24 januari 2009

Back to basics

Tack och lov för träningen.

Pryläckel

Jag ser många anledningar till varför träning är typ det bästa som finns. Nu är det kanske som så att det allra bästa som finns egentligen är riktigt mjuka och saftiga muffins, men jag försöker förtränga det just nu eftersom muffins inte platsar i min kostcirkel. Efter att ha insett att internet tagit slut när jag satt i soffan ikväll, surfade jag in på sajter och bloggar jag inte brukar läsa, och kom på ännu en anledning till varför jag älskar min träning.

Internet, så som jag använder det, tog slut för en timme sedan. Jag tittade plötsligt upp från skärmen och sa till Grabben att jag inte visste var jag skulle surfa in härnäst. Jag hade surfat runt på allt jag brukar surfa runt på och som stillar min internethunger. Under några sekunder trodde han nog att jag var sjuk, sedan sjönk han ner i sina bokföringspapper igen och glömde bort mig.

Eftersom jag inte hade så mycket annat att göra, och inte alls hängt med i filmen Eternal sunshine of a spotless mind som stod på tv:n, surfade jag in på andra siter. På sminkbloggar. På shoppingsidor. På siter och bloggar med kändisskvaller. Och jag kände med ens en våg av pryläckel och en enorm trötthet. Jag orkade inte med att läsa ännu ett skönhetstips, orkade inte kolla på ännu en produkt att köpa, ännu en kändisbild, ännu ett läppstift som tydligen är helrätt i vår.

Det var då jag kände att träningen befäste sin plats i mitt hjärta ännu mer. Trängde sig in ännu lite djupare. När jag tränar kommer jag så mycket back to basics det bara går. Jag är aldrig så mycket jag själv som när jag tränar. När jag är där, mitt bland maxpulsen, skiter jag i rean på Asos, att det är skira ögonskuggor som är trendigast i vår. Jag kan inte bry mig mindre om Katie Holmes nya frisyr, outlet-måsten i Barkarby och alla prylar som finns på Bluebox som måhända är kul men inte särskilt nödvändiga.

Back to basics

När jag tränar påminns jag om att det viktigaste i världen är jag själv, inte hur Madonna retuscherats snyggare på sina senaste bilder eller den där lila ögonskuggan jag tydligen bara måste köpa. Känslan av "jag" är den renaste känslan jag känner till. Träningen, och känslan av jag, är min livlina till att förbli den jag är när pryl-, shopping- och kändishetsen härjar som mest.

Vilodag (och jantelag)

Varsågod kroppen, vila medan du kan!

Lördagsvila

Idag är det välförtjänt vilodag och jag har kunnat tänka på en del annat. Kroppen tackar mig säkert för den träningsvärker lite här och där. I vaderna, när jag sträcker upp armarna och på sidorna av magen.

Jag funderar ganska mycket på en sak som dyker upp lite varstans ganska ofta - det där med Sveriges kära jantelag. Och jag undrar för mig själv hur mycket vi själva hjåsar upp den? För egen del tycker jag att respekt inte är något man får, det är något man förtjänar. Jag tror det finns en koppling mellan detta och den jantelag som vissa anser sig vara drabbade av.

Idag har vi kollat skidåkning och varit en vända på stan. Jag fyndade 2 svarta, snygga men extremt basic funktionströjor på Stadium för - håll i er - 21 kronor (tacka min intjänade Stadiumbonus för det). Nu ska vi iväg och kika på Moodyssons nya film Mammut. Sedan väntar antingen förrätt på löjrom och avokadosoppa till varmrätt, eller tom kai gai.

Imorgon är det fulls ös som gäller. Jag är sjukt taggad. Måndagens Biggest Loser kommer bli väldigt spännande. Jag har fått inside information från Coola K!

Dagens frukost

Hade tänkt mig kokospannkakor men det blev gårdagens ostkaka.
Med lite jordgubbar.

Jordgubbar är egentligen inte helt optimalt
-
de innehåller 6g kolhydrater per 100g.
J
ag bör egentligen inte äta mat med mer än 5g kolhydrater per 100g.
Grabben äter gröt och
vi zappar mellan längd och störtlöppp på TV:n.
Det är lördag och I love it!

23 januari 2009

Fre 23 jan (forts.): Intervaller i skogen

Vad passar väl bättre en fredagskväll än oxfilé och intervaller i skogen?


Fredagsträning

Grabben kom hem för sent från jobbet för att följa med mig ut i skogen. Jag fick ge mig ut själv. Halvvägs bort på varvet kom jag på att jag hatar springa i skogen i nattmörker. Så istället för 2 varv på slingan blev det 1 varv (med en snittpuls på 82% och maxnotering på 92% av max). Men ett jäkligt snabbt varv - trots otroligt sega ben från träningen igår. Sedan sprang jag vidare till gångvägen utmed Nissan, och så smällde jag av några intervaller där istället. I motvind. Varför är det alltid motvind när man springer? Men man får se det positiva i det hela. Det är bra med motvind. Det gör det jobbigare. Man får slita mer - och så blir man lite starkare. Ge mig mer motvind!

Såhär ser jävlar anamma ut.

Jag har aldrig varit någon köttmänniska. Ja, en sådan där som längtar efter en stek eller nåt. Min familj har alltid ätit kyckling, fisk eller på sin höjd fläskfilé - men nu har jag hittat kryddan i livet: oxfilé. Entrecôte och sådant kan slänga sig i väggen, vad ska man med det till? Ikväll tillagade jag det själv. För första gången. Jag har aldrig lagat annat än kyckling, lax, nötfärs, lövbiff och den där fläskfilén jag nämnde förut. Men oxfilé är ju enkelt. Ännu enklare blir det om man har en termometer som är kopplad till ugnen. Då hojtar den själv till när det är klart. Grabben fick puré (finare ord för mos) på sötpotatis till. Jag fick en sallad på cocktailtomater, gurka, avokado och mozarellaost. Nästa gång kanske jag kan smälla på stort och röra ihop en sås.

Semester!

Det är skönt att vara hemma - nästan som semester!

Borta bra - men hemma bäst

Jag är inte hemma överdrivet ofta. Hemma i Halmstad alltså. För det är faktiskt Halmstad som är hemma nu. Det är så det känns i både hjärta och hjärna. Jag försöker vara hemma på helger, måndagar och fredagar. Resten av dagarna jobbar jag från Stockholm. Detta håller ibland - och ibland inte. När jag åker härifrån på måndag kommer jag inte komma hem på drygt 2 veckor. Så jag får passa på och njuta medan jag kan.

Jag har beklagat mig ganska mycket för mina närmaste om att jag behöver semester. Julen innebar inte särskilt mycket leddighet eftersom jag jobbade ganska mycket. Och de två månaderna före jul var rena rama stressteasern. Så jag känner mig lite trött. Inte i kroppen. Mest i huvudet. Därför är det extra skönt att få en superlånghelg här hemma. För det är här jag vilar upp mig.

Att träna tröttar inte ut mig, trots att Pumamamman tror det. Inte heller resorna mellan Halmstad och Stockholm. Tvärtom tycker jag att det är rogivande att köra bil eftersom man kan samla tankarna. Mindre rogivande är det att åka tåg, eftersom det alltid är försenat, men då kan jag i alla fall göra annat.

Igår kväll försökte jag och Grabben vara effektiva. Vi har inrett vår lägenhet till hälften men det saknas några viktiga prylar. Det är lite tomt ovanför soffan. Vi kommer att förstora bilder från Whistler och Åre och ha som stora tavlor. Så vi måste köpa ramar. I varken gästrum eller sovrum finns det belysning och vi måste köpa ett snyggt skåp i högblankt vitt att stänga in våra papper i eftersom vi båda är insyltade i egna företag.

Det är lite tomt ovanför soffan.
Det inkluderar även soffhalvan utanför bild.

När jag skriver att vi försökte vara effektiva menar jag att jag tog bilen till Göteborg för att träffa Grabben och gå på Ikea. Vi var ute efter de där ramarna och det där skåpet. Väl framme hittade jag en underbar lampa som jag ville köpa med mig hem. I 3 ex. Alla goda ting är 3 och jag vill ha 3 av det mesta. Förutom soffa, säng och matbord. Vi plockade även på oss de obligatoriska värmeljusen och lite annat.

Allting gott kan tyckas men nej. Lampan som jag hittade fanns i ett av deras möblerade rum men väl nere på lampavdelningen har den utgått. Agh! Och ramarna som vi ville ha var slut i alla storlekar. Agh! Och stommen i skåpet var slut i den färg och storlek vi ville ha. Aaagh! Vi var jäkligt sura kan jag meddela. Så vi ställde våra obligatoriska värmeljus på golvet och åkte våra 10 mil hem igen. Jäkla Kamprad!

Något vi har hunnit inreda med är däremot snygga handdukar till den ena badrummet. De är snyggt turkosa och passar fint till grått golv, vita väggar och ek. Det är i alla fall något. Nu ska vi bara komplettera med resten vilket år som helst.

Vi har i alla fall inrett med snygga handdukar.

Fre 24 jan: Träning med PT (4/33)

PT-Fredrik har slagit ihop mina värsta muskelgrupper i ett och samma pass: rygg och axlar.

Styrketräning

Åkte till gymmet tidigt idag. Satsade på en extra lång intensiv uppvärmning och körde intervaller på cykel och i roddmaskinen. Med intervaller blir maskinerna faktiskt ganska kul. Med bra musik i lurarna blir det ännu bättre. Fast jag är inte överens med min IPod. När jag trycker på shuffel så shufflar den ALL musik i alla spellistor. Men jag vill bara att den ska shuffla musiken i en specifik spellista. Ni som kan allt om IPods, ska det vara så?

Strax efter klockan 10 träffade jag PT-Fredrik för dagens hatpass. Eller nä. Inte hatpass. Men jag känner mig inte alls lika stark i rygg och axlar som i benen så rent spontant är dessa muskelgrupper inte lika roliga.

Nu visade det sig att passet är ganska kul ändå och nog ska jag kunna få fason på mina muskler. Roligaste övningen var sittande bred rodd. Den har jag aldrig kört förut. Men det kändes som fasen mellan skulderbladen. Och det är just själva kopplingen med muskeln som i min värld definierar en övning som "rolig". Ju jobbigare desto roligare alltså. Är det inte jobbigt är det skittrist och då kan jag lika gärna gå på bio eller göra något annat som inte alls gör mig starkare istället.

Skeptisk till o-rolig träning.

Efter passet var jag och handlade. När man tittar i vår kyl kan man inte tro att den tillhör någon som försöker gå ner i vikt. Men det känns så väldigt skönt att gå i affären och inte köpa lightprodukter. Det känns mycket bättre att köpa riktig mat! Nä, nu ska jag ta och försöka göra lite ostkaka...

Filen - Pumas
Grädden - Pumas (och Grabbens)
Mjölken - Pumas (och till Grabbens gröt)
Yoggin - Grabbens
Juicen - Grabbens (som Puma saknar!)

Belöning!

Jag har kommit på vad jag ska belöna mig med när jag går ner i vikt. Ett par nya skor för varje -5 kilo! Tänkte att jag skulle köpa kläder och sådant först, men nä, det kändes inte så roligt. Köper jag kul kläder vid -7 kan jag ju inte ha dem när jag gått ner -12, till exempel. Och att jag går ner förutsätter jag. Men skor, ja de kan jag ju alltid ha. Och nu pratar jag inte vilka skor som helst - jag snackar kul träningsskor!

22 januari 2009

Tor 22 jan: Träning med PT (3/33)

Ben, ben, ben, ben...

Styrketräning

Idag var det dags för PT-träning. Vi håller på att gå igenom mitt styrkeupplägg just nu. Förra gången körde vi bröst, biceps och triceps. Idag ben och mage. Imorgon är det axlar och rygg.

Dagens träningsoutfit.
Inte särskilt spännande - men väldigt bekväm!
(Tröja - Puma, tights - Röhnisch, skor - Nike)

Jag är fortfarande lite trött i benen efter PT-cirkeln i tisdags. Men det glömde jag när jag kom till gymmet. Eftersom SATS i Halmstad mest befolkas av studenter var där riktigt mycket folk när jag kom dit strax efter klockan 15. Jag värmde upp med skejtmaskinen och sedan intervaller på cykel och fick upp pulsen riktigt högt. Det där skulle kunna bli ett riktigt bra pass någon dag om man bara körde lite längre. Kör man 4 konditionsmaskiner + 20 minuter och intervaller på alla får man sig riktigt bra träning. Dessutom hinner man knappt tröttna. Det är långt mycket jobbigare (mentalt) att köra intervaller i en enda maskin i 60 minuter...

Tillbaks till styrketräningen. Vi började med benpress - min favorit. 200 kg var lite lätt men 250 kg var lite tungt så vi körde på någonting därimellan. Sedan körde vi superset: benspark/curl och upphopp. Jobbigt! Upphopp är superjobbigt så det borde vara riktigt bra träning. Sedan följde stående lårcurl och lårcurl i cable och sittande och stående vadpress och crunches på boll och sist men inte minst benlyft på bänk. Och stretch!!! Träningen var rolig och det gör mig så taggad. Nu vill jag inte göra annat än träna. Löpintervaller, PT-cirklar, boxpass - vad som helst. Låt mig slippa jobba, snälla? Jag har inte tid med sådant. Jag ska ju ha roligt och träna! Tur att det snart är imorgon.

Blogger Boot Camp 2009!

Nu är det dags: Blogger Boot Camp 2009!

25 april smäller det!

Förra årets boot camp återkommer i förnyad och förbättrad tappning. Mer träningsglädje, mer adrenalin, högre puls och mer gemenskap. Fler deltagare, fler sponsorer och - en blogger boot camp blog som uppdaterar dig om vad som händer!

Blogger Boot Camp-loggan!

Visst hänger du med? Den 25 april går Blogger Boot Camp 2009 av stapeln, på Planet Fitness i Stockholm. Priset är 695 kr och då ingår en hel dags träning, lunch, funktionströja, föreläsning om kost och träning, samt tillgång till relax, ångbastu, bubbelpool och vanlig pool. Som en bonus får du med dig en goodiebag hem.

Läs mer på boot campbloggen och anmäl dig - platserna är begränsade. Detta kommer bli galet roligt!

Ons 21 jan (forts.): Klämkäck spinning

Jag undrar hur jag som är en positivt lagt person kan vara så allergisk mot allt det som är klämkäckt.

Om spinning som inte är jobbig

Det blev spinning efter jobbet och jag hade tänkt att köra hårt. Gärna upp i möjligaste pulszon. Tvärtom blev det ett riktigt lågintensivt pass med en genomsnittlig puls på 72%. Kanske lika bra i och med att jag kände mig ganska trött i benen efter tisdagens PT-cirkel som innehöll mycket benträning och eftersom jag ska köra just ben med PT-Fredrik i slutet av veckan.

Men jag kunde ändå inte låta bli att bli irriterad. Det var så klämkäckt. Inget fel med det i och för sig, men det var klämkäckt på ett sätt som sa att "snart är det inte jobbigt längre så håll ut". Men det är ju det jobbiga som är bra. Jag har inte lust att träna för att låta det jobbiga gå över. Jag vill träna för att maximera det jobbiga. Och att det klämkäcka på något sätt skulle symbolisera träningsglädje håller jag inte med om. Då vill man väl inte sluta med det jobbiga?

Igår kväll åkte jag hem till Halmstad och här tänker jag minsann maximera både träningsglädje och jobbighet. Så det så.

Träningsglad!

21 januari 2009

Ons 21 jan: Ashtangayoga

Slutet gott, det mesta gott.

Lunchyoga

Jag pallrade mig ner till källargymmet och den stora bollsalen för att köra yoga på lunchen. Valde ut en blå yogamatta. De är finast. En efter en släntrade okända jobbkollegor in och snart var vi 15 stycken som satt med benen i kors och huttrade. Bikramyoga är bra mycket skönare än yogan i vår jympahall!

Yogan idag förflöt ungefär som den brukar. Vissa grejer hänger jag med på ganska okej. Andra saker skyr jag som pesten. Solhälsning A, den med hunden, gick okej, men sen - solhälsning B... katastrof! Men vi gjorde bara den 2 gånger, så jag överlevde.

Jag gillar alla slags krigarställningar så bara jag kom förbi de där solhälsningarna så gick yogan mycket bättre. Allra bäst gick det på slutet: avslappningen. Tankarna svävade förbi och var farligt nära att knacka på hos John Blund, trots att det kändes som han bodde någonstans på Antarktis.

Till Grabben

Grabben, gör om det här om du kan!

20 januari 2009

Tis 20 jan: Tråkig träning

Tränade två pass ikväll. Jag vet inte vilket som var sämst.


Spinning + PT-cirkel

Jag var inne på VR-Ebbas blogg och då väcktes begäret efter kanelbullar. Men det där glömde jag bort när jag väl åkte iväg till träningen på SATS i Sickla. Jag hade inte så mycket energi i kroppen och kände mig lite trött, och inte blev det bättre när instruktören som dök upp utstrålade lika lite han. Han var väldigt trevlig och ömdjuk - don't get me wrong - men en trevlig instruktör är inte lika med en bra instruktör. Inte blev det bättre av att han spelade den där Apologize-låten som intromusik innan klasset dragit igång. Det får inte min kropp att vilja kicka igång i alla fall.

SATS Sickla

Jag kände mig faktiskt så pass låg på cykeln att när jag blundade kändes det som om jag satt på en spinningcykel som stod på en liten båt ute till havs där det var full storm. Även när jag öppnade ögon stormade och guppade det. Jag försökte skaka bort känslan och en bit in i passet släppte den. Då tappade jag också hoppet om hur spinningklassen skulle utveckla sig om jag bara satt och gjorde som instruktören sa. Istället tog jag saken i egna händer. Fortsatte stå och cykla när de andra satte sig ner. Sket i "jumpsen" och körde mitt eget race.

Trots mina tappra försök att piska pulsen hamnade snittet på blygsamma 75% av max med en enstaka toppnotering på 91% under en väldigt kort sekund.

Men skit samma tänkte jag. Jag ger gärnet på nästa pass! För jag hade 2 pass på dagordningen!

Mina gyllene skor.
Ja, de rosa alltså!

PT-cirkeln stod näst på tur. Med en instruktör jag dissat rejält tidigare i den här bloggen för några år sedan. Jag tänkte att kanske har instruktören förändrats. Jag är inte den som är långsint.

Det var en intensiv klass som började med en massa joggingvarianter runt, runt i salen och olika typer av kull-lekar som brände ordentligt i benen. Sedan stationsträning á la crossfit och sedan en slags intervallstyrketräning som faktiskt var väldigt effektiv - och tuff.

Tummen upp för träningen. Tummen ner för instruktören som höll en alldeles för oprofessionell ton. Han passar säkert grabbarna som gillar att slänga käft men jag tycker inte att man slänger käft när man står på scen som instruktör. Men det är inte mer med det än att jag inte behöver gå dit igen. Det finns fler pass, och fler instruktörer, att välja bland!

Jag vill inte ha en kanelbulle. Jag vill inte ha en kanelbulle. Jag vill inte ha en kanelbulle. Jag vill inte ha en kanelbulle. Jag vill inte ha en kanelbulle. Jag vill inte ha en kanelbulle. Jag vill inte ha en kanelbulle. Jag vill inte ha en kanelbulle. Jag vill inte ha en kanelbulle. Jag vill inte ha en kanelbulle. Jag vill inte ha en kanelbulle. Jag vill inte ha en kanelbulle. Jag vill inte ha en kanelbulle. Jag vill inte ha en kanelbulle. Jag vill inte ha en kanelbulle. Tur att jag snart ska träna så att jag kan fokusera på något roligare!

Kul auktion på Tradera

Vill du åka på träningsläger men orkar inte komma på aktiviteterna själv utan vill hellre betala dyrt för det? Gå in och buda på Springtimes resa här. Kan ju kanske vara värt det.
.

19 januari 2009

Mån 19 jan: Kort långpass

När träningskläderna kommer på blir vädret mycket bättre.

80 minuter

Det har kommit ner snöblask från himlen hela kvällen. Det var kallt och ruggigt och jobbigt när jag gick från bilen till huset. Det blöta förstörde håret och sminket och blötte ner kläder och skor. Men när jag en timme senare kom ut i samma väder, fast i andra kläder, störde det inte alls. När träningskläderna kom på blev vädret genast mycket bättre. Jag märkte inte av det blöta eller det kalla. Tvärt om hjälpte det blaskiga till. Det stängde in mig i min löparbubbla. Förmodligen stängde det in alla andra också. I sina hus. Så att jag hade alla gator och trottoarer för mig själv. Mig själv och mitt trofasta sällskap: hunden Trixa.

Trixa och jag brukar inte vara kompatibla när vi springer. Vi vill oftast springa olika fort. Jag blir arg och hon blir sur och trumpen och det brukar inte bli bra alls. Men ikväll var hon världens bästa löparhund. Hon sprang bredvid mig hela tiden: under alla 80 minutrar!

Jag och bästa löparkompisen - Trixa!

Mitt fokus för ikväll var att springa långsamt. Jag hade ingen riktigt målsättning vad gäller fart eller puls men målet var att vara ute i 80 minuter. Facit blev nästan på pricken 80 minuter och en snittpuls som låg nästan 20 slag i minuten under vad det brukar ligga - nästan 77%. Det kändes hur bra som helst i både ben och kropp och någonstans efter 40 minuter kändes det som om jag kunde hålla på såhär hur länge som helst. Inte så konstigt, då var det en blygsam men lång utförslöpa - tempot var behagligt och pulsen låg på 71%. Mörkret låg som ett tyst täcke över gatan, det snöade blöta flingor på näsan och jag kände mig starkast i världen.

Puma - starkast i världen!

Who is the Biggest Loser? (vecka 1)

Med 3.5% viktnedgång är jag the Biggest Loser den här veckan. Coola K har gått upp 0.5% och får därmed springa på 7 km på löpband och böta 50 kronor till vår spa-resa.


Resultat, vinnare per vecka, Biggest Loser:
v.1 Puma

Min vecka

Jag är med på en väldigt spännande resa och arrangören heter LCHF och Biggest Loser. Man kan ju tycka att jag borde vara evigt trött på min viktresa eftersom den hållt på i dryga 20 år men nej, jag tycker att det är väldigt spännande och intressant. Ännu bättre blir den när man märker av förändring. När ens jobb, engagemang och val faktiskt gör skillnad. Och skillnad är vad jag har märkt av den här veckan.

-3.5% i vikt är rekordmycket för mig. Det är i paritet med vad de riktiga bjässarna på amerikanska Biggest Loser tappar i vikt ibland. Å andra sidan startade jag också på en rekordhög vikt och det var nog jäkligt tur att en del av mig försvann så pass fort. Annars hade min klädsel blivit väldigt enformig. För att jag har gått ner i vikt märks redan.

Jag vet inte vad som bidragit mest till viktminskningen denna vecka. Det är nog en blandning av allt. Av lågt kaloriintag, av hög kaloriåtgång under skidåkningen, av att ha timat invägningen av förra veckan bra, eller dåligt, beroende på hormonbalans i kroppen - eller av LCHF. Who knows? Nästa vecka får vi se hur detta fortsätter. Precis som i riktiga Biggest Loser misstänker jag att vecka 2 blir en riktig utmaning. Och jag tror att Coola K är riktigt taggad på att ta hem den veckan.

Snabbmat

Jag är på väg till Sala på jobbmöte. Chefen kör (fort!) och jag äter. Snacka om snabbmat (haha). Pumapappan har varit väldigt söt och förberett lunchlåda till mig. Lax och ruccolasallad med körsbärstomater. Och så hans egen såsspecial som han så fint placerat i ett glas som typiskt nog vält. Såsen är jättegod och funkar till all lax! Blanda creme fraiche, stenbitsrom, majonäs, dill, och smaksätt med lite salt och peppar om du vill. Det blir kalas!

Veckan som kommer

Om allt går som jag vill den här veckan kommer det bli en bra vecka.

Vecka 3

Det är inte alltid det blir som jag vill. Ganska ofta blir det inte alls så. Men det är bra att ha en målsättning och att sikta högt. Om man inte når ända fram blir det nämligen ganska bra ändå. Träningsmässigt har jag planerat in styrkepass, spinningpass, 3 olika löppass, yogapass, funktionell träning/variationspass och vilodag under veckan som kommer.

Mån: 80min löpning
Tis: 55min spinning + 55min PT-cirkel
Ons: 60min yoga + 30min styrka + 55min spinning
Tor: 60min PT-styrka
Fre: 60min PT-styrka + 60min löpning
Lör: Vila
Sön: 60min morgonjogg + 55min powerstep + 30min styrka

Ikväll får ni veta vem som är denna (första!) veckans Biggest Loser. Blir det jag eller Coola K?

18 januari 2009

Blogger Ski Camp: avslutningen

Början var bra. Men slutet godast!

Sista halvdygnet

Efter att ha kört slut på oss fullkomligt igår i längdspåret, laddade vissa med våfflor och andra med Gainomax eller AXAs proteindryck. Sedan åkte vi till Holiday Club för att bada och basta. VR-Tess frågade om jag kände mig "dum" med tanke på att jag börjat med LCHF-kost (vissa som testar denna typ av kost känner att de inte alltid har huvudet med sig). Nej då, svarade jag och märkte precis då att jag tagit med mig vallapåsen istället för badpåsen. Fast att Pucko-Puma existerat redan innan LCHF vet nog de flesta som läst denna blogg. Prova att söka på "pucko" i sökfältet i övre vänstre kanten så får ni se...

Jag är inte så mycket för att bada men jag gillar olika typer av bastu-upplevelser. Holiday Club kör med konceptet "sauna world" där man kan testa på olika typer av bastuvarianter. Allra bäst gillar jag den extra varma bastun. Den är alldeles mörk och man sitter runt omkring en massa varma stenar (ser det ut som i alla fall). Något annat som är sådär plågsamt skönt är att gå genom både kallt och varmt vatten. Det ska tydligen vara bra för fötterna.

Efteråt gick vi alla och åt på restaurang Grappa. Dit behöver jag inte gå igen (hallå, service?) men det var en trevlig avslutning på en intensiv dag. Trots att vi var trötta gick de sista tappra Blogger Ski Camp-deltagarna och la sig långt efter klockan 01. Det mesta i livet filosoferades kring matbordet. Några timmar senare var det en morgonpigg själv (MS) som fick ett ryck och gjorde de sista kilometrarna i spåret.

Efter att ha packat och städat och delat ut bars och drycker från Gainomax, proteindrycker och müsli från AXA och vitaminvatten från Vitamin Well till alla, hoppade vi in i bilarna för vårt sista stopp: Åre chokladfabrik. De flesta kom ut ur den lilla fabriken med en påse i handen (inte jag - hittade knappt någon riktig mörk choklad) som var fylld med presenter och färdgodis för de 63 milen hem.

Utanför chokladfabriken.
Vet inte vad alla kollar på...

De är duktiga på att paketera och skylta upp
sin choklad.


Tack alla Blogger Ski Campare för en intensiv och rolig helg. Det ska bli väldigt kul att se hur det går för er på Vasan!

Max och annan puls

Jag har läst Camilla Porsmans nya bok (Uthållighetsträning). Jag har lärt mig ett och annat: och fått min tidigare kunskap bekräftad.

Uthållighetsträning

Jag har fått frågor om min puls. Antagligen tycker ni att det är konstigt att jag kan ligga så högt. Eller så tycker ni något annat. Jag har inte gjort något maxtest på lab. Jag använder mig inte heller av någon formel. Formeln ger mig en alldeles för låg maxpuls. 226 - min ålder (27) ger en maxpuls på 199. Den har jag "tränat över". Det är inte ovanligt att formeln "felar" med mellan 10-15 slag. Oftast ger formeln en för låg maxpuls.

Genom att löpträna och köra på max och bli så trött jag bara kan (i en backe där pulsen "tog slut" snarare än benen) + ha lagt på några pulsslag eftersom jag vet att jag har svårt att ta ut mig till max och eftersom jag heller inte spydde eller något sådant under det passer, så har jag uppskattat min maxpuls till 206 slag/minut.

Jag tycker att puls är intressant, mycket eftersom det finns så många felaktiga uppfattningar om den. Som om maxpulsen skulle bero på hur vältränad man är till exempel. Det stämmer inte. Maxpulsen är genetisk och sjunker med åldern (den sjunker mindre om man tränar). Många tror dessutom att maxpulsen den högsta pulsen man kan ha under en längre period. Det stämmer inte heller. Maxpulsen är den högsta puls du kan komma upp i. Maxpulsen säger ingenting om en persons prestationsförmåga eller uthållighet. Dessutom är den sportspecifik. Sådant, och annan bra information, kan man hitta i Camilla Porsmans senaste bok "Uthållighetsträning".


Att läsa om olika pulszoner är också intressant. Men vad jag vill veta mer om är hur jag ska lägga upp en veckas träning utifrån de olika pulszonerna. Inte specifikt utan mer generellt.

När jag tränar ligger jag ofta på en medelpuls på runt 80%. Det är pulszon 3. Camilla Porsman skriver att "förmågan att utnyttja fett som energikälla vid högre intensitet förbättras av träning i den här pulszonen". Ganska ofta ligger jag också i pulszon 4: 85-95% av max. Det är en pulsintervall i vilket min mjölksyratröskel ligger. Camilla Porsman skriver: "vältränade motionärer klarar att träna på en intensitet motsvarande sin mjölksyratröskel i cirka 30-60 minuter". Det är alltså inte så konstigt att jag kan ligga runt den här pulsen och träna under en spinningklass.