24 november 2008

Många fattar inte hur de ska klara sig med bara 24 timmar på dygnet. Inte jag. Jag fattar däremot inte hur jag ska klara mig med bara 52 helger på året!

6 kommentarer:

Fredrika sa...

Tricket är tioårsplaner Puma, tioårsplaner! :-)

Cykelmygga sa...

En lösning kan vara att inte dela upp dagarna i "vardagar" och "helgdagar".

Då öppnar sig en värld av möjligheter! (fast det förutsätter att man har umgänge som har möjlighetet att göra detsamma)

Och sen håller jag med Fredrika, 520 helger... Vem kan klaga på att det inte finns tid??

Puma sa...

Fredrika:
haha ja det är tur att livet inte tar slut efter bara 52 helger!

Cykelmygga:
Mycket sant. Och jag uppskattar verkligen den jobbflexibilitet jag har! Tyvärr har inte min pojkvän samma jobbflexibilitet just nu eftersom han precis hamnat på ett ickeflexibelt konsultuppdrag.

Det finns tid. Problemet är att jag vill ha tid nu. Jag vill inkassera alla 520 helgerna nuuu!!

MarathonMia sa...

Eller så petar man in en extrahelg mitt i veckan! Värst är det när det är mycket på jobbet, då blir det mer likt "Jag tar en dag i taget, men ibland ramlar flera dagar över en på samma gång"

Kanske klokt att lyfta blicken som Fredrika och ha långsiktiga planer...

grabben sa...

jag tycker det hade varit bäst att inte behöva jobba. då skulle jag inte dela upp dagarna i vardagar o helger!

Magda Gad: sa...

yepp, håller med ovanstående, hitta ledighetskänslan i vardagen... mindfulness! man får ta en god kopp kaffe på jobbet och drömma sig bort, leva i nuet, ta vara på tillfället. hitta sätt att njuta :-)