14 juni 2008

En halv dag

Det blev ingen träning idag. Jag blev nämligen rånad på hela förmiddagen!

Projekt städning

I mitt hem fungerar det som så att jag strör ut allting och grabben plockar upp. Jag lagar mat och grabben diskar. Jag handlar och grabben öppnar räkningarna. När nu grabben jobbar i Göteborg de flesta dagarna i veckan kan det inte bli annat än katastrof. All post (mestadels räkningar) har jag förvisso samlat ihop på ett och samma ställe men resten av lägenheten har sett ut som ett bombnedslag. Ett koncentrerat bombnedslag på underbara 23 kvadrat med tvättmaskin men utan balkong.

Eftersom grabben skulle komma hem imorse (lördag) planerade jag att en gång för alla städa upp i lägenheten så att han inte skulle vilja vända i dörren. Att städa hör inte till mina favoritaktiviteter men tillsammans med en flaska 6950 blev det både bättre och roligare. Men det var nog den där flaskan som gjorde att jag vaknade klockan 13.20 idag. Ja ni läste rätt. Och ja, jag är lika förvånad jag. Jag tror aldrig jag i hela mitt liv sovit ända till tidig eftermiddag utan att vakna en enda gång. Det är visst jobbigt att städa (men fint blev det).

Eftersom dagen krympte och den där fotbollsmatchen som började tidigt på kvällen tydligen verkade vara obligatorisk har jag inte hunnit med någon träning. Klockan (just nu står den på 22.25) är inte för sent för ett intervallpass men vi har korkat upp ännu en flaska 6950 så jag har intervallerna inneståendes till imorgon. Istället har det blivit förrätt på löjrom, creme fraiche och hackad rödlök, majssoppa till varmrätt och snart chokladmousse med säsongens första jordgubbar till efterrätt. Imorgon bitti kommer jag vakna med pigga ben som är fullmatade med energi. Då ska jag springa upp och ner för alla backar många gånger om!

Köket före städning:
Efter:
Matbordet före städning:
Efter:

13 juni 2008

Bra musik att träna till

När jag lyssnar på den här låten tänker jag mig att jag är halvvägs in i ett spinningpass. Benen har trampats mjuka, svetten har brutit ut och vi befinner oss på en raksträcka. Vi vill fram snabbt så vi står upp och trampar med ett ganska högt varv, hög kadens. Och det känns bra i början och benen känns pigga men snart blir det segt och jobbigt men adrenalinet vinner över tröttheten och euforin tar tag i benen och driver dem framåt i en våldsam glädje över att få vara just där just då. Det är äkta träningsglädje det.



Pass med pilatesboll

Är det någon som fått plats på det nya SATS-passet som lanserades till våren: pilatesboll. Är det bra? Det är kö till alla pilatesbollklasser på SATS Zenit nästa vecka. Jag köar just nu som nummer 18...

Hur få snygga ben?

Enkelt. Ställ dig i bra vinkling mot solen så ser benen jäkligt schyssta ut på asfalten. Ja, skuggan alltså. Jag önskar mina riktiga ben såg ut som mina skuggben. Lite längre, lite smärtare.

Fre 13 jun: Otur med träningen

Det har inte riktigt gått min väg idag.

Fredagen den 13:e

Jag är inte så vidskeplig av mig. Jag brukar inte drabbas av påtaglig otur när jag går under stegar, ser svarta katter korsa vägen eller då dagen 13 hamnar på en fredag. Men idag har inte träningen gått min väg.

Att jag inte kom ut på någon morgonrunda imorse var ingen big surprise. Jag älskar morgonträning men ska jag komma upp och ta mig ut krävs det att jag släcker sänglampan i tid. Inte efter midnatt. Det funkar inte längre - speciellt inte när jobbet kräver 150% och jag dessutom tränar mycket. De sena kvällarna är egentligen Kanal 5:s fel. Måste de sända Seinfeld så sent?

Jag såg framför mig ett tufft intervallpass på crosstrainern på jobbgymet under lunchen. Men ve och fasa, i omklädningsrummet låg en annan tjej hela tiden klädesplagget före mig under ombytet från jobbstass till träningsoutfit. Inte vilken tjej som helst heller - det var HON som häromdagen också lade beslag på crosstrainern när jag ville ha den. Hon hade en minuts försprång på mig och det visade sig vara ointagligt. Fan, fan, fan tänkte jag. Min jobbkollega tänkte nog samma sak när hon märkte att löpbandet hon tänkt köra på hade slutat funka.

Jag cyklade lite grann på en antik motionscykel från Monark med en väldigt modern cykeldator. 35 kilometer i timmen visade hastigheten och jag undrade hur pass brant den konstanta nedförsbacken var. Efter 15 minuter hade jag och kollegan fått nog. Det vi ville göra på gymmet gick inte och efter att ha kört lite tricepsträning gick vi därfirån i brist på lust och motivation att ta oss för någon annan träning.

Jag var inte så deppig trots allt. Jag skulle ju springa intervaller på Krillan efter jobbet. Trodde jag. Ett fotbollsplag med högljudd och rytande domare ockuperade gräsmattan innanför den röda banan. Visst skulle det gå att springa ändå men jag springer inte gärna intervaller inför publik. Jag kan åka skidor inför en lift utan problem och prestationsångest men det är jag trots allt bra på. Men springa? Nej det gör jag gärna utan någon som tittar på mig.

Fotbollshuliganer på Krillan...

Så det blev inget springande. Istället blev det en 60 minuter lång powerwalk hem under vilken jag mötte 40 marscherandes militärer på Västerbron med svart mojs i ansiktet, hjälm på huvudet och grönspräcklig utstyrsel med löv och gevär som accessoar. Vid Hornstull kom en bil körandes på cykelbanan och tutade när någon stackars cyklist var i vägen och längre upp på Hornsgatan avlöste knäppgökarna varandra. Ja, det är sannerligen fredag den 13:e.

12 juni 2008

Sex and the city - filmen

Nyss hemkommen från SATC-filmen kan jag konstatera att 42-åriga SJP (förlåt förkortningarna, men de envisas med så långa namn) är lika "musklig" som hon är benig (hon visade upp dem vid flera tillfällen i typiskt fulsnygga men ändå underbara SATC-aktiga kreationer). En kombination jag inte tycker är supersnyggt. Det blir lite för mycket ådror över det hela (snyggare på killar enligt min mening) Jag tycker faktiskt inte heller att Madonna har en speciellt snygg kropp. Så det är väl jädrans tur att smaken är som baken!

Madonna till vänster, SJP till höger
(här ser SJP rätt ok ut ändå...)
Detta får man också fram när man
googlar på "Sarah Jessica Parker muscle":
(hennes händer)

Paddla kajak

I have a dream.

Vill, vill inte, vill, vill inte, vill...

Jag älskar tanken på att paddla kajak en solig sommardag. Det ska vara jag, havet och en kajak (och en bikini så att man får jämn bränna och en kompis så man inte slår runt och dör i all sin ensamhet). Men jag är livrädd efter en dum men komisk incident för något år sedan med en galen engelskman. Jag pratade med Coola Karin i telefonen igår och då föddes drömmen på nytt.

Jag vill paddla kajak - det verkar så underbart. Ja, förutom om man sitter i en kanadensare mitt i Djurgårdsbrunnskanalen tillsammans med en engelskman som aldrig paddlat förut och det kommer en liten liten motorbåt som orsakar små små vågor men som engelskmannen tycker är gigantiska så han ställer sig upp i kanadensaren och ska hoppa ur och såklart tippar hela skiten och han åker i och jag åker i och våra väskor med både pengar och telefon och kameror åker i och hans skor fastnar i den bottniga dyn och alla turister skrattar åt oss och vi går genomblöta på Strandvägen och sätter oss på ett utomhuscafé och jag försöker torka mina drypande hundralappar innan vi barfota går till Stadium vid Sergels Torg och köper flip flops. Sedan dess har jag inte paddlat någon jäkla kanadensare. Eller kajak. Jag är skitskraj. Men fan vad jag vill ut och paddla!


Det ligger både en kajak och en kanadensare hos mina föräldrar. Skräcken är för stor för att jag ska testa ens där. Jag har med andra ord allvarliga problem - som jag vill bota. Hur gör jag? Vart går jag?

Kroppen pratar med mig!

Kroppen är ett förunderligt mirakel.

Hallå Puma?

Jag har en kropp som pratar med mig. Jag menar inte att den kurrar eller pruttar. Och när jag skriver "prata" menar jag det inte bokstavligt. Men, av hur kroppen känns förstår jag att något saknas (som idag) eller att det har blivit för mycket av något (som pannkaksuppladdningen innan GöteborgsVarvet).

Idag går jag runt med en känska av att det är något som fattas. Att jag inte gett kroppen vad den vill ha. Det är ett sug, men ändå inte. Det är som att kroppen säger "hallå Puma, du har inte fyllt på mig tillräckligt". Jag är inte direkt hungrig, inte direkt sockersugen - men jag känner ändå att kroppen går runt och gnäller. Det är något den inte är nöjd med. Jag är inte törstig men det är nog trots allt vätska den vill ha. Och gärna en vilodag och så en Sex and the city-premiär. Och vad kroppen vill ha ska kroppen få! Idag blir det alltså vatten, vila och bio (och kanske en Cosmopolitan?)

11 juni 2008

Ons 11 jun (forts.): Julaftonsträning

11 juni och det är rena rama julafton på SATS Hötorget.

Spinning

Jag hurrar för SATS sommarschema. I alla fall när det gälleronsdagsträningen på SATS Hötorget. Klockan 17.00 kör Pia livet ur oss. Och klockan 18.00 är det Terese som huserar på instruktörssadeln. Båda mina favoritinstruktörer på en och samma dag, på ett och samma ställe. Kan det bli bättre? Knappast. Det är som rena rama julafton!

Jag kom till Pias pass med 120% fokus. När jag fick höra att vi skulle köra intervaller (2 min backe + 4 60-sekundersintervaller med 30 sekunders vila i 4 omgångar) visste jag vad passets utmaning skulle bli för min del: intervallerna skulle minsann köras stående. Av de 16 intervallerna körde jag 13 ståendes och 3 sittandes. Jag satt den första intervallen i varje set (utom sista) för att "komma igång" med benen. Men sedan tog jag dem. En efter en. Med bra flyt i benen och med mitt fokus rakt framför näsan.

Till Tereses pass försvann lite av fokuset. Det är svårt att ladda om och komma tillbaka lika laddad och full med adrenalin som innan. Det jag fokuserade på var backträningen. För det var en hel del backar under passet. 13 minuter nästan i början till exempel. Den skulle minsann köras stående den också.

Såhär i efterhand är jag 90% nöjd med min insats på Pias pass, och runt 60% nöjd med min egen insats på Tereses pass. Till nästa vecka ska jag försöka ta Pias pass som en uppvärmning och köra som hårdast på Tereses pass. Fast... det blir svårt eftersom det blir intervaller även på nästa Piapass. Fan, livet är inte lätt alltså!

Apropå julafton, den perfekta julklappen till alla jag känner och några fler därtill hade varit en biljett till ett Piapass!

Förresten, jag fick mitt paket från Gymgrossisten idag. Det nya långsamma proteinpulvret ska testas redan ikväll!

Hungriga tankar

Jag är lite hungrig just nu. Klockan är mittimellan lunch och kvällsträning och jag har nyss ätit mellanmål. Men det hindrar mig inte från att dagdrömma om den mat jag gillar allra bäst:

Frödinge Ostkaka
Yoghurt med äpple/kanelsmak
Risifrutti (eller vaniljris)
Stuvade makaroner
Kladdkaka med mycket kladd
Men jag ska inte äta något av det där. Ska inte, ska inte, ska inte.
Jag kan tokälska min kyckling på tomatbädd eller köttfärs med wokgrönsaker hur mycket jag vill. Det känns kalas i kroppen att äta sådan nyttig, enkel och ren mat. Men - det funkar inte lika bra att drömma om...
Vad för mat eller godis "drömmer" du om?
Förresten, jag gillar Erikas devis: "en härlig stund i munnen men en evighet på låren"...

Ons 11 jun: Vansinnig träning

Av morgonens kalldusch blir det extra mycket svett idag.

Jobbträning

Vågen visade +2 kilo imorse. Med ens kändes precis alla kläder trånga och för små. På vägen till jobbet såg jag fram emot ursinning träning på lunchen - hur jag skulle köra intervaller under en intensiv halvtimma på crosstrainern. Men såklart var crosstrainern redan upptagen när jag kom dit. Det fick bli 15 svettiga minutrar på trappmaskinen och så intensiv tricepsträning. Seten gjordes igen och igen. Och så om igen. Men den riktiga vansinnesträningen sparar jag till ikväll. Då finns det ingen nåd. 110 minuter spinning ska få varenda liten muskel, varenda liten cell, att genast vilja knapra på fettet i kroppen. Punkt slut.

10 juni 2008

Tis 10 jun (forts.): Spinning + ett fynd

Inför morgondagens dubbelspinning värmde jag upp med ett spinningpass redan ikväll.

55 minuter (och så fyndet 30 minuter innan)

Jag satt och cyklade med ny tröja på kvällens spinningpass. En chockrosa sådan. Jag är inte så chockrosa av mig, men den här var kändes pigg och fräsch och somrig och den kostade bara 200 kronor för 2 stycken på Team Sportia vid Hötorget. Vilket fynd! (Fanns i vitt också) Egentligen var det inte jag som behövde en tröja, men det råkade bli jag som tog en av de två jag köpte. Den andra gav jag bort till en bättre behövande.

Ett chockrosa fynd.

Kvällens spinning gick bra men förflöt utan woweffekt. Det bjöds på två favoritlåtar, varav en var den alltid lika bra, suveräna, fantastiskt underbara kör-hårt-låten Mitternacht. Den andra minns jag inte vad den heter men spelades redan innan passet började.

Passet som sådant var inte dåligt, men kändes lite anonymt (uppvärmning, några minuter flackkörning, väldigt lång backe, en bit intervallkörning, och lite fler intervaller). Det var ett tvättäkta hederligt spinningpass vilket återigen inte är fel - det är bara det att jag vill ha mer.

Vi får se om det blir någon mer träning ikväll. Förmodligen blir det ganska lugnt men - försommaren bjuder på långa kvällar med många möjligheter.

Tis 10 juni: Styrketräning

World Classpöket härjar fritt.

Dagens träning

Jag och en kollega hade sällskap ner till gymmet på lunchen. Medan hon sprang intervaller på löpband körde jag en stund på crosstrainern. Jag blev snabbt väldigt svettig (kan ju bero på att jag ökade på motståndet och efter 15 minuter var uppe på max) och tänkte att det här var ju skitbra. Kanske dags att gå till gymmet för ren konditionsstationsträning bland maskinerna igen!
Sedan körde jag några minuter styrketräning. Bröstmusklerna ville inte vara med i leken och jag kände ingenting (på rätt ställe) under mina bröstpressar och liggande flyes. Istället fokuserade jag på axelövningar med hantlar på balansbräda, det funkade bättre.


Till eftermiddagen hade jag planerat 1 SATS-spinning och 2 World Class-pass. Tyvärr har World Class bestämt sig för att lägga ner mina planerade klasser i sommar med start typ idag. Dessutom har de inte vett att skriva ut det ordentligt på schemat på första sidan utan man måste gå in och kolla nyheter på respektive anläggning och där hittar man sommarschemat. Med andra ord är det toksvårt att gå in och jämföra scheman, tider och pass.

Men jag dör nog inte av några missade pass. Spinning blir det ju ändå och löpslingan börjar alldeles utanför ytterdörren om jag skulle få för mig att vilja träna lite mer. I annat fall finns det faktiskt fotboll att titta på. Och en stepmaskin att stå och trampa på samtidigt...

09 juni 2008

Mån 9 jun (forts.): Mer träning åt Puma!

Nu kan jag gå till sängs och känna mig nöjd.

Fartlek

Jag var inte helt nöjd med dagens träning och lyckades med lätthet slita grabben från EM-soffan. Efter att han tippat målresultatet rätt på första matchen, men fel på andra, kunde han lika gärna göra något annat. För min del spelar EM mindre roll. Det som är roligt med matcherna är om resultaten följer "tippningen".

Grabben i ståtlig Finisher-tshirt från maran. Någon som vill ha min?

Istället för att glo på TV, eller göra något annat icke-aktivt, bestämde jag(!) oss för att vi skulle springa lite. Gärna fartlek. Det fick bli korta rundan längs med Årstaviken, upp längs med Eriksdalsbadet och så Ringvägen tillbaka hemåt.

Nere vid Tanto var picknickfesterna i full gång. Gräset var vasst och gulbränt, ungdomarna har skräpat ner rätt ordentligt och polisbilar smög omkring för att hålla rätt på alltihop. Och så var där jag och grabben förstås.

Det blev några fartökningar längs med Årstaviken. Jag försökte analysera hur det kändes men lyckades inget vidare. I backen upp till Ringvägen kom den första riktiga lungjobbaren. Det känns som att tekniken sitter bättre i svaga uppförsbackar - och reprisen uppför Ringvägen mot SöS kändes sådär skönt jobbig den med.

På väg mot Zinkensdamm, i den svaga utförslöpan, blåste det till och jag fick ont i axeln för en kort stund. Jag försökte knixa mig ur låsningen och den försvann faktiskt - så vi kunde jogga ner i maklig takt de sista hundra metrarna (fast jag hade hellre velat ta den sista raksträckan förbi Zinkensdamms IP i ett rasande huj).

Nöjd!
(Och lycklig)

Mån 9 jun: Ganska mesig träning

Jag har tränat två pass idag. Två ganska mesiga pass.


Jobbträning

Tränade styrka för biceps och triceps under lunchen på jobbet. 30 snabba minutrar med bicepscurls i cc, hammercurls på balansbräda och tricepspushdowns samt omvända tricepspushdowns i cc.

Det brände väl lite i tricepsen men det gick snabbt över.

Jag sprang hem från jobbet. 8 kilometer. Tänkte mig en uppvärmning på 10 långsamma minutrar och sedan fartleksblock på 2 minuter följt av vila på 2 minuter. Men jag kände redan efter 6 minuter att högerbenet inte alls ville vara ute och springa. Det kändes stumt och stapplade mest fram. Jag undrar om jag spänner mig när jag springer med ryggsäck? För jag får mest ont i benet (dvs. känner av min supination) mest när jag springer just denna runda hem från jobbet.

Vägen hem.

Men uppför Västerbron sprang jag allt. Kutade till och med om en cykel i uppförslutet. Men det berodde nog mest på att tanten var oändligt långsam än att jag var backsnabb.

Nu sitter jag här, utan wow-känsla eller direkt trötthet i kroppen, och undrar om jag ska träna något mer ikväll.

Kalas!

Mail till en träningskompis:

"Idag: löptränar på väg hem

Imorgon, tisdag: styrketräning på lunchen, spinning på Hötorget 17.30-18.15, sedan förflyttning till World Class Hornsgatan för core express kl. 19.30-20.00 och afrodans 20.00-21.00, ska du me eller? Visserligen missar du första halvlek av fotbollen men va fasen, det kommer ju en till sedan!!

Onsdag: dubbelspinning på Hötorget

Torsdag: vila

Fredag: morgonjogg och sedan power pilates på WC Slussen. Kanske någon styrketärning däremellan.

Viss låter det kalas!"

Motion Vs. Träning

Igår kväll körde jag och grabben hem från mina föräldrar vid strandkanten, till bruset i storstaden, lyckliga över den helg som gått och diskuterandes hur skillnaden mellan motion och träning bäst definieras.

Vad är skillnaden?

Jag har inte tränat någonting i helgen. Men motionerat jäkligt mycket. Några mils cykling på Utö har blandats med promenader hos mina föräldrar. Ingenting svettigt. Ingenting högintensivt. Men en hel massa lågintensivt.

Min skillnad på motion och träning är att träning byter jag om till. När jag går till jobbet tränar jag inte - jag motionerar.

Grabben tyckte inte som jag. Han menar att han tränar när han försöker bli bättre på någonting och hävdar att han inte alls tränar när han är ute och springer med mig trots att han är ombytt.

Jag tycker ändå att min definition passar bättre. Grabben skulle faktiskt kunna springa med mig o-ombytt.

Hur ser ni på skillnaden mellan motion och träning? När jag ändå är igång och frågar - man kan ju få för mycket av träning, men kan man få för mycket motion?

4 veckor kvar till vassen

Om mindre än 4 veckor händer det.

Blir det vassen i sommar?

Det är bara 3 jobbveckor kvar tills jag förhoppningsvis får semester. 4 om jag har otur på jobbet. Men - hur det än går på jobbet åker jag till Spanien om mindre än 1 månad. Jag ska visserligen på en veckolång fyrverkeritävling och inte på någon solsemester, men eftersom fyrverkerierna skjuts på kvällen tänker jag spendera tiden i solen ändå.

Jag tror inte det finns särskilt mycket vass vid poolkanten så jag får se till att skärpa till mig nu. Vikten står stadigt på de -5.6 kilo jag hittills gått ner vilket i och för sig känns bra eftersom jag slarvade halva förra veckan. Om -4 kilo väger jag lika mycket som när jag träffade grabben för 2.5 år sedan och lika mycket som när jag kom hem från Thailand för 1.5 år sedan. Thailand var rena rama bantningskuren...

Jag vet inte om jag kan minska 4 kilo på en månad. Men det vore fint om jag kunde göra det under sommaren.