31 januari 2009

Lyssna till dig själv

Erfarenhet har gett mig ett begränsat förtroende för det mesta - utom mig själv.

Kritiskt tänkande

LCHF är en het potatis. Lyssnar man till debatten vet jag knappt vad jag ska tro. Läs kommentarerna till detta inlägg till exempel. Alla parter är trovärdiga och duktiga på alla tänkbara sätt, men för att kunna ta ställning måste man veta vem som uttalar sig - och ur vilken ståndpunkt.. Man måste tänka kritiskt alltså. Det är många som inte vet vad det är.

Det kan ju te sig alldeles självklart att man ska lyssna på allt som kommer från Livsmedelsverket, doktorer eller andra munnar som man förutsätter är kunniga. Men min erfarenhet säger mig annorlunda. Jag har vid fler tillfällen än ett fått fel diagnos hos läkaren till exempel - eller kanske inte fått någon diagnos alls, trots att symptomen varit uppenbara. Trots min ickediagnos har jag själv känt att något inte stämmer. Och sedan kom den - diagnosen. I alla fall en. Varför jag fick jättekonstiga utslag på överkroppen för 10 år sedan lär jag väl aldrig få veta. Eller vad som är problemet med min skuldra/nacke/axel. Det är tydligen för svårt för de lärda att lista ut. Och de olika verken och instituten som verkar ändra uppfattning lite titt som tätt. Snacka om att man tappar förtroendet.

Idag har jag i stort sett inte så mycket förtroende för någonting. Grabben kallar mig alltid superkritisk. Och det är jag. Extremt kritisk och extremt krass. Och för mig spelar det inte längre någon roll vad expertisen säger. Det är ju för mig det måste kännas bra - oavsett vad experterna säger, tycker och tänker. Det är till sig själv man måste lita allra mest.

Egentligen är det bara 2 saker jag vill ha sagt med detta dravliga inlägg:

1. Tänk kritiskt. Från vilken bakgrund kommer åsikten? Går du till en Volvosäljare och frågar vilken bil som är bäst kommer de aldrig svara Toyota.

2. Känn efter själv. Mår du skit av att inte äta kolhydrater - ät kolhydrater då. Men känner du att du mår bra av att skippa dem, var inte så jäkla orolig över allt snack om återhämtning, muskelmassa och annat. Känn efter själv. Det är ju dig det handlar om. Dig och din känsla. På mig funkar inte teorin och jag tror det generella är det specifika.

Jag har precis käkat lunch. Hotellbuffélunch. Jag åt lax, hollandaiesås och gurka. Snart ska jag iväg och träna och sedan blir det jobbfest. Igår var jag på jobbmingel och att fundera ut vilka små bufférätter jag skulle äta krävde lite tankeverksamhet. Men parmaskinkan kunde jag lita på!

4 kommentarer:

L sa...

Jag tror precis som du. Det som funkar för en person behöver inte fungera för en annan. Lycka till i Biggest Loser!;)

funrun sa...

de flesta vill ha den enklaste vägen, de vill inte lägga tid på att söka efter vad som är bäst för dem, de vill bara att saker ska gå fort.
Hoppas din lchf funkar! =)

Eva P sa...

Hejsan!

Jag hittade till din blogg via en länk från Blogger. Vi har något gemensamt, vi gillar att träna och försöker få in det i vardagen.

Själv försöker jag planera så gott det går en vecka i taget, om jag inte lyckas försöker jag låta bli att känna mig kass för att jag inte lyckats uppfylla vad jag satt mig för.

Sedan ett halvår har jag börjat träna på gym, det var nervöst i början och jag steg upp tidigt trots att jag inte är en morgonmänniska, bara för att jag var rädd att träna när alla "vana" och vältränade människor var drä.

Mina mål är att hitta en fin balans i träningen mellan gym, promenader och yoga.

Erika sa...

Vilket underbart inlägg! Jag håller med dig till punkt och pricka. Själv är bäste dräng och en god kvinna reder sig själv!