Sista gången jag åkte längdskidor var när jag försökte mig på Vasaloppet på egen hand i februari. Jag kallade inlägget hopp, förtvivlan och längdskidåkning. Jag känner samma sak nu. Jag vill åka längd - men shit vilken ångest jag har inför det. Jag vill helst åka längdskidor utan nedförsbackar. Pappa träffade på en bekant igår. Han gick med kryckor. Han hade åkt längdskidor...
25 december 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
tror inte du var i vasaloppet på egenhand. jag kommer ihåg att jag var tvungen att följa med...
o det ska bli kul och se hur mycket bättre du har blivit på längdskidor under sommaren :-)
Huvva - jag tycker längdspett verkar livsfarligt...himla onödig sport, va? ;-)
Va!? Kryckor?? Sånt där kan du ju inte berätta vidare, och skrämmas! Jag är rädd som det är redan...
Ska du våga dig ut i längdspåren då? Borde väl finnas ett plant ställe så får du åka där fram och tillbaka =)
vaaaaaaa???? tappar hakan här i soffan... gillar inte nedförsbackar??? det är ju nedförsbackarna som är hela grejen!!! såååå underbart. det är dem jag längtar efter :-)
Skicka en kommentar