var ryggen som stod i fokus. Och axlarna. Eftersom det var så mycket folk fick jag anpassa mig och byta ut några övningar. Ibland fanns inte de redskap jag behövde. Nä, det är dags att jag åker ner till Halmstad för lite PT-träning (one more week to go). Men jag fick god hjälp av Coola K, speciellt när vi körde latsdrag med smalt och omvänt grepp. Det var tungt. Rodden var roligast. Eller nä, roligast var nog sällskapet.

Tänk vad mycket träningsväskor vi bär runt på hela tiden.

Coola K går loss på passionsfrukten.
Och jag på avokadon!

Blondinbella har börjat träna på Balance och jag undrar lite varför.
Tidigare har hon skrivit en hel del om de
"möten" med SATS hon sprungit på.
Var det inte tillräckligt fint?
.
Jag har inget emot Balance. Jag tycker tvärtom att både AXA och Balance varit marknadsföringsmässigt smarta när de kopplade ihop sig själva. De flesta har hört talas om Balance by Axa. Att man sen inte har koll på vilka produkter som avses är en annan femma.

Tis 3 feb: Träning på crosstrainer och intervaller på roddmaskin

Snygg, smart, stark och glad.

45 minuter effektivitet

Tidpunkten 06.00 är inringad i min kalender. MP står det. Morgonpromenad - 60 minuter! Och sedan, klockan 08.00: jobbmöte. Lägg till 60 minuter för resa ut med Saltsjöbanan till jobbet i stan eftersom det är punka på bilen trots att servicekillarna skulle ha fixat det när den var inne förra veckan (förra gången den var inne på service hade de glömt skruva åt någon oljegrej så lampan lyste tvärilsket rött när jag var på väg från Halmstad till Stockholm) och ni märker själva att det är en tidsplan som inte håller.

Jag låg i sängen igår kväll och funderade på vad som var bäst. Att flytta bak morgonpromenaden till 05.00 och få till bra lågpulsträning innan frukost - men med alldeles för få sömntimmar - eller att sova ut och köra morgonträningen på lunchen.

Det blev lunchträningen som vann. Lauritzson hade ju skrämt upp mig med att vi behöver sömntimmarna! Så klockan 11.00 ställde jag mig på crosstrainern och körde 30 minuter tungt och snabbt. Skruvade upp till level 15, satte på en skön remix på Jordin Sparks "No Air" och hade som målsättning att hänga med i takten. Resultatet blev 30 minuters träning på runt 85% av min maxpuls. Sedan satte jag mig på roddmaskinen och körde intervaller till ett inferno av Safri Duolåtar. Gladde mig åt att jag minsann rodde halvminuten snabbare än den unga, friska kille jag såg häromdagen som verkade ha ett himla sjå att hålla 2.20-fart.

Jag var glad, snygg, stark och smart - ja det är jag nästan alltid! Jag är tillbaks på min vanliga pulsnivå. Jag är på topp!

Snygg, smart, stark och glad!

02 februari 2009

Who is the Biggest Loser? (vecka 3)

Med 1.5% viktnedgång är Coola K the Biggest Loser den här veckan. Jag har gått ner 1.2% och får därmed springa på 7 km på löpband och böta 50 kronor till vår spa-resa.


Resultat, vinnare per vecka, Biggest Loser:
v.1 Puma -3.5% - Nike +0.4%
v.2 Puma -1.3% - Nike -3.3%
v.3 Puma -1.2% - Nike -1.5%

Min vecka

Det var en jämn fight. Till slut handlade det bara om något enstaka hekto. Och hade jag vägt mig ikväll hade det nästan varit lika. Men vägningen sker ju på morgnarna och då var det Coola K som tappat mest. Man ja ä inte bitter...

Veckan som varit har varit ganska tråkig. Otroligt mycket jobb och annorlunda matintag. När man är hemma, eller gör sina egna måltider, kan man göra bättre val. När man är borta på mingel eller middag måste man anpassa sig. På fredagskvällen åt jag jäkligt mycket parmaskinka och oliver till middag (och ett glas bubbel - oops). I lördagskväll åt 2 matskedar skagenröra och en oxfilé. Alla andra åt tillbehören också. Rostat bröd med någon form av twist och potatiskaka och någon liten morotsbakelse. Men inte jag. Istället för de sämsta valen försökte jag göra det näst sämsta valet. Så det blev inte så mycket mat. Och inte så mycket fett, vilket märktes för jag gick och la mig hungrig.

Träningsmässigt har jag inte haft en enda pulstopp. Jag har vandrat i sextiotillsjuttioprocentavmaxträsket. Men nu är det andra bullar. Jag ser verkligen fram emot den kommande veckans högintensiva träning och det finns även andra saker jag försöker ändra på. Som att dricka mer vatten till exempel. Och sova mer. Och att äta lite oftare. -1.2% i tappad vikt är riktigt bra, och jag försöker att tänka bort tanken att jag vill ha högre siffror för jag vet ju att det inte är sunt. Egentligen. Men den snabba viktminskningen lockar väldigt mycket. Tyvärr.

Jag har inte träffat Grabben på en vecka nu. Nästa gång vi ses är om en och en halv vecka. Målsättningen är att han ska se mig under solglasögonnivå. Ni vet, den där gränsen jag nådde i våras då jag belönade mig själv med ett par snygga Alexander McQueenglasögon som kostade multum. Den gränsen ska bli rolig att nå. Vägen dit känns mest som en transportsträcka eftersom jag varit där ganska nyligen. Så fort jag kommer unden den viktnivån kommer varje tappat hekto att kännas som om jag vunnit en slant på lotto!

PS. Veckofinaler och straff i all ära, vi har fortfarande inte kommit på vad vinnaren av hela Biggest Loser ska få - alltså den som gått ner mest i vikt i juni. Har ni några förslag? DS.

Ola Lauritzson

Många bloggare är på bloggala men inte bloggaren Puma. Hon är på träff med Ola Lauritzson.

Gå ner i vikt - Olas samlade erfarenheter

Ola Lauritzson släpper ännu en bok om hur man ska hitta rätt i GI-djungeln ("Gå ner i vikt - mina samlade erfarenheter av GI-metoden") och jag var bjuden på träff med honom på Clarion Sign. Jag, min vän Söta Sanna, och ett gäng damer i respektabel ålder. En hel konferenssal fylldes till sista stol och efter att ha kikat i Olas nya bok tror jag nog att han fick med nästan allt i sitt långa föredrag. Man kan inte anklaga honom för att hålla igen på tipsen!

Jag och Söta Sanna skålar i Ramlösa.
Jag valde vatten för att snåla på kolhydraterna.
Sanna valde nog vatten för att hon föll för grupptrycket...

De har snygga handfat på toaletterna på Clarion Sign.
Problemet är att det är svårt att hitta till toaletterna...

Lika mycket som jag lyssnade till vad Ola Lauritzson sa. Lika mycket lyssnade jag till hur han sa det. Han är en riktigt bra talare faktiskt. En av de bästa jag lyssnat till. Hans kroppspråk, retoriken, den inbakade humorn... ja allt är så bra att han imponerar stort på mig. Och det händer inte så ofta.

GI är inte helt nytt för mig, och eftersom jag - liksom halva Sverige känns det som - redan har en eller två böcker hemma från Lauritzson så kände jag igen mycket av det han sa. Men en sak jag tar med mig är att jag måste sova mer! Jag sover alldeles för lite - men det är ju för att det finns så få timmar på dygnet. Men jag måste, måste, måste komma ihåg att även sömn har inverkan på hälsan (och vikten). Den andra saken jag tar med mig från kvällen är att Ola Lauritzson är mycket snyggare i verkligheten än på något av sina många omslag!

Jag och Ola.
Ola är snyggast i verkligheten.
Jag är snyggast på andra bilder...

Måndag!

Jag dricker vatten.
Jag mår illa.
Det är ny rolig vecka men jag börjar med vilodag.
Så sammanfattas min måndag.

01 februari 2009

Ny vecka!

Om 2 timmar är det dags!

Vecka 6

Förra veckan var ganska tråkig. Det är vad jag sa till min PT. Han undrade varför. Jag svarade att det var för att det inte hände något med pulsen. All min träning var lågintensiv. Inte en endaste pulstopp mot 90%.

Men om 2 timmar är det dags. Då börjar en ny vecka! Och det ska bli skitjäkla skoj! Jag ska visserligen fortsätta mina lågintensiva morgonpromenader men jag ska även slå klackarna i taket, eller pulsen snarare, vid ganska många tillfällen. Och så ska jag styrketräna lite smartare. Nilla har lovat att hjälpa mig med passning så att jag kan köra tungt.

Bästa - eller värsta - dagen blir nu på onsdag. Det ska bli skoj. Stay tuned!

Vatten och vikt

Hur stor roll spelar det - egentligen?

Vatten för vikten

Jag är mycket törstigare nu när jag börjat med LCHF än förut. Jag fick aldrig in den där riktiga vattenvanan. Inte ens när stora vattenboomen kom och alla gick runt med flaskvatten i tid och otid. Inte för att alla alltid var törstiga. Men för att det var coolt.

Trots att jag tränar mycket dricker jag inte särskilt mycket vatten. Inte heller brukar jag vara särskilt törstig. Inte förrän nu. Nu när jag valt LCHF-spåret är jag ofta törstig. Och det är ju inte bra. När man är törstig är det för sent. Kroppen vill ju helst ha vätskan innan den signalerar törst. Och även när jag är törstig är jag inte så bra på att dricka vatten.

Eftersom jag har så många kunniga personer som läser min blogg vill jag gärna ha er syn på saken. Hur stor påverkan har vattendrickandet på viktnedgången? Eller tvärtom - vilka konsekvenser har det på viktnedgången att inte dricka vatten? Om nu vatten har påverkan på ämnesomsättningen* - varför är det så?



(*Jillian påpekade detta i Biggest Loser season 7, episode 1)

Alltså det där med långa naglar är inte min grej.
Igår hade jag 10 långa naglar.
Imorse 9.

Nu har jag bara 2.

(Men jag har fortfarande 5 fingrar på handen
även om det inte ser ut så på bilden)

Sön 1 feb: Snabb långsam träning

Revansch!

60 min morgonkondition

Eftersom Scandicgymmet stängde för tidigt igår för mitt tycke så tänkte jag ta revansch imorse. Jag skulle minsann vara där klockan 06.00! Det var jag också. Nästan. Jag kom bara dit 90 minuter efter utsatt tid och det får nog anses vara okej. Det var ju ändå träning före frukost (och jobb) och jag gick ju faktiskt inte och la mig förrän efter midnatt.

Det finns en stor platt-tv precis framför konditionsmaskinerna och jag hade planer på att titta på den. Tyvärr visas inte speciellt bra TV klockan 08.00 en söndagsmorgon. Mest barnprogram eller töntiga TV-serier. Så jag lyssnade på min Ipod. Jordin Sparks "No Air" snurrade runt i rätt många olika versioner. Om och om igen.

Och jag vet inte hur det hände men ganska snart hade jag gjort mina kilometrar på mitt löpband, och en stund på träningscykeln. Förmodligen hade inte huvudet vaknat ännu. För den där träningstimman kändes inte som särskilt många minutrar.

Imorgon är det dags för finalen av veckans Biggest Loser och som sig bör krävs en ordentlig sista träningsomgång innan. Precis som de kör i serien. Så vi får se vad jag hittar på ikväll. Något måste till - Coola K har säkert ett ess i rockärmen och även om jag går ner i vikt måste jag ner tillräckligt. Vad som är tillräckligt återstår att se, imorgon!

31 januari 2009

Jag offrade allt - för Maria Möller

Okej, inte allt.
Men träningen.
Och det är typ allt - för mig.
När showen med Maria Möller var slut hade gymmet stängt.
Stängt!!
Och ändå påstår Scandic att man ska checka ut med snyggare vader.
Håll gymmet öppet 24 timmar om dygnet då!

Jag offrade allt...

...gav upp min träningsoutfit

...för de där snygga vaderna man ändå bara kan få före 22.

Svårt val:
Fest - träna? Fest - träna? Fest - träna?

Kompromiss: lite fest - sedan träna!

Lyssna till dig själv

Erfarenhet har gett mig ett begränsat förtroende för det mesta - utom mig själv.

Kritiskt tänkande

LCHF är en het potatis. Lyssnar man till debatten vet jag knappt vad jag ska tro. Läs kommentarerna till detta inlägg till exempel. Alla parter är trovärdiga och duktiga på alla tänkbara sätt, men för att kunna ta ställning måste man veta vem som uttalar sig - och ur vilken ståndpunkt.. Man måste tänka kritiskt alltså. Det är många som inte vet vad det är.

Det kan ju te sig alldeles självklart att man ska lyssna på allt som kommer från Livsmedelsverket, doktorer eller andra munnar som man förutsätter är kunniga. Men min erfarenhet säger mig annorlunda. Jag har vid fler tillfällen än ett fått fel diagnos hos läkaren till exempel - eller kanske inte fått någon diagnos alls, trots att symptomen varit uppenbara. Trots min ickediagnos har jag själv känt att något inte stämmer. Och sedan kom den - diagnosen. I alla fall en. Varför jag fick jättekonstiga utslag på överkroppen för 10 år sedan lär jag väl aldrig få veta. Eller vad som är problemet med min skuldra/nacke/axel. Det är tydligen för svårt för de lärda att lista ut. Och de olika verken och instituten som verkar ändra uppfattning lite titt som tätt. Snacka om att man tappar förtroendet.

Idag har jag i stort sett inte så mycket förtroende för någonting. Grabben kallar mig alltid superkritisk. Och det är jag. Extremt kritisk och extremt krass. Och för mig spelar det inte längre någon roll vad expertisen säger. Det är ju för mig det måste kännas bra - oavsett vad experterna säger, tycker och tänker. Det är till sig själv man måste lita allra mest.

Egentligen är det bara 2 saker jag vill ha sagt med detta dravliga inlägg:

1. Tänk kritiskt. Från vilken bakgrund kommer åsikten? Går du till en Volvosäljare och frågar vilken bil som är bäst kommer de aldrig svara Toyota.

2. Känn efter själv. Mår du skit av att inte äta kolhydrater - ät kolhydrater då. Men känner du att du mår bra av att skippa dem, var inte så jäkla orolig över allt snack om återhämtning, muskelmassa och annat. Känn efter själv. Det är ju dig det handlar om. Dig och din känsla. På mig funkar inte teorin och jag tror det generella är det specifika.

Jag har precis käkat lunch. Hotellbuffélunch. Jag åt lax, hollandaiesås och gurka. Snart ska jag iväg och träna och sedan blir det jobbfest. Igår var jag på jobbmingel och att fundera ut vilka små bufférätter jag skulle äta krävde lite tankeverksamhet. Men parmaskinkan kunde jag lita på!

Lör 31 jan: Morgonpromenad

Morgonpromenad - check!
Ingen annan var ute 06.12 på lördagsmorgonen
men det lyste i förvånansvärt många fönster.

Jag har fler träningsplaner för idag.
Jag ska bara hitta tiden!

30 januari 2009

The temptations I resist

Hela dagen har de funnits tillhands.
Låda efter låda efter låda.
Jag har inte ätit en enda.
Bara tänkt att jag vill.
Men bara tänkt tanken 2 gånger.
Det är inte så mycket på en hel dag
för en som älskar chokladbollar!

Fre 30 feb: Träning på hotell

Häromdagen var det kö på gymmet. Idag var jag själv.

100 minuter blankt

För er som undrar: jag jobbar som konsult inom kommunikation. Just i helgen jobbar jag med ett event. Eller snarare kommunikationen kring det eventet. Tyvärr ligger eventet på andra sidan stan från där jag bor men det finns faktiskt ett SATS-gym precis bredvid. Planen var att gå dit idag. Men då upplyste min kära kollega mig om att det fanns ett nytt och fräsch hotellgym bara några våningar upp från där vi tillfälligt huserar - och visst stämde det!

Hotellgymmet var sprillans nytt med två ordentliga löpband, en superbra cykel och en crosstrainer. Det fanns träningskort med övningar om man var nybörjare eller tomma fält att fylla i reps och set och vikter med om man så önskade. På väggarna hängde coola bilder som var belysta och på golvet låg en fräsch träparkett. Styrketräningsmässigt var det lite skralt, men det fanns hantlar och några multimaskiner. Och så fanns där en pool med "ränder" i, men tyvärr var den inte så lång. Lite på gränsen till motionssim även om ränderna inbjöd till det. Till på köpet var jag ensam på gymmet!


Jag körde lite konditionsträning. Löpband varvades med intervaller på cykeln. Styrkemässigt fokuserade jag på rygg men det blev mest latsdrag, rodd och rygglyft. Sedan visste jag inte riktigt vad jag skulle hitta på med det begränsade utbudet av styrketräningsgrejer. Det är först nu i efterhand kag kom på att jag kunde kört lite axelträning med hantlar, men det är så dags nu.


Allt som allt blev det 100 minuters träning. 100 är en bra siffra. Och känslan när jag var klar påminde mig om att det är värt att lägga tid på träningen. Innan jag satte mig på cykeln var jag trött, hade ont i fötterna efter att ha stått och gått hela dagen och kände mig lite sliten. Men efteråt kände jag mig full a liv, alert och hade snyggt rosiga kinder.

29 januari 2009

Misslyckad träningsdag

Jag hade bara två träningstillfällen inbokade idag. Hur svårt ska det vara?

Jobbjobbjobbjobbjobbjobb

Var tvungen att kolla finalen på Biggest Loser inatt. Somnade alltför sent. Att gå upp klockan 05.30 var en omöjlighet. Där rök morgonpromenaden. Men det var lugnt. Jag skulle ju hinna träna på kvällen. Väl?

Jobb mellan 08.00 och 21.15 sa något annat. Efter lunch trodde jag att arbetsdagen skulle avslutas tidigare så jag bokade glatt in en träningsdate med Emliscious. Bara för att inse att det skulle gå åt skogen.

Om det inte var så att jag var tvungen att fortsätta jobba hemifrån och först nu blivit klar men måste åka hemifrån 07.30 imorgon bitti skulle jag glatt gett mig ut på en nattlig jogg. Men nä. Kändes inte rätt. Och så har jag faktiskt knappt suttit ner en sekund på hela dagen. Så jag borde inte ha dåligt samvete. Jag gillar bara inte när min planerade träning blir av. Att bortprioritera det jag gillar mest. Och det som egentligen är bäst för mig. Tänk att vissa människor bortprioriterar såhär varje dag!

Imorgon gör jag ett nytt försök! Jag har ett digert träningsschema att hålla, och en Biggest Loser-fight att vinna!

28 januari 2009

Puma goes shopping

Det är svårare att äta rätt när jag bor i Stockholm än hemma i Halmstad.

I min varukorg

Här i Stockholm är det inte jag som handlar. Därför står jag oftast som ett frågetecken när jag öppnar kylskåpsdörren. Ska jag äta ägg eller ägg, frågar jag oftast mig själv. Ägg finns nämligen alltid här. Men inte allt det där andra. Så idag tog jag shoppingkorgen i egna händer, och beslöt mig för att köpa precis det jag ville ha.

Som vanligt när jag handlar mat utan lista blev det ett osammanhängande urval av grejer. Ingenting man direkt lagar heller. Men så var jag inte heller på oxfiléhumör idag.

Jag köpte:
Ägg
(längst ner): går alltid åt! Men det var med en klump i halsen jag inte köpte de ekologiska.
Ricottaost: I love! Äter det som keso ungefär.
Mascarpone: Bara för att det lät gott. Fetthalten är på 40%!! Kanske kan blanda med keso?
Tonfisk: Blanda med creme fraiche, dill och majonäss - det blir super!
Makrill i tomatsås: kommentar är överflödig.
Keso: Vad är väl en kyl utan keso?
Creme Fraiche: Behövs ju till tonfisksröran.
Avokado: Nästan högst upp på topplistan!
Mozarella: Funkar bra som snacks.
Cola Zero: Min enda sötsakslast!

Ja ni ser ju själva att det där inte är något man slänger ihop en middag på. Men av alla grejer som fanns på Willys var det detta jag köpte. Det jag ville ha mest. Det säger nog en hel del om mig.

Ons 28 jan: Kö på gymmet

Jag gillar inte trängsel kring vikterna

Miserabel styrketräning

Jag hade planerat in att köra VR-Tess spinningpass i eftermiddags men eftersom jag var fast på vischan (Järfälla) i möte blev det ingen spinning. Istället blev det 30 minuters cyklande till bra musik runt 70% av maxpuls. Jag cyklade på och väntade på att folk skulle gå hem från gymmet eftersom det var så trångt i styrketräningssalen. Men det gjorde de aldrig. Det kom bara fler och fler som ville trängas.

När jag slutligen gick för att styrketräna var alla hantlar slut. I alla fall de som jag ville ha. Redan då tyckte jag att detta pass skulle bli jobbigt. Jag var totalt otaggad. Totalt otaggad och köra tungt och 6 repetitioner funkar inte. Det funkar heller inte när de vikter man vill ha inte finns.

Såhär ser frustration ut.

Att gymma klockan 21.00 en fredagskväll före jul på SATS Regeringsgatan är mycket bättre än klockan 19.00 på SATS Sickla. Helt klart. Då har man hela gymmet för sig själv. Ikväll fick jag bara dela svetten med den som haft bänken eller hanteln före mig. Det är inte lika trevligt.

Ons 28 jan: Dramatisk morgonpromenad

Man kan ju tro att det inte ska hända så mycket klockan 5.30 på morgonen. Men det gör det.

Blod, halt och tårar

Jag var alldeles för fast i Biggest Loser igår för att lägga mig i tid. Och när jag väl släckte lampan kunde jag inte sova. Att ligga och tänka "sov, sov, sov" funkar inte lika bra som när jag springer intervaller och upprepar mantrat "spring, spring, spring" för mig själv.

Jag gick ändå upp 5.20. Väckte hunden Trixa och gick ut. Snön och isen från igår hade smält undan och det var mörkt. Och tyst. Men när jag gått några hundra meter hör jag ett högt ljud, som ett konstigt skrik eller konstigt skall. Och så ser jag hur en blå pick up åker långsamt, långsamt på vägen där framme. Och så vänder den. Och åker lika långsamt åt andra hållet. Och så försvinner den. Just då är jag på väg in i ett skogsparti och jag som utvecklat en mörkrädsla av högre rang förväntar mig att bli överfallen av både lodjur, björnar och psykfall.

Men jag träffar inte på någon. Jo, en taxi kom susandes förbi. Men inget annat. Inte ens en endaste morgonjoggare. Vilka slöfockar alla är.

Jag och Trixa powerwalkar ganska hurtigt och småpratar med varandra... eller, det är väl mest jag som sköter snacket, och ska gå nedför en brant nedförsbacke då marken brister. I alla fall känns det så. I verkligheten är det jag som halkar på både is och grus, trillar och slår i knän och skrapar handlfator. Trixa är snabb på att trösta men det gör ändå ont i knät. När jag hittat en gatulampa ser jag att det blöder. Inte så att det forsar, men det gör sådär ont när skinnet liksom skrapats bort och det trycker och pulserar och svider. Så vi går hem istället för att fortsätta, och landar på 35 minuters powerwalk istället för 60. Och jag konstaterar att det här nog inte är min vecka. Fast kanske är det som kollegan sa - nu kan det bara bli bättre.

27 januari 2009

Efterrätt!

De andra äter semlor.
Jag äter jordgubbar och grädde.
Men jag får se upp -
med jordgubbarna!
De innehåller för mycket kolhydrater egentligen.


(Jag är uppenbarligen frisk igen)

Blånagel

Jag tog med mig många fina minnen hem från
Blogger Ski Camp i Åre.
Och en blånagel.