13 december 2008

Lör 13 dec: Lusseträning

Det var svårvaknat imorse. Men pulsen var nästan på topp ändå.

Lördagsspinning

Wake up lighten hade ett tufft jobb att väcka mig imorse. Vaknade ytterst motvilligt, men såg fram emot träningen ändå. Jag hade bokat in mig på ett spinningpass på SATS Halmstad klockan 10.

Jäkligt morgontrött...

Detta är den mest deprimerande byggnaden i Halmstad.
Jag tycker det ser ut som en kloss frön öststaterna.
Här huserar SATS Halmstad. Jippieeee!!

Halva salen var full men det rådde inte särskilt mycket julstämning. Ljuslisten på golvet som förvisso är lite julig ligger nog där året om. Det skulle vara discotema på musiken sa instruktören vilket medföljde att de flesta låtar gick i ett ganska långsamt beat. Det var aldrig särskilt hög kadens på snurrorna vilket jag saknade. Speciellt i uppförsbackarna. Jag gillar inte att stå och slötrampa som om jag cyklade uppför en klippvägg. Nä, jag vill ha högre kadens när jag står. Jag vill ju ha det jobbigt för hjärtat!

De flesta ståpartier var korta så jag klippte ihop dem och gjorde långa block. Jag gav allt till låten It's raining men (3/4 in i klassen) och jag trodde aldrig att den låten skulle ta slut. Men det gjorde den. Det var också den låten jag minns som allra jobbigast. Då låg jag nog på 83% av max. Inte särskilt högt. Men tillräckligt för att jag skulle tycka att det var en helt ok klass.

Fre 12 dec: Överskottsenergi

De två senaste dagarna har bjudit på mycket överskottsenergi - utan utlopp för den.

Friday feeling

Har sprungit som en stucken gås mellan rotfruktsterrin, jobbmail och steppern idag. I torsdags blev det ingen träning. Jag sov tills 5 minuter innan jag skulle börja jobba (en av fördelarna med att jobba hemifrån), lunchen tillbringade jag på ICA Maxi och 30 minuter efter avslutat jobb dök middagsgästen upp. Ingen plats för träning här inte. Speciellt som jag skulle fixa middagen också. Det bjöds på Laga Lätts Turbopizza (helt utan tomatsås - som jag inte gillar) och sedan jäkligt god chokladfudgekaka.

Igår (fredag) gav jag borta den överblivna chokladkakan (så att jag inte behövde äta mer av den själv...) och så satte jag igång med kvällens middag. Rotfruktsterrinen skulle förberedas innan och jag gjorde även mjölkchokladkakan före lunch. Och svarade på jobbmail. Och köpte pepparkaksmått eftersom jag bestämt mig för att göra smördegshjärtan till förrätssoppan. När jag kom hem från affären märkte jag att det inte alls låg pepparkaksmått i påsen. Jag hade fått fel jäkla påse! Tillbaka till stan igen alltså.

En timma innan gästerna skulle anlända hade jag energi så att det räckte och blev över. Jag hade ju inte ens kommit i närheten av maxpuls på 3 dagar. Katastrof! Fram med steppern på vardagsrumsgolvet för lite intensivsteppande till Studio 1 på P1. Jag hade tänkt mig musik från IPoden men den har hakat upp sig. Irriterande att det inte finns någon avstäningsningsknapp på den manicken!
Gjorde även övningar med Grabbens maghjul och några halvhjärtade benböj. Sedan snabbt in i duschen, ut igen och sedan korka upp skumpan för lite Friday feeling.

Maten var långt mycket godare än min träning var bra. Därför bjuder jag på recepten nedan.

Fredagens meny:
Min favoritskumpa Peiper heidsieck
Grönkålssoppa med kumminhjärtan
(och en något söt Riesling)
Chokladkryddad fläskfilé med rotfruksterrin
(och mitt röda favoritvin på låda)
Mjölkchokladtårta



Torsdagens meny:
Pizza pronto och chokaldfudgetårta


12 december 2008

Skidpremiär

Förra året inledde jag skidsäsongen ungefär nu. Jag och Grabben var i Åre över Lucia och njöt av nattöppna backar. I år får premiären vänta en vecka till - trots att det är sjukt mycket snö redan nu.

Årets julklapp

Från mig själv, till mig själv.

30+3 PT-timmar

Årets juklapp är en upplevelse. Min upplevelse kommer att vara i 33 timmar, 15 veckor ungefär. Jag har nämligen bestämt mig för att köra igång med PT-projektet. Nu väntar jag bara på faktura...

Igår var jag och pratade med PT-Fredrik i Halmstad. Jag tror han är okej. För säkerhets skull ska han provtestas. På tisdag testkör vi. Nästa vecka hoppas jag också få besked om hur tiden efter årsskiftet ser ut jobbmässigt. Kommer jag vara i Stockholm, Halmstad eller Åre på uppdrag - och hur ska jag anpassa min träning efter det? Time will tell.

11 december 2008

Hej från Halmstad!

Home sweet home

Torsdag

Jag är hemma med halmen. Hann uppleva både snöoväder och fyllon på vägen ned igår. Bilen var fullproppad med diverse grejer men viktigast var min Wake up light och min nya Ergorapido i högblankt vitt. Sakta men säkert börjar lägenheten ta sin form. Projekt för helgen är att fixa en lampa till köksbordet och några förvaringsskåp (i högblankt vitt såklart). Och så ska vi försöka bestämma oss för tavelcollaget ovanför soffan.

Honey, I'm home!

Bilden må vara lite blå, men grejerna är i alla fall vita.
Högblankt vita. Och inte en pinal för mycket.
Fast jag ska nog ställa Ergorapidon i hallen...

Vi har fått upp sänghyllorna! Nu är det bara spotlightlisten kvar.
Wake up light:en är given! Det är numera svårt att tänka sig att
vakna upp utan solljus och fågelkvitter.

I eftermiddag ska jag träffa en PT på SATS i Halmstad. Kanske är det honom jag spendera en ohyggligt massa timmar med i vår? Det är svårt att hitta den rätta PT:n. Det är inte bara kunskapen jag är ute efter - det är personkemin och det där som ska få mig att tända till som jag vill ha!

Ikväll kommer en av mina (få) kompisar här i Halmstad på middagsbesök. Och imorgon väntar andra middagsgäster. Jag har sagt åt mig själv att inte slå på för stort och att köra på recept som är förhållandevis enkla. Ni får snart se vad som bjuds (det kommer bli mycket choklad...).

Körde till Halmstad via Göteborg för att plocka upp den här liftaren på Centralen. I full alpin landslagsmundering. Pjäxorna syns inte på bilden men de var inte från det här åhundradet. Grabben var även stylad med landslagets Cloettamönstrade ryggsäck inför gårdagskvällens julfest med tema skidåkning. Tänk om han var lika ambitiös med träningen som med utklädningen...

(Det luktade ganska mycket öl i bilen på vägen hem...)

10 december 2008

Någon har gröpt ur mitt pannben med en gaffel och rört om lite. Så går det när man ska landa ett projekt där folk inte vet hur man kommunicerar konstruktivt. Istället för en löprunda är det 4.5 timmar i bilen ner till Halmstad som ska lugna ned mig. Tur att bilkörning och löpning har ungefär samma effekt på mig.

09 december 2008

Besök på Fitness Magazine

Kimmy, Josefine och Andrea - håll ut! Stora boken om styrketräning är på väg till er - de läggs på lådan imorgon.


Jag var på Fitness Magazines redaktion idag för att hämta upp vinsterna till de tre lyckliga vinnarna som snart belönas med Stora boken om styrketräning - och kanske lite träningsvärk. Gänget käkade pepparkakor när jag var där... men de tränar ganska ofta också.

Anna-Lena, Marie och Sofie stoltserar med nya boken

Tis 9 dec (forts.): Träningskombo

Puma presenterar: dagens outfit och små rosa moln - i samband med dagens träning.

Värdelösa underbara tisdag

Tisdagar är nog den mest värdelösa dagen på hela veckan. Inget händer på en tisdag. Om man inte ser till att det händer själv, förstås. Jag har fått grejer att hända idag, och även om jag inte klär mig lika glamoröst som vissa andra bloggare, kan jag i alla fall presentera mer än en dagens outfit på bara en dag.

Dagens outfit nummer 1: jobboutfiten.

Själv har jag mitt på det torra på den fronten. Mitt projekt på jobbet är i kaos. Allt ska vara klart imorgon. Inget var klart till idag. Men så ryckte det i några trådar och kanske, kanske kan det lösa sig och sagan får ett lyckligt slut.

På grund av osunt höga stressnivåer i min kropp var jag osäker på om jag skulle träna på lunchen. Just därför tränade jag. Jag jobbar inte bättre för att jag inte tar lunch. Jag jobbar faktiskt bättre om jag tar en timmes time out och tränar.

Lunchspinningen satte igång min problemlösarmekanik trots att klassen var långt ifrån den bästa jag varit på. Den var i alla fall bättre än förra lunchspinningen.

Dagens outfit nummer 2: spinningoutfiten

Eftermiddagen gick av bara farten och tack vare en chailatte. Jag hade planer på en SATS-klass efter jobbet men inget ombyte med mig så jag strök det alternativet. Att jag skulle åka hem och springa var en ren impuls.

Jag har egentligen tänkt vila foten till helgen, men Ipoden låg och blängde på mig i väskan. Nyladdad med musik ville den släppa loss lite. Så fick det bli. På med träningsgrejerna, reflexvästen och bandanan (den håller fast hörlurarna i öronen!) och så iväg.

Dagens outfit nummer 3: löparoutfiten

Sprang samma runda som jag brukar men tänkte inte på var jag befann mig. Musiken var ny och spännande och jag lyssnade på lättsmälta Britney, Xstina, Agnes och en massa annat. Benen bara malde på och livet blev mer och mer fantastiskt. Och när jag lyssnade till Tiestoremixen på Jordin Sparks "No Air" tänkte jag att det är för fasen inte alls koldioxid jag andas ut genom munnen. Det jag andas ut är stressen! De sista 3 minutrarna av låten sprang jag inte alls på kall, svart hård asfalt. Jag sprang på små rosa lyckomoln. Se där vad den remixade versionen av No Air kan göra med en (från 4 minuter och 30 sekunder in i låten och framåt). Och framförallt - se där vad löpning kan göra med en!

Länktips


Nu ska jag vara oförnuftig. Jag ska ta en (lugn) löptur. Jag har en massa ny musik i min Ipod jag vill lyssna på. Och jag kan inte lyssna på IPod annat än i mina löpardojjor.

Stresstresstresstresstresstress!!

No comments necessary.
(Men jag kom hem till slut)

Nöden har ingen lag!

Körde spinning på lunchen idag. Blev trött och svettig fastän passet var ganska tråkigt. Upptäckte när träningen var slut att jag glömt ta med mig duschhandduk. Va fan! På mitt jobbgym finns ingen affär att shoppa träningsgrejer i. Här finns bara en källare och ett torkskåp med någon annans kvarglömda handdukar. Men nöden har ingen lag. Jag fick torka duschvattnet från kroppen med den minst svettiga delen på min träningströja istället. Så kan det gå när Pucko-Puma slår till. Tur att jag doftar gott ändå.

08 december 2008

Personlig tränare

Det här är sanningen: jag älskar mig själv.

What's your worth?

Jag älskar mig själv. Men jag är inte nöjd med mig själv förrän jag ser ut så som jag vill se ut. Förrän jag ser ut som den jag är. Därför kan jag inte släppa tanken på SATS decemberbjudande: köp 50 PT-timmar, få 5 på köpet.


De där 5 är som en droppe i havet. Det är inte dem jag bryr mig om. Det är snarare de där 50 som lockar.

50 (+5) PT-timmar innebär en investering på lite drygt 20 000 kronor. Som en resa till Maldiverna ungefär (dit jag planerat åka i en evighet nu känns det som). 20 000
kronor är inte mycket för att "se ut som den man är" om projektet är lyckosamt. Däremot är 20 000 kronor en oerhörd summa om projektet inte faller väl ut. Allting beror på det där om:et.

Tanken med en PT är inte att jag ska "lära mig styrketräna".
Det är inte en sådan styrketränings-PT jag haft tidigare som jag vill ha nu. Kort sammanfattat kan man säga att jag vill ha en PT som kör boot camp med mig som enda deltagare - 2 gånger i veckan, 25 veckor i rad. Jag vill ha en PT som förverkligar det där om:et. Jag vill ha no mercy!

Kan jag inte träna själv? Jo, klart som korvspad att jag kan träna själv. Jag kan gå på tuffa spinningpass, jag kan springa och jag kan göra allt det där andra också. Men det finns ett symboliskt värde i att offra någonting (pengar, i detta fallet). Det är då man på riktigt fattar att det är allvar.

No mercy.
(Om det blir något av min önskan lär
jag få äta upp det jag precis skrivit)

Det återstår ett litet frågetecken dock. Var ska jag få pengarna från? Jag sitter inte med 20 papp i fickan tyvärr. Men jag är som min mamma. Hittar målet först - och vägen dit sedan.

Målsättning

Hur tränar man sig nöjd?
.
Tidsmål
.
Hur tränar man sig nöjd? Om målet är att springa milen under 50 minuter. Hur blir man nöjd med sin träning på vägen dit? Man vet ju inte vad som är tillräckligt innan det är för sent.
.
Jag är inte helt säker på hur jag ska lägga upp min träning för att vara nöjd. Min tidigare målsättning, att träna 2 dagar och vila 1 dag, är ingen fullt fungerande måttstock. Den säger inget om hur mycket jag ska träna.
.
Jag har funderat på det där. Och kommit fram till att 600 minuter är ett fint och jämt nummer och en lagom utmaning. För träning ska vara en utmaning. Är det ingen utmaning kommer man inte framåt.
.
600 minuter betyder 2 timmars träning 5 dagar i veckan. Det behöver inte vara 600 minuters intervallträning. Det kan vara lågintensiv träning också. Eller styrketräning. Bara det blir en bra blandning mellan kvalitet och kvantitet. ...någon som har en magisk formel för detta?
.

Mån 8 dec: Gympa!

Lunchträning var som en resa tillbaka i tiden.

Friskisgympa

Jag trodde inte att tiden stod stilla i Friskis & Svettis värld. På deras egna anläggningar gör den förmodligen inte det. Men i vår träningssal på lunchen hade inte en övning förändrats sedan jag var flitig medel- och intensivgympare på 90-talet. Då var jag yngst i salen. Det var jag idag också. Med råge. Dessutom var jag och min kollega de enda med funktionskläder. Någon gympade barfota och en annan gympade i ärtgröna converseskor. Bomullstishorna dominerade!

Det spelade ingen roll att jag inte Friskisgympat på över 10 år. Jag hängde med ändå. Inte så konstigt. Inte en övning var ny. Vi sprang fortfarande runt, runt i salen och gjorde hopp med benen framför varandra. Jobbighetsfaktorn låg på 3 på en skala mellan 1 till 10 men det betyder inte att Friskisgympan inte är bra. Men effektiviteten hänger mycket på sällskapet, och ledaren. Som alltid alltså. Some things never change.

Jag kan konstaterade att mina ben fortfarande inte är helt kurerade sedan den grymma PT-cirkeln i Halmstad för över en vecka sedan. Det är i utfallen som PT-cirkeln gör sig påmind. Mina muskler fick slita hårt. Rätt åt dem! :-)

07 december 2008

Helt utan träningskläder

Snipp, snapp, snut - så var helgen slut.

Söndag

Dagen har förflutit utan att jag satt på mig träningskläderna en endaste gång. Jag har lite träningsvärk i bröstmusklerna och baksida lår från igår, men annars känner jag mig rätt pigg i kroppen. Hade jag varit oförsiktig skulle jag stuckit ut och sprungit en sväng, men jag har bestämt mig för att vila foten en vecka till. Jag försöker vara förnuftig.

Istället tog jag och Grabben sovmorgon till 11, åt frukost framför skidåkningen på TV:n (jäkla Petter Northug...) och sedan var vi på farmors 75-årsmottagning.

Helt utan träningskläder...
Jag gillar färgen på min tunika (från Vila).
Jag har en likadan i vit och bloggaren Glitzy har en röd.

Klockan 16 åkte vi in till stan för att uträtta några ärenden och möttes av trafikkaos. Jag parkerade smart och slapp fastna mitt på Hamngatan och vi hann uträtta det vi skulle. Dessutom fick vi oss lite julstämning. Jag är inget fan av årets NK-skyltning men jag gillar trädet på Norrmalmstorg med tomteblossbelysning.

Trädet på Norrmalmstorg.
Den rörliga belysningen syns såklart inte på stillbilder.

Ikväll ska jag packa morgondagens träningsväska. Jag ska gå på Friskis & Svettispass på lunchen. Det har jag inte gjort sedan jag gick på högstadiet. På kvällen blir det crosstrainern på jobbgymmet och sedan Sex and the City-kväll hos en av mina icketränande kompisar. Jag har en rolig måndag som väntar!