Provade på något nytt idag. Tuff och bra spinning men utan träningsglädje. Jag gillade det inte.
Not good enough
Det var fullt på spinningen på Hötorget idag. Men jag hade säkrat en plats. Dock blev det en plats på kanten trots att jag inte kom sent. Jag gillar inte kanter. Man är utanför gemenskapen. Jag vill vara lagom mycket i mitten.
På ledarpodiet satt bästa instruktören Pia och en annan väldigt vältränad och väldigt duktig cyklist. De skulle teama klassen. Kul med något som är annorlunda. Mindre roligt är att det var sämre än vanligt.
Man kan inte sätta världens bästa cyklist på en instruktörssadel och tro att det blir världens bästa spinningklass. Att vara en bra instruktör handlar om så mycket mer än att vara bra på det man ska instruera. Man ska vara bra på att instruera också - och det är en hel vetenskap i sig.
Den otroligt vältränade och duktiga cyklisten hade inte en ledarstil som passade mig. Det var en bra klass med ett tufft upplägg - som jag gillade. Men träningsglädjen nådde inte ända fram. Då kan det vara hur tufft som helst. Det är bara det att det inte är kul och då känns träningen rätt så meningslös.
29 oktober 2008
Ons 29 okt: Inte utan min träningsglädje
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Jag var på Pias pass i måndags. Då var även han där, bland oss vanliga. Han fick ordet i nån minut och det var tillräckligt för att jag skulle bli irriterad på hans stil... Jag är å andra sidan ganska snabb på att döma folk.
Vad tråkigt att den inte var ett bra pass. Det är verkligen viktigt att instruktören kan instruera, annars faller ju allt. Och bara för att personen är cyklist så är det ju ingen garanti som sagt. Det är helt olika saker.
Tradigt...
Har varit på liknande pass fast då har det varit en så försiktig ledare att man fått be henne "kan du kanske...vrida upp volymen en...smula...?" :-)
Tråkigt att Pias pass inte blev lika lyckat när hon dragit med en elitcyklist. Bara för att man är bra att cykla utomhus behöver man inte vara bra på att sprida glädje, inspirera, coacha och göra upplägg för en spinningklass inomhus. Kan man jämföra det med att jag skulle hoppa på en cykel utomhus och tro att jag var värsta stjärnan bara för att jag är det inne i cykelsalen (okey det dröjer nog några år innan jag kan titulera mig som stjärna i spinningsalen, men ändå du fattar pararellen antar jag. hehe ). Du är ändå hård med din tummen-ner-bild. Jag undrar om jag kommer låta dig komma in i min spinningsalen någon gång :P haha.
Va! Jag var där och tyckte det var helt grymt! Men smaken är som baken. Jag har aldrig varit så trött efter ett spinningpass tror jag. Nästan illamående ett tag men älskar att ta ut mig till max! Jag kan hålla med om att han var lite kantig i sin ledarroll och hade hård attityd men det funkade för mig. Han taggade mig till cykla som aldrig förr. Satt långt fram så kände som att han hade stenkoll på en så man kunde ju inte fuska;)
Men Pia är fortfarande min favorit såklart!
Cizzi:
Ja, men smaken är ju också som baken som sagt.
Christer:
Ja det omvända är ju också tråkigt.
River:
Haha. Jag är hård med kritik men också väldigt generös med beröm. Ingen mellanmjölk här inte.
Anonym:
Att det var tufft håller jag med om. Men jag vill ha tufft OCH kul. :) Kanske var det min plats på kanten som tog bort lite av roligheten också...
Skicka en kommentar