08 september 2007

Lör 8 sep: Rida islandshäst och jogg runt Trekanten

Det fanns en tid då jag var i stallet jämt. Idag fick jag en liten minirepris av hur det faktiskt var då. Idag fick jag nämligen (och äntligen!) göra det jag älskar näst mest (efter skidåkning) - rida islandshäst. Och jogga (det får komma på en tredje plats, kanske).

Rida islandshäst

Jag fick en ridtur på islandshäst i födelsedagspresent. Det var nog den bästa present jag kunde ha fått.

För några år sedan var jag i stallet jämt. Mina stackars föräldrar skjutsade mig många timmar i veckan. Ju äldre jag blev, desto större växte sig hästarna. Men - sedan minskade de i mankhöjd igen. Jag fastnade för islandshästar. Nu blev det uteritter, tölt och passgång för hela slanten, snarare än hoppning, trav och galopp.

Jag delade hästintresset med min mamma och när vi bodde uppe i Hälsingland, under mina tonår, var vi ett telefonsamtal iväg från att köpa häst. Ibland funderar jag på hur livet skulle blivit om vi faktiskt köpt den islänning som vi åkte och tittade på så många gånger...

Jag rider inte längre. Men jag har lovat mig själv att när jag minskat mina kilon i vikt - då ska jag ta upp ridningen på nytt.

Hur som helst. Jag fick en ridtur i present, och både mamma och min 17-åriga brorsa (som bara suttit på en häst en gång) hakade på.



Det var en väldigt regnig dag idag, men det slutade jag snart att tänka på. Det var ju så roligt att rida. Och min Hugur var en riktig älskling. Dock en väldigt trög älskling - vilket verkligen märktes efteråt. Det var definitivt bra träning för benen!

Jogg runt Trekanten

Jag har en ätardag idag. Den första på väldigt länge. Om man ska se till riktiga ätardagar alltså. Då man inte behöver räkna kalorier eller ha dåligt samvete eller omsätta saker och ting till hur många minuter man måste träna för att nolla kaloriintaget.

Men jag ville i alla fall ut och jogga lite. Testa benen. Lufta löpardojjorna.

Det blev en tur kring Trekanten i Liljeholmen. En runda som inbjuder till tempojogg eller fartlek. Så blev det också idag.


Jag började med uppvärmning nedför Hornsgatan, upp mot Liljeholmsbron där det stod både polisbil och ambulans på toppen, så förbi Liljeholmstorg och ned mot sjön. Pulsklockan stod på nästan 2 km. Det gick i långsam och behaglig uppvärmningsfart.

Väl vid sjön planade underlaget ut. Och jag satte fart. Kollade pulsklockan med jämna mellanrum och såg att det gick fort. Pulsen låg på 80% av max och jag fortsatte i samma tempo runt sjön. Nästan 2 km.

Farten sänktes igen när jag sprang upp mot Liljeholmstorg och Liljeholmsbron. Uppbådet på toppen av bron var förstärkt med 5 brandbilar, en helikopter och en kustbevakningsbåt.

Men jag sprang på. Min sista utmaning blev uppför Hornsgatan. Det är en lång och seg backe och det gäller att inte ta ut sig i förskott. I 1 km går det uppför. Jag laddade. Efter 500 m ökade jag farten och när jag bara hade 150 m kvar gav jag allt jag hade.

Pulsen ökade. 85%, 87%, 90%, 92% och 94%. Jag kände hur hjärtat trycktes upp i halsen men benen kändes pigga och det var därför jag fortsatte. Uppför backen. Över krönet och... några meter till för att riktigt vara "hemma".

Det är mycket tack vare pulsklockan som jag inte ger upp. De svarta siffrorna driver mig framåt.

Majoriteten av passet sprang jag i zon 4 av 5. Jag kom upp i 94% av max, sprang i 5.87km och brände 543 kalorier.

Sådär, nu kan jag kolla på Cocktail på TV4+ och äta min Lejonet & Björnenglass med smak av äppelkaka. Det är en skön lördagskväll som väntar!

07 september 2007

Fre 7 sep: Spinning på födelsedagen

Körde en födelsedagsspinning på lunchen. Och sedan festade jag till det med en lunchtoast från 7-11.

Spinning med Caroline

Det var länge sedan jag körde med Caroline. Det verkar inte spela någon roll om hennes pass går kl 06.30 en måndagsmorgon eller kl 12.00 en fredag. Det är alltid smockfullt. Varenda cykel på SATS Hötorgets spinningsal är upptagen. Det är en otroligt mäktig känsla att köra ett spinningpass tillsammans med runt 50 andra som verkligen ger järnet!


Caroline är härlig. Men väldigt annorlunda jämfört med min andra favorit Pia. Pia är lite tyst och lugn - men hård. Caroline är peppande, pratglad (hon pratar och peppar jämt) - men hård. Olika men ändå lika med andra ord.

Jag gillar båda lika mycket och deras pass är lika fantastiskt benhårt jobbiga. Fast Caroline vinner nog lite över Pia ändå... för hon kom fram efter passet och sa att det var kul att se mig, och att det var härligt att se att jag kämpade hårt. Hon får ett stooort plus för personlighet alltså!

Puls

Körde med pulsklockan igen. Väldigt fascinerande. Det var ett otroligt svettigt pass (det var länge sedan det var såhär svettigt faktiskt) och jag låg högt i puls hela tiden (zon 4 av 5) - men - jag kom aldrig upp nära maxpuls (pulsen mätte 89% av max en kort liten stund men mätte bara 74% i snitt) Däremot hade jag en knasig cykel som antingen gav mig jättelätt motstånd eller väldigt tufft. Den var inte så "finskruvad". Så det var hårt. Trots zon 4-pulsen.


Festligt värre...

Men födelsedagen höll på att gå snett från början. Jag har bråkat med TNT om en leverans som skulle varit här igår (och kommit fram till att de har dålig kundservice, men hey - what else is new?), jag har parkerat på en lastzonsplats (har inte fått någon p-bot än dock) och så är det tomt på kontoret (=ingen att prata med). På lunchen festade jag till det med en toast från 7-11.

Fast det ska bli kul att gå på bio i eftermiddag med mina gymnasiebrorsor. Och sedan göra något med grabben som... är sjuk (typiskt). Men, vad är väl en bal på slottet... (åh vad ljuvligt bitterironisk jag är)

Maxpulsen sjunker...

Idag sjunker min maxpuls med ett slag. Jag fyller år. Ett helt år äldre! Fast... egentligen bara en dag äldre från igår. Så man skulle kunna säga att jag fyller 25 år och 365 dagar.

06 september 2007

Billig löpträning?

Jag läser ofta att löpning är en så enkel och billig motionsform.

Min kalkyl

Löparskor: ca 1500kr
Löparbyxor: ca 599kr
Löparjacka (vindjacka): ca 599kr
Stadig sport-bh: ca 549kr
Pulsklocka: ca 3500kr
IPod: ca 1650kr

Totalt=8397kr

Vem sa att löpning var billigt?

Behöver jag allt? Nja. Det beror ju på vad målet med min löpning är. Mitt mål är att komma ut och röra på mig, bränna kalorier och bli bättre.

Skulle jag skippa pulsklockan skulle jag inte veta vilken puls jag låg på. Jag skulle missa värdefull information som hjälper mig att träna effektivare och jag skulle missa viktiga motivationsmoment. Och IPoden gör träningen roligare vilket i sig gör att jag tränar mer. Kläderna är viktiga. Inget snack om saken. Så det finns liksom inget jag kan tumma på. Löpning är inte så jädrans billigt som man kan tro helt enkelt.

Vill man träna billigt kan man ju kliva upp och ner på en stol i vardagsrummet istället. Men glöm inte att investera i en sport-bh. Den är fortfarande viktigt.

Ons 5 sep (forts.): Jogg på kvällen

Fyllde luckan mellan Top Model och So You Think You Can Dance med en joggingtur

Jogging med nya prylar

Jag var trött igår eftermiddag men överlevde ändå tidernas segaste halvmil. Igår kväll hade jag piggnat på mig och fullkomligt flög fram (ja med mina mått räknat alltså) när jag var ute och joggade mellan Top Model och Dansprogrammet på 5:an.

Kanske berodde vingarna på de nya skorna och att jag för en gångs skull riktigt hörde musiken från IPoden tack vare de nya hörlurarna? Eller så var det laxen och vitkålssalladen jag ätit tidigare på kvällen? Förmodligen var det skorna.

Det var skönt att komma ut och känna att segheten var borta. Men satan i gatan vad kallt det var! Jag höll ett högt tempo och låg på runt 80% av max hela tiden. Det kändes bekvämt. Det kändes hållbart. Och det var sjukt kul! Nu vill jag ut och springa igen!!

Brooks löparskor och ett par hörlurar för joggingen

Jag har gjort det igen. Jag har shoppat!

Brooks

Jag har ju varit lite nyfiken på Brooks-dojjorna så jag tog med mig mitt Stadiumkort och mitt 15%-rabattkort och gick till Stadium. Kikade över Brookssortimentet och haffade en säljare eftersom jag har noll koll på deras skor.

Med stor tveksamhet i huvudet (jag är nämligen mycket osäker på Stadiumfolkets löparskoskunskaper...) frågade jag honom vad han tyckte att jag skulle ha för skor. Jag som supinerar. Han blev förvånad och sa att jag är den andra kunden under hans fyra år på Stadium som har ett sådant knasigt löpsteg. Ändå fanns en pronationssko med bland de skor han rekommenderade... (kunde inte låta bli att sucka inombords).

Stadiumsäljaren visade även på ett par Brooksskor för ett neutralt löpsteg (det finns nämligen inga supinationsskor) som hade ett jäkligt bra pris (899kr - 15% rabatt) och som kändes ganska lätta trots bra stötdämpning. De satt bra på foten och... rätt vad det var så hade jag köpt dem.

Bra deal?

Skornas totalpris landade på 700-nånting. Och då fick jag även en funktionströja på köpet. Så jag är nöjd. Brooksskorna kommer inte att bli mina trogna följeslagare, utan jag ser dem mer som ett komplement till andra löparskor som jag också vill ha. Eftersom jag har en tendens till att slita ut skor fort så kan det vara bra med flera. Ombyte förnöjer dessutom.


Grabben tycker dock att det är lite för mycket med de +20 par skor som står i hallen. Men jag förstår ingenting. Jag avänder dem ju alla. Menar han att det är trångt eller?

Hörlurar för löpare

Jag kan inte springa med de standardhörlurar som följer med IPods och andra musikmanicker. Det går inte. De sitter inte fast i örat. Så antingen måste jag trycka in dem var tionde steg, eller så måste jag ha volymen så högt det går men då hör jag ändå inte så bra.

Istället brukar jag springa med hörlurar som också har en hake bakom örat. De senaste tappade jag bort i somras. Igår köpte jag nya. De är skitbra - kommer från Philips och kostar 299kr. De sitter stadigt i örat och håller absolut för intervaller. Jag var ute på en löprunda igår kväll och behövde inte trycka in hörlurarna i örat en enda gång. Jag kunde istället fokusera på min löpning.

05 september 2007

Ons 5 sep: Sega 5km på löpband

Note to self: försök att sova gott på natten innan du ska träna.

Trött

Jag lär mig aldrig. Det är sällan jag kommer i säng före midnatt. Ja, inte före klockan 2 heller. Det är dumt. För det är väldigt svårt att vakna tidigt nästa morgon då. Och väldigt svårt att träna riktigt bra.

Så det var en trött jag som gick till jobbet idag. En trött jag som också gick hem från jobbet ganska tidigt, via gymmet.

Löpband

Jag hade som mål att springa fem kilometer på löpbandet. Och jag sa till mig själv att det fick gå hur fort - eller långsamt - det ville. För jag kände redan från början att det inte var ett par pigga ben som stod där på löpbandet på SATS Hötorget.

Det var segt. Jäkligt segt. Jag försökte dela upp passet i meter och kilometer istället för tid. Till exempel värmde jag upp i 0.5km, sedan långsam jogg i 0.5km, tempojogg i 1km, långsamt i 0.5km, backe i 0.5km och så vidare. Det fick tiden - och sträckan - att gå lite snabbare.

Efter 3km tänkte jag nästan sluta. Då hade jag inte kommit mycket mer än halvvägs men det kändes som om jag stått på det där långsamma löpbandet i evigheter. Sedan kom mitt envisa jag fram och försökte övertala mitt lata jag att göra det jag bestämt mig för att göra: att springa de där jäkla 5 kilometrarna. Och jag drog mig till minnes en bit ur en artikel av Anders Szalkai (han är värdelös på att sitta i TV och prata den där Anders, men ibland skriver han ganska okej faktiskt):


Mitt mantra blev således att löpning handlar om att kämpa. Och till sist gick jag i mål. På 5km blankt. Man känner sig ganska nöjd då faktiskt. När man har haft ett riktigt segt träningspass men liksom fullföljt det ändå. Trots att det bara handlade om futtiga 5 kilometrar.

Hogengård of Sweden

Är som vanligt på jakt efter bra träningskläder...

Hogengård of Sweden

I Runner's World hittade jag en annons för Hogengård. Men eftersom jag aldrig hört om dem förut bläddrade jag vidare.


Men stopp ett tag... vad stod det egentligen i annonsen? 10% rabatt på sport-bh och bäst i test i Friskispressen. På ett litet ögonblick blev Hogengård of Sweden plötsligt intressant.

Jag tror faktiskt att jag ska beställa en sport-bh härifrån. Och anger jag koden RW07 får jag ju faktiskt 10% rabatt...

Om ni köpt från Hogengard förut, och tycker bra eller dåligt om dem - hojta till så vet jag vad jag ger mig in på!

04 september 2007

Satsa på SATS?

SATS dalar.


Satsa på SATS?

SATS står inte så högt i kurs hos mig just nu. I mina ögon har gymkedjan gått från att vara en rolig och fräsch uppstickare till en klumpig kloss som inte ser sina medlemmar.

Anledningarna? Ja, de är några stycken.

Först och främst har vi det här med PT-timmarna. De måste betalas på ett bräde. Obevekligen. Om man som jag vill inleda ett längre PT-samarbete och kanske köpa 30 eller 50 stycken på en gång är det ganska många tusenlappar jag måste plocka fram bara sådär. Dumt!

För det andra är det spinningmusiken. Här försvann mycket av instruktörernas individuella gnista och den personlighet som behövs i en organisation där allt ser likadant ut. Det var väldigt många som klagade efter passet idag, till alla möjliga SATS-anställda. Det är bra. För SATS senaste projekt, att inte låta instruktörerna välja musik själva, är nog den stelaste idé jag varit med om. Jag kan förstå att man inte vill ha instruktörer som laddar ner musik hit och dit, men jag är övetygad om att det kunde lösts på ett annat sätt.

SATS har blivit stelt. För stort. Man tar sig själv för givet. Och just det gör SATS mindre attraktivt i mina ögon.

World Class

Ironiskt nog bor jag precis bredvid ett World Class-gym. Jag har varit där och provtränat (och sedan jagade en säljare mig i flera veckor eftersom han tyckte att jag skulle köpa ett träningskort). Haken är att World Class inte finns på så många ställen. Det är just detta som är SATS stora fördel. Tyvärr (fast ändå inte liksom...).

Tis 4 sep (forts.): Eftermiddag på gymmet

Träningsglädje är som att rida på en våg. Det ger en bra flyt.

Eftermiddagspasset


Det blev träning även efter jobbet idag. Precis som planerat. Det var kanske dumt att köra spinning igen men jag tycker att Glenn är bra och ville liksom inte missa chansen. Dessutom stod det triceps, bröst och mage på schemat. Och då måste man ju till gymmet i vilket fall som helst.

Det är tur att jag rider på en våg av träningsglädje. För just nu är det ruskigt kul att träna. Så pass kul att jag nu - efter två spinningpass, lite styrketräning och en inofficiell promenad på några kilometrar, skulle kunna tänka mig att gå ut och jogga lite. Men jag ska nog akta mig lite, och inte låta entusiasmen gå överstyr...

Styrketräning


Jag gillar tricepsträning. Av samma anledning som jag gillar bicepsträning. Men också för att jag verkligen, verkligen, behöver träna upp mina tricepsmuskler.

Min favorittricepsövning är push downs. Helst med rak stång. Det är då jag får mest kontakt med muskeln. Rep och andra stänger funkar inte lika bra. Kick backs är en annan favorit som jag också tycker tar bra i mitt kära gäddhä... nä, jag menar ju triceps.


Bröstträningen skriver jag inte så mycket om. Den var för tråkig. Men magträningen var roligare. Det tar nästan alltid bra! Nu går jag bara och väntar på att få en snygg mage. Sexpack hitåt tack!

Spinningen...

Jag hade höga förväntningar på Glenn. Han var ju SÅ bra förra gången. Men... det var inte hans dag idag. Jag gissar att det hade med SATS obligatoriska musik att göra. För han verkade inte alls glad över det. Och det märktes!

Skivorna var lite rispiga så två av låtarna försvann på slutet vilket gjorde att delar av blocken också slutade lite abrupt. Och han bad om ursäkt för låtarna och det kändes som om han mest ville snabba på med passet och få det överstökat.

Tyvärr försvann lite av glädjen och optimismen som en instruktör bör förvalta och förmedla och jag tycker det är riktigt, riktigt synd om det är så konsekvenserna av SATS nya fåniga musikcentraliseringsidé kommer att vara. Jag tycker inte alls att det är instruktörernas fel att de tappar gnistam - det är helt och hållet SATS fel. Så jag kommer fortsätta att ha Glenn som en av mina favoritinstruktörer - speciellt eftersom han kör så mycket stående. Det är grymt!!

Upptakt

Regnet står som spön i backen utanför fönstret. Men jag har bara 100m till gymmet från jobbet. Om en timme ska jag dit. Jag längtar. Jag är knäpp!

Cooper Test

Är du vältränad?

Vältränad?

Var går gränsen för vältränad? När du har stl28 i jeans. Eller när du kan springa en mil?

Men visst går folk runt i storlek 28 utan att sätta en enda fot i en träningsdojja. Och visst finns det folk som motionerar ofta, men som ändå aldrig skulle tänka tanken på att springa längre än fem kilometer.

Vad är din definition på att vara vältränad?

Cooper Test


Ett vanligt verktyg för att mäta "vältränighet" är Cooper Test. Ett test som jag aldrig gjort, men som jag gärna vill göra.

Testet går ut på att man springer så snabbt man kan i 12 minuter. Hur vältränad du är, beror på hur långt du springer (man rekommenderas att springa på löpbana för att mäta streckan och uppnå ett rå "rätt" resultat som möjligt).


Jag tycker inte att Coopers Test är särskilt bra. Det tar ju bara hänsyn till löpning... men det kan ju funka som en rolig grej och som ett mått på framsteg om inte annat.

Tis 4 sep: Morgonspinning - en mental makeover!

Efter min lugna lilla vilodag igår var jag full av energi imorse. Det var nästan (men bara nästan) lätt att gå upp!

Igår

Det var skönt och lite konstigt med en lugn dag igår. Det var ju måndag. Och måndagar brukar innebära fullt ös medvetslös på gymmet. Men jag var bara där och körde lite styrketräning... fast sedan, på kvällen efter Top Model och CSI, gick jag ut på en liten kvällsrunda. 5km. Var ju tvungen att lufta benen lite...

Imorse

Det är aldrig lätt att gå upp på morgonen för att morgonträna. Men vissa dagar är lite mindre svåra än andra. Imorse gick det rätt ok.

Fast... jag höll på att göra en Sanna Kallur. Jag höll på att missa träningen med bara några ynka få minuter. För när jag kom fram till T-banan stod det att nästa tåg gick först om sju minuter. Sju minuter! Det är ju en evighet på morgonen när man har bråttom och passet börjar om en kvart. Väl på gymmet var det kö för att komma in och någon stod och bråkade med receptionisten för att hon inte fick plats på ett yogapass.

Mental Makeover


Det var Terese som körde imorse. Jag tror hon bor på gymmet - i hemlighet. För när jag var på SATS Hötorget igår så hade hon Body Pumppasset och ikväll sa hon att hon också skulle vara på gymmet...

Passet var hur bra som helst trots att hon körde med de obligatoriska SATS-skivorna. Men jag kan inte låta bli att fundera på vad som skulle hända om en instruktör skulle försova sig. Det är ju inte som om man kan ringa och förvarna om det...

Det är ganska mycket jag hinner fundera på under passets gång. Jag kom till exempel också på att ett morgonspinningpass (eller morgonträning i allmänhet) är som en makeover. Fast en mental sådan.

För man sussar ju ganska skönt på sin kudde tills klockan ringer så där ociviliserat tidigt. Långsamt, långsamt vaknar man till liv fast man liksom inte riktigt vill. Och det är mörkt och kallt ute. Och man är seg och släpig och inte alls sugen på att sitta på en hård sadel och svettas och vara pigg och vaken. Motvilligt, motvilligt tar man sig till gymmet. Men där, någonstans på vägen, så händer något. Det börjar vända. Långsamt, men säkert. Och sedan på passet, ja då är det som om hela kroppen gör en tväromvändning och blir alldeles full av liv och glöd och man kör för glatta livet och tackar sin envishet för att man faktiskt gick upp och ångrar det inte alls för allt i livet. Till sist, efter passet när man är skönt trött och lycklig, ja... då känns det som om man har genomgått en mental makeover.

Före- och efterbilder från morgonens mentala makeover (dvs morgonträning)


Dagen

Nu är jag på jobbet. Käkar en rätt ok 7-11-frukost och har hängt upp mina träningskläder för att torka i en avskild vrå här på kontoret. Väskan är fortfarande full dock - med en ny laddning kläder inför kvällens spinningpass. Vem sa att träningsdagen var över?

03 september 2007

Mån 3 sep: Sexy back!

Det kändes konstigt att gå till gymmet utan att konditionsträna.

Styrketräning

Det var "bara" styrketräning som stod på schemat idag. Det kändes lite konstigt att gå till gymmet och inte psyka upp sig för konditionsträning. Istället skulle det bli styrketräning för hela slanten: biceps och min mardrömsmuskelgrupp ryggen. Jag tycker nämligen att det är både svårt och tråkigt att träna rygg.

Biceps

Bicepsträning innebär egentligen inga konstigheter. Det är ganska rättframt. Och det är därför jag gillar det. Men på gymmet idag, bland taniga latinokillar som körde bicepscurls i grupp och en medelålders man som bicepscurlade en alldeles för tung stång så att hela ryggen gungade, stod jag och försökte få en lite bättre kontakt med mina bicepsmuskler utan att det gick särskilt bra. Jag körde mina 6-8 reps... och sedan tog det liksom slut. Det gick bara inte att få upp stången. Men samtidigt kände jag inte att det var jobbigt i själva muskeln. Knepigt!

Rygg

Ryggen har aldrig tillhört mina favoritmuskelgrupp att träna. Jag tycker att det är rätt ut sagt skittrist. Men idag var det roligt - särskilt på slutet. För då, äntligen, kände jag att något hände. Jag blev trött! Jag körde en del rodd, en del latsdrag, sedan liggande rygglyft i mängder och till sist ryggresningar på en sådan där "stågrej".

Vitkål

Nu sitter jag hemma i soffan och känner mig rätt så duktig. Styrketräningen har gått bra, och jag har precis ätit en hälsotallrik á la min mormor. Min mormor har nämligen dille på en speciell vitkålssallad: riven vitkål (riv den med osthyvel direkt i tallriken) med några droppar balsamvinäger och rikligt med citronpeppar. Det är hur gott som helst!


Vitkålssalladen, tillsammans med tonfisk, keso och kikärtor gör att jag just nu känner mig lite extra nyttig (grabben sitter däremot bredvid och äter korv stroganoff, fast den ser också rätt så god ut...).

Asics Vs Resten....

Igår konstaterades det att jag måste köpa nya löpardojjor.

Asics Vs Resten

Det bär mig lite emot att kolla på andra löpardojjsmärken än Asics. Det känns liksom som om det är Asics som är favoritmärket om löparna själv får välja. Jag antar att Asics är det självklara valet av en anledning.

Men... det finns ändå en viss tjusning med att byta märke. Med att byta skomodell. För man vet ju aldrig, kanske hittar jag en toppensko som jag inte visste om att den fanns.


Så, jag kikar lite på både Brooks och Nike och kanske lite New Balance (och kanske Adidas och Puma...). Funderar på att vänsterprassla lite. Att stoppa mina Asics i garderoben ett tag.


Det enda jag behöver är en sko som är neutral (alltså inget pronationsstöd - helst tvärtom) och som har mycket stötdämpning men som ändå är nästan fjärderlätt (ju tyngre skon är - desto mer måste man dra runt på i varje löpsteg - desto tyngre blir det - desto tröttare blir du - desto långsammare går det... ja du förstår säkert själv. Det blir lätt några ton man drar runt med på en vanlig löparrunda). Och en sko som har mycket löpglädje såklart!

(Kommentarer om löparskomärken, löparskomodeller och andra löpardojjstips mottages tacksamt!)

Intensivt = Bättre form

Tidningen IForm bekräftar ännu en gång vad många liknande tidningar rapporterat om den senaste tiden:

02 september 2007

Kommande vecka...

Jag älskar listor och jag älskar planering. Därför är söndagskvällen, med almanackan och SATS-schemat framför mig, helgens höjdpunkt (ok nästan, fredagskvällen är inte heller så dum).


Nästa vecka

Jag ser tillbaka på förra veckan och inser tydligt att något fattas. Var tog styrketräningen vägen?

Det finns mycket träning jag vill klämma in men så lite tid. Jag vill ha mer än sju dagar i veckan! Men jag fortsätter att fokusera på spinning, löpning och styrketräning. Box och dans och annat kul får vänta lite...

Jag ska försöka köra högintensiva pass och gärna några dagar med två pass om dagen, precis som förut. Och så lite vila förstås. Som imorgon. Då ska jag låta benen vila efter dagens långpass... fast, jag har ju tänkt att köra lite biceps och rygg på gymmet istället...

Jag har lagt in allt jag ätit på VK i tre dagar nu. Det funkar rätt så bra. Jag har fått en kaloritilldelning på 1400 kalorier men jag skulle hellre vilja äta 1800 kalorier per dag. Jag tror att det är bättre för mig och min träningsdos. Hitills har jag landat på mellan 1500-1800 kalorier - efter träning (förutom idag då dagens kaloriantal blev 120 efter träning...). Målet för nästa vecka får bli att äta 1800 kcal innan träning.

Over The Hills And Far Away

Under de sista kilometrarna av dagens långjogg var det en låt som snurrade runt, runt i mitt huvud: Gary Moores Over the hills and far away. För det var lite så det kändes - att vi hade jäkligt lång hem och en massa backar kvar (Tranebergsbron, Västerbron, Hornsgatan upp...). Men - jag klarade det! Låten är bra, men videon får man tycka vad man vill om...

Sön 2 sep: 18km söndagsjogg

Det långpass jag längtade efter imorse blev verklighet efter de sista VM-timmarnas snöpliga svenska slut.

Långjogg


Jag visste inte riktigt var jag ville springa idag. Jag hade lite funderingar på Djurgården och runt Hammarby Sjöstad men var mer sugen på Alvik. Här har jag nämligen hört att det ska finnas en lång och fin strandpromenad. Så jag drog med mig grabben och chansade lite. Vi visste ju inte riktigt var vi skulle...

Det blev 18 km till slut. En runda som räckte hela eftermiddagen. Och visst hittade vi till både Alvik och Äppelviken och en massa ställen därimellan.

Jag är som vanligt fascinerad över att man kan hitta skogsstigar mitt i Stockholm. För även om vi började rundan med att springa förbi tätbefolkade Street på Söder, välkända Västerbron och övertrafikerade Tranebergsbron mot Alvik, så blev det både tyst och lugnt och tomt så snart vi kom ner till vattnet.

Det är 18 bra kilometrar jag lade under fötterna idag. Fokus låg så långt borta från tid och tempo man kan komma. Istället ville jag bara vänja kroppen vid att vara ute länge. Den slutgiltiga tiden hamnade en bra bit över två timmar. Men då ingick ganska många inslag av gång, två stopp för att köpa sportdryck, ett korvstopp för grabben och lite väntan under ett träd på att ett regnmoln skulle dra förbi. Vi hade en ovanligt trevlig söndagseftermiddag med andra ord (och att jag dessutom brände mer än 1500 kcalorier på kuppen, ja det är en bonus jag är glad över),


När vi kom hem var jag till och med duktig och stretchade ut benen. Det behövdes! Man blir ganska stel efter lång men långsam jogging.

Just nu längtar jag efter...

God morgon Sverige!

Just nu längtar jag efter...

Jag sitter här, 09.51 på en söndagsmorgon, och längtar efter en långjogg. Det får nog bli en sådan idag! Långjoggar passar liksom in på en riktigt bra söndag (i mitt psyke funkar gymmet inte alls på en söndag).

Vad tränar ni på en söndag?

Heldag på stan

Det blev en heldag på stan med lite lateral thigh trainer och lite halvmara.

Lateral Thigh Trainer

Jag har suktat efter en lateral thigh trainer sedan jag såg den på TV-shop i somras. Men efter att ha testat en liknande variant på InterSport är jag tillfreds med att ha ändrat åsikt. Jag vill inte ha en längre. Den på InterSport var helkass. Visserligen kostade den 750kr jämfört med 1200kr på TV-shop. Men ändå.

Modellen var stabil men det tyngsta läget var inte alls så tungt som jag hade hoppats och själva rörelsecykeln kändes lite hackig. Det var väldigt stor skillnad mellan denna hemmamaskin och de skridskomaskiner som finns på SATS.

Både jag och grabben testade manicken ett tag där i skyltfönstret (det var ju där den stod). Men vi var båda överens om att vi istället skulle kunna gå upp och ned för en stol för att åstadkomma i stort sett samma effekt. Så det blir ingen lateral thigh trainer för mig.

St Eriksloppet

På eftermiddagen var det dags för halvmara. Det var lite småskönt att stå på bästa åskådarplats detta år. Det var småkallt och lite blåsigt men tusentals tappra löpare kämpade de 21 kilometrarna in i mål. Det var härligt att se!

Vi såg en blek Kanadensare susa förbi redan från början och ta ledningen. En ledning han höll bekvämt ända in i mål på 1 tim 8 min och 38 sek. Den vinnande tjejen sprang in i mål på 1 tim 14 min och 51 sek.


En riktig mara bjuds det på just nu (klockan har precis slagit midnatt). Från VM i Osaka. Ni sitter väl bänkade?