08 maj 2008

Förnuftet som försvann

Det är konstigt hur man fumlar i nattmörkret trots att man vet hur det funkar.

Våg och vikt

Jag litar på min våg trots att den står i badrummet och inte gillar fukt. Men den är pålitlig. Visar samma siffror när jag kliver av och på tre gånger i rad. Visar samma siffror oavsett var på golvet den står. Både igår och idag visar den plus drygt ett kilo.

Förmuftiga Puma vet att det är ok. Att det kan vara så. Att det inte är något konstigt. En gång i månaden är det nämligen inte så roligt att vara tjej. En gång i månaden blir viktminskningen till en riktig utmaning även om den inte skulle vara det innan.

Grejen är den att i vanliga fall brukar man känna sig som en uppsvullen men ändå mosad ballong någon dag innan den där tråkiga perioden. Därför var jag nöjd med att ändå ha gått ner förra veckan. Nu känner jag mig som allra mosigast mitt under tråkperioden. Det är som om ballongeffekten har förskjutits. Och med det även viktuppgången.

Förnuftiga Puma vet att viktpluset beror på ballongsyndromet. För hittills har jag skött mig så jäkla exemplariskt just denna vecka. Pucko-Puma är ett större frågetecken. Just för att viktuppgången brukar inte komma nu, den borde redan ha varit? Och har jag ätit bra – eller har jag kanske ätit för lite? Men det borde snarare resultera i viktstopp än viktplus.

Idag är det vilodag och väntedag. Jag väntar på att tråkperioden ska vara över så jag kan återgå till att bli en framgångsrik viktminskare igen. Jag hade ju bara tre hekto kvar till mina nya solbrillor!

Kanske kommer några av er säga att det är lugnt, kroppen samlar på sig vatten ibland och vikten går upp och ner. Jag vet. Men de senaste fem veckorna har jag vägt mig regelbunden att jag även haft koll på detta. Varför har kroppen samlat på sig den samlat på sig - just nu?

9 kommentarer:

Erika sa...

Visst är det märkligt det där! Det konstiga är att det varierar från gång till gång, ibland samlar jag inget alls och ibland känner jag mig som en knubbsäl. Oavsett så kommer tankarna ramlandes och analyserandet sätts igång. Varför, vad har jag gjort för fel osv. Ge det ett par dagar ska du se att det försvinner, eftersom du vet att du skött kosten och tränat så är det bara "fel tid i månaden"....

Pernilla "Nilla" Svensson sa...

Pssst... du, tänk på i helgen! Även fast du inte känner träningsverken just nu kanske, så har musklerna jobbat massor och med saker den kanske inte helt är van vid. Då samlar dom vatten (och lite annat smått och gott) för att "lagas" eller i alla fall återställas till normalt läge å då kommer en viktuppgång! Men lugn och fin, det kan ta en natt/dag så e det borta igen!

Puma sa...

Erika:
ja och i efterhand känns analyserandet så onödigt.

Nilla:
Nja. Jag tror inte det faktiskt... det är ju ganska många dagar sedan nu! Jag har gett det många nätter!

Anonym sa...

Jag tänker inte komma med några förklaring, för du vet allt egentligen. Tycker om dig precis som du är =)!

MarathonMia sa...

En vilodag med så lite vätskesamlande kolhydrater som möjligt brukar hjälpa till. Det är träningsdagarna som pumpar vätska. Vilodagen är en förbränningsdag för kroppen. Fokusera mentalt på förbränningsapparaten så går det konstigt tajmade kilot bort i ett naffs.

Anonym sa...

när solen väl kommer fram tillräckligt mycket har du säkert nått ditt delmål och har dina nya solbrillor

Anonym sa...

I´m with you. Blir inte klok på kroppen och att den inte fungerar som en klocka, samtidigt är det ju tvärtom ibland, att man får positiva överraskningar=)

Tycker du är grym som skriver detta inlägg då jag själv tänker exakt lika och vet att jag inte borde.. =)

Mela sa...

För att kroppen är knäpp. Den ÄR det! Mina upp- och nedgångar viktmässigt varierar verkligen från månad till månad. Man kan ju bli galen för mindre. Herregud - kan den inte (kroppen alltså) skaffa sig en kalender och börja planera lite?? ;-)

Anonym sa...

hmm de här med vågen alltså. jag funderar på att skrota vägandet..jag vet inte om det är så bra =/