Tillsammans med en naprapat föreläste Lisa Blommé om skador, och hur man förebygger dem, idag på Team Stockholm Marathons träning. Naprapaten var (väl) där för att berätta just om den förebyggande biten. Lisa å sin sida kunde intyga att hon haft alla dessa skador. Som om det var en meritlista. Visar inte det istället på att hon tränat fel. Och att hon dessutom tränat fel flera gånger, eftersom hon varit skadad så mycket? Vad för förebild gör det henne till?
16 mars 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Tja, Elitidrott är inte alltid detsamma som det "optimala för hälsan" Sen får man väl välja själv om man vill ha henne som förebild eller ej. Utan bredd ingen topp, utan topp ingen bredd...
Härligt jobbat i helgen!
jag tycker också att det är konstigt med folk som visar skador som trofféer. -Kolla, här blev jag riven av en tiger!
Jävla pucko som gick så nära ett stort, argt kattdjur. Inte häftigt. Bara dumt.
hahahaha *garvar åt evaslevas kommentar*
Jo men det kanske är så att de som tränar så mkt och hårt skadar sig på ett vis eller annat? Du vet de där vi snackade om hur de kan träna så himla många löppass i veckan utan att skada sig? Svaret kanske är: det kan de inte...
jag håller med, skador är ju inte direkt något man är "stolt" över... sen kanske man får ha i åtanke att det är väldigt vanligt med skador inom elitidrotten, kanske just för att de tränar så enormt mycket.. :)
Men sanningen är ju att elitidrott INTE är bra för kroppen, oavsett vilken sport man satsar på.
Och att gränsen mellan det optimala vad man kan pressa sin kropp till, och "för mycket" är hårfin.
Skador kan man få för att man är svag på ställen man inte känner till. Alla skador kan du inte förebygga genom "lagom" upptrappning. Jag har t ex en biomekanisk obalans i muskulaturen som gör att mitt högra knä har fått lite stryk. Detta gick inte att finna före skadans uppkomst. Jag tänker inte skämas för att jag är skadad när jag inte rår för det.
Skicka en kommentar