11 november 2008

Tis 11 nov (forts.): 45min klappar

Den som väntar... gör bäst i att vänta tillräckligt länge.

Jogging

När jag väntat och läst tidningar tillräckligt länge bytte jag om enligt lager-på-lagermetoden. T-shirt på t-shirt visade sig räcka. Byxor som slutade under knäna också. Ute var det vindstilla - och regnfritt. Ovädret hade dragit bort och det susade inte heller sådär förskräckligt skrämmande i vassen i det där skräckinjagande skogspartiet jag alltid måste passera.

Det spelade ingen roll att vädret var perfekt. Det gick pissdåligt att springa. Det kändes som om jag sprang runt i ett par träskor. Klapp, klapp, lät det. Det var stappligt och stelt och jag hade noll kraft i benen. Spänsten var helt frånvarande och jag såg på min skugga att fötterna knappt lämnade marken.

Men jag hade i alla fall tur med vädret.

2 kommentarer:

grabben sa...

När det inte går perfekt är du som duktigast!

Cicci sa...

Duktigt att ta sig ut iaf! =)