17 februari 2008

Lör 16 feb: Hopp, förtvivlan och längdskidåkning

Äventyret är över.


Ganska många mil längdskidåkning


Att åka Vasaloppsspåret var tuffare än jag trodde. Jag svävade mellan hopp och förtvivlan mest hela tiden. All respekt till dem som gör det. Och extra mycket respekt till dem som gör det på drygt 4 timmar. Det är mycket som suger musten ur en. Vädret, sträckan och – uppförsbackarna.


Vasaloppssträckan bjuder på nedförslut och - uppförsbackar


Det var mäktigt att starta i Berga By i Sälen, tidigt, tidigt på morgonen så att det knappt hade hunnit ljusna. Det var häftigt att åka på myrarna och se solen vakna över landskapet. Det kändes coolt att ensam åka i perfekta spår på breda flackar som om en vecka kommer att invaderas av skidspetsar, snoriga näsor och ljudet av stavar som möter snön. Igår var det bara tyst och lugnt och fridfullt.


Tyst och lugnt och mäktigt och fridfullt.


Det blev aldrig 90 kilometrar. Det blev 60. Äventyret slutade i Oxberg. Jag är både nöjd och missnöjd.


Jag är nöjd för att jag klarade av ganska mycket av sträckan trots att jag började åka längd i december. Jag är nöjd för att det längsta jag åkt innan igår var 15 kilometer. Nöjd för att jag har knappt 9 skidmil i kroppen när Vasaloppsarrangörerna rekommenderar 50 skidmil.


Här står jag, halvvägs till Mora, och är nöjd.


Jag är missnöjd över att jag inte hade bättre koll på dubbelstakning med frånskjut. Den teknik som Vasaloppsträckan i stort sett bygger på. Jag är missnöjd för att kroppen inte ville få i sig den Enervit, sportdryck, blåbärssoppa, tunnbrödrullar och choklad som ryggsäcken var laddad med. Det hade behövts när kroppen jobbade för fullt och pulsklockan visade på 5000 förbrända kalorier. Jag är missnöjd över att jag fegade ur i nedförsbackarna och inte fick den gratisfart jag mycket väl hade behövt. Jag är missnöjd med att jag efter 5 kilometer vurpade vid en knix i spåren och slog i knäet så att jag inte kunde böja det. Jag är inte nöjd över att jag började frysa, speciellt när svetten lagt sig och det började gå långsammare – men det var svårt att göra något åt... Allt det där är saker jag kan och vill jobba på – till nästa gång. Även om jag inte var så sugen på att åka mer längdskidor igår kväll, har lusten kommit tillbaka idag. Jag vill åka igen!


Kroppen känns förvånansvärt okej idag. Det enda som känns är knäet som jag fortfarande inte riktigt kan böja. Vurpan i längdspåret var värre än någon alpin vurpa jag gjort och hamnar i samma kategori som när jag trillade av en häst och bröt armen. Fast nu bröt jag inget ben. Smärtan sitter mest på utsidan så det jag gör är att vänta ut det. Visst värkte det lite inatt men det är bra, då jobbar ju kroppen med att reparera det som fått sig en smäll. Jag har aldrig förstått de som säger att längdskidåkning är en skonsam sport. Istället håller jag med min pappa som också har otur i spåren och som hävdar att längd är en kontaktsport! Fast en rolig sådan.


Jag på olycksplatsen bara några minuter efter vurpdramat.

Inga sjukvårdare tillkallades (det fanns heller inga därute...).

Istället åkte vi vidare.

32 kommentarer:

Susanna sa...

60 kilometer?! Wow, så häftigt! Och 5000 brända kalorier, det är ju helt galet. Se nu till att bara vila och njuta av din bedrift, det har du verkligen förtjänat!
Grattis :)

Anonym sa...

Hej. Starten låter riktigt härlig med skidåkning över tomma myrar. Tråkigt med fallet och att du inte uppnådde ditt mål. Men som jag skrev tidigare så är 9 mil väldigt långt. Du var tuff som försökte dig på det iaf och det ska du ha en eloge för. Till nästa år vet du med dig att du kanske måste ha mer skidträning innan du ger dig ut. För även om du har konditionen och styrkan så är teknik en sådan stor del av skidåkningen. Den har du garanterat förbättrat till nästa år. Ta nu ett par välförtjänta vilodagar och så fortsätter du löpträningen inför Varvet och allt annat ;) (ps. själv har jag en lättare förkylning och känner mig väldigt frustrerad och otränad ds)

Anonym sa...

va grym du är bruden:-) 60 km längdskidor, det är inte illa. hoppas knät repar sig bra och fort!

Anonym sa...

Ingen tvekan om att du kommer att fixa 9 mil när det skall göras på riktigt! Vilken kämpe du är!

Löpning & Livet sa...

Shit vad duktig du är! 6 mil är ändå 6 mil så jag tycker att du ska vara jättenöjd! Nästa år klarar du 9 mil, det är jag övertygad om! :)

Puma sa...

Susanna:
Ja... fast 60 är ju inte 90 ändå... men jo, jag är nöjd. Tack!

River:
Uhm ja, om man bortser från de inledande backarna då... jag hoppas, som du säger, på att fullfölja med bättre teknik och med fler skidmil! Hoppas du kryar på dig!

Veronica:
Tack - håll tummarna för mitt knä!

Funrun:
God loves a trier!

Andreá:
Jo, men 6 mil är inte 9 mil tyvärr... haha.

Anonym sa...

Du vet det gamla talesättet "sikta mot stjärnorna o nå trädtopparna". Du var ju långt över trädtopparna, jag tycker det var skitbra jobbat!
Stjärnorna får det bli nästa år ;-)

Karin sa...

Hamnade på din blogg via Masses blogg och kan bara säga "wow"! Imponerande!!! Och jag håller med ovanstående; 60 km är 60 km även om målet var 90 km. Nästa år tar du det med lätthet :-)

Terese sa...

Du är grym! Målet är inte allt - det är resan dit som är viktig.

Anonym sa...

Bra jobbat! 6 mil är jättelångt, det får du inte glömma. Nästa gång tar du 9 med glans!

Pernilla "Nilla" Svensson sa...

Du e cool gumman å nu mer får du gå under namnet Power Puman som Coola Karin har myntat. Visst sex mil är inte nio, men sex mil är långt! Starkt tjejen!
Ta hand om knät gumman!
kramar

Nix sa...

Bra jobbat!
Hoppas att knät blir bättre fort.

Blir det fler gånger är ju den intressanta frågan just nu?

TheLoonyNail sa...

Jag tycker du är grym!!! Allt blir ju inte som man tänkt sig men det blir ju en sporre att försöka igen! Grattis till de 6 milen! :)

Anonym sa...

Vad härligt det såg ut i skidspåren! Sånna har vi minsann inte i Skövde :p Hoppas att det går bra på Vasan!

Anonym sa...

Det var ju superbra ju! Grymt jobbat! =D

Sofy sa...

Bra jobbat gumman. Jag tycker precis som du. Var nöjd och missnöjd, då får du med dig allra mest av upplevelsen!

Aj, aj, aj...längdvurpor, jag får rysningar av bara tanken. Hoppas det repar sig snart så du kan köra på med löpningen nu.

Imponerande att komma hela 60 km utan de där milen i kroppen som ger muskelminne och teknikinnötande. BRA GJORT!

Karin sa...

Grattis till prestationen! Jag tycker du är grym Power Puma! =)
Från 15km till 60km är jäkligt duktigt, tänk på det! Njut av vad du klarat och så kanske du kör vasan nästa år då?
Kram

Anonym sa...

Vet du vad?

Jag är så otroligt imponerad.

Vilket fantastiskt arbete och du bör känna dig alldeles fantastiskt stolt! All heder till dig.

SNYGGT JOBBAT!

Anonym sa...

SKITBRA JOBBAT!!!!!!!!!!!!!!!!!

Anonym sa...

Åhh va bra du är!! Jag skulle inte ens orka gå så långt och tanken på att ta sig fram med skidor, Uhh!!! Tycker du ska vara nöjd och ger du dig på de där galenskaperna igen kommer du säkert i mål. Du är då smått galen :)

Dunceor sa...

Jag är helt klart impad, 6 mil längdskidåkning är längre än vad jag har åkt totalt i mitt liv på längdskidor =)

Jag är lite inne på samma spår som Nix, kommer det bli fler försök och blir det även öppet spår nästa gång?

Anonym sa...

Shit tjejen, vad nööööjd! Galet bra att åka 6 mil, jag är oroad inför mina 3!

Anonym sa...

GRATTIS, du har ju gjort en enorm prestation! Jag tycker att du ska vara jättestolt över dig själv. Kan förstå att du inte är det just nu precis i efterhand för att 60 km inte är de planerade 90 km som du ville komma upp i, men som du skrev så har du inte så många kilometer längdskidåkning i benen sen innan så det är ju grymt bra att ha klarat av 6 mil! Jag tycker du är superbra!!

Em Löfgren sa...

hej vännen! nu har jag omsorgsfullt läst om ditt lopp!! du är ju grym ju!! sudda sudda bort allt missnöje nu! inte vara så självkritisk! du gjorde en riktig bravad, klappa om dig själv ordentligt istället!!! grymt jobbat!!!!!!

Anonym sa...

Du var jätteduktig tjejen! Nästa gång åker vi hela vägen. Det var jättemysigt att åka ensam med dig i spåret, från kontroll till kontroll, från fika till fika. För mig som har åkt Vasaloppet tidigare var det här kanske en bättre upplevelse, vi hann ju njuta av vädret, solen, skidåkningen och vår egen stämning. I ”riktiga” Vasaloppet är det mest grymtande gubbar och hets, hets, hets.

Anonym sa...

Vad duktig du har varit!

Anonym sa...

Jag tycker att det var jättestarkt gjort! :-)

Unknown sa...

6 mil!!! Wow! Kanonbra! Vad härligt att få uppleva en sån morgon också, utan de grymtande gubbarna :) Och - om du klarar 6 mil efter inte alls mycket träning är ju inte steget långt till hela sträckan, eller hur? Om du tänker vara galen en gång till menar jag :)))

Silverscreen sa...

Så otroligt duktig du är! :D Hoppas att du blir bra i knät snart!

Puma sa...

Cia:
Ja, det var ganska najs där uppe vid trädtopparna också iof...

Karin:
Ja jag får sikta mot det!

Terese:
Ja det där lät lite förnuftigt faktiskt...

Anna:
Ja sant, 6 mil är en bit...

Nilla:
Ska ta hand om det, hur man nu gör?

Nix:
I förrgår var svaret nej, men nu så - ja varför inte? :-)

Vargungen:
Tack!

Sofie Rundlöf:
Nej sådana spår har vi inte här i Sthlm heller... :-)

Sofia:
Tack

Sofy:
Ja längdvurpor är värre än alpina vurpor... typ. Ibland i alla fall.

Nike:
Haha ja vem vet. Fast jag föredrar nog att köra det själv även nästa år. Ingen hets och trängsel liksom...

Fredrik:
Tackar :-)

Bille:
:-)

Rosabubbelgummi:
Jag skulle heller inte orka gå så långt haha :-)

Dunceor:
Ja får jag bara öva lite mer så blir det definitivt ett andra försök!

Anna:
Det är bar å åk! :-) (och ha koll på dubbelstakning med frånskjut...)

Elin:
Tack... ;-)

Emliscious:
Sudda, sudda, sudda...

Grabben:
Tack för all hjälp och icke-tjat om att jag skulle åka snabbare i nedförsbackarna. Åker gärna snart igen med dig!

Johanna:
Tack... :-)

Elin:
Tack här med!

Mialena:
Ja det var superhäftigt att åka spåren helt själv (ja med grabb då). Svårt att tänka sig trängseln...

Silverscreen:
Ja jag väntar otåligt på att det ska gå och böja... :-)

Anonym sa...

JAg tycker det är stort jobbat av dig. Härligt, jag blir så sugen på utmaningar själv!!

Anonym sa...

Jag är iaf grymt imponerad! Att bara våga är häftigt för mig. Tråkigt med ditt knä och bra jobbat!