Sprint

Slutet av veckan går i fast forward. Det spring hit och spring dit. Det är tyvärr livet som kallar. Inte träningen eller någon sprint på löparbanan. Det är möten det är deadlines, det är panik här det är hej kom och hjälp mig där. Onsdagen innebar planerad vila och gårdagens lunchträning kördes över likt en ångvält full av jobb. Kvällen bestod av ett välkommet avbrott med skumpaprovning hos vännerna (4 härliga flaskor skulle smakas, avnjutas och diskuteras). Sedan återvände stressen och jag rusade hem för att packa väskan långt efter midnatt. Idag är det panik med allt på jobbet. Allt ska vara klart innan semestrarna och jag har det härliga uppdraget som projektledare. Det är som att fånga in en skock hönor på vift - och det ska göras snabbt. Ikväll åker jag ner till Halmstad (igen) för en stundande bröllopsfest. Mest ser jag fram emot löpträning i den där mördarbacken jag hört talas om. Den ska bli skoj!

Livets underbara djävlighet

Livet leker och vågen pekar nedåt. Ja, pekade i alla fall. För nu visar min p-pillerkarta på vita piller från och med imorgon och därmed borde jag väga som mest idag. Vilket jag gör. Fast inte mer än vanligt eftersom det ju går neråt. Det är en salig röra av gott och ont på samma gång. Underbart och förjäkligt. Men jag är nöjd. Jag går ju inte upp!

Bantningsgnäll

Skit i din pojkvän.

Om du bantar handlar det bara om DIG

Innan jag påbörjar inlägget vill jag ursäkta det utskällda ordet "bantar". Det är förnekat, det är uttjatat, det är omodernt. Men vi fattar vad det betyder. När man bantar vill man gå ner i vikt. Det vill jag.

Jag hör ofta tjejer som bantar klaga på sina oförstående pojkvänner. Som gnäller över att pojkvännen äter chips, godis, pizza eller annat onyttigt framför hennes ögon.

För min del säger jag bara: ät på bara grabben!

Herregud. Om inte jag kan stå emot när grabben knaprar grillchips, dricker cola eller äter falukorv med makaroner - hur sjutton ska jag då kunna stå emot glassen i affären bredvid jobbet, fikan med någon kompis eller alla andra onyttigheter som cirkulerar framför mina ögon vareviga dag.


Det är jag som ska gå ner i vikt. Inte min pojkvän. Bara jag, jag, jag. Det är jag och min självdisciplin, ingen annan. Det är en jäkla tråkig sanning, men verkligheten är ofta krass.

Det gäller även dig - om du är en bantande flickvän. Skit i din pojkvän!

Tis 24 jun (forts. igen): Löpning från Centralen

Vi hade bråttom hem från Centralen. Seinfeld skulle ju börja om 35 minuter. Så det fick bli en snabbdistans!

Löpning (nästan) mitt i natten

Mamma anlände med tåget till Centralen från Göteborg strax efter klockan 22. Jag var där med bilen så att hon kunde ta den hem ut till Nacka. För egen del övertalade jag grabben att han också skulle följa med till Centralen så att vi kunde springa hem istället för att få skjuts. Han klagade och gnällde en del, men gjorde snällt som jag ville.

När vi satt i bilen och väntade på mamma såg det inte särskilt lockande ut på andra sidan bilfönstret. Det såg kallt ut. Och det blåste - som sjutton. Men jag minns bara att vi hade motvind fram till Stadshuset. Sedan minns jag typ inget mer förrän strax innan Västerbron. Vi måste ha sprungit väldigt snabbt. Hur snabbt vet jag dock inte, eftersom vi inte hade någon klocka med oss.

Det börjar faktiskt bli roligt att springa med klocka igen. Mest tack vare att jag känner att det är enklare att springa snabbare nu. Men jag har tyvärr utvecklat en bortskämd ovana. Numera vill jag inte springa med klocka på min egen handled. Nej nu är jag van vid att grabben springer bredvid, med pulsklockan, och var 20:e sekund säger vilket tempo vi håller. Det är träningslyx det!

Tis 24 jun (forts.): Starkast i världen

En av styrketräningstopparna kom helt otippat idag.

Träning efter jobbet

Det var bara till att börja knata när klockan slog 16.30 och jag beslöt mig för att lämna jobbet enligt ordinarie arbetstid trots att jag har tokmycket att göra. Eftersom jag inte har något SL-kort är det just nu fötterna som bär mig framåt. Från Stadshagen till SATS Regeringsgatan.

Fridhemsplanskorsningen var knökad som vanligt. På Fleminggatan hände inget spännande annat än en grupp poliser undrade hur det stod till med en gubbe på lyset. Det kändes som om jag var tvungen att passera oändligt många övergångsställen vid Kungsgatan/Vasagatan men när jag svängde upp på Regeringsgatan var det skönt att ta sig fram till fots. Här var det kaos. Trafiken stod helt stilla eftersom trafikljusen vid Drottning(gå)gatan var ur funktion och bilarna bara hade ett enda körfält. Det kan bara gå på ett sätt: käpprätt åt skogen. Det enda som var lite irriterande var allt tutande som gör ont i öronen. Men snart svängde jag höger in på Regeringsgatan och kunde kliva ner i SATS-källaren.

Nilla satt redan i en fåtölj och väntade. Efter en banan var vi redo att köra styrketräning: bröst, biceps och axlar!

Jag kunde redan med en gång konstatera att jag tokgillar SATS Regeringsgatan styrketräningsutbud. Det är förhållandevis gott om plats, det känns inte alltför källaraktigt och det är ganska fräscht. Dessutom är jag stark på SATS Regeringsgatan!


Vi började med bänkpress i maskin (liggandes) som variation på vår vanliga bänkpress med stång. Vikten höjdes gång på gång tills jag kände mig ganska nöjd på lite drygt 30 kilo (personbästa) efter några set. Sedan pec decs - också dessa i maskin (liggandes) som jag förvisso inte kände mig jättestark i, men det har jag förträngt... Bicepscurls med stång: 15 kilo avverkades relativt lätt, likaså 17 kilo... och sedan 20 kilo (också personbästa). Sedan några set hammercurls med hantlar. Sist men inte minst var det dags för axlelträning. Jag hade fått syn på en rolig maskin för "rotator cuffen" så den testade vi rätt ordentligt och konstaterade att den var tokbra. Sedan körde vi axellyft åt sidan ståendes på balansbräda innan vi konstaterade att vi hade tränat en hel timma och att det fick räcka för idag.

Efter styrketränandet var det bara att knata hemåt igen. Hungern värkte i magen och när jag kommit till slottet började det bränna under fotsulorna. Fötterna tror att de gått mer idag än vad de faktiskt har. Men, de får inte ge upp än. Jag ska ju ut och springa om några timmar!

BLOGGER SKI CAMP

Hej alla träningsbloggare som gillar snö!

Jag har tänkt och funderat och inspirerats av allas vår samordnare söta Sofy. Till vintern 2008/09 presenterar jag därför Blogger Ski Camp! Det är många som tagit sig an (tjej)Klassikern och som ser skidåkningen som den största utmaningen. Därför kan det kanske vara läge med lite skidåkning och tekniktips innan.

För att kunna filura vidare på idén vill jag veta:
1. Är du intresserad?
2. Vill du ha möjlighet att åka både längd och alpint (mer konkret: ska vi åka till Mora eller Åre)?
3. Skulle en weekend funka (tors-sön) och ungefär när i tiden?

Mina spontana tankegångar låter såhär:
En Blogger Ski Camp i weekendversion passar bäst från slutet av november till januari. Åker vi till Mora blir det i stort sett bara längd med tekniktränare (och snölöpning samt improviserad inomhusstyrketräning/stationspass med fokus på funktionell träning). I Åre kan vi åka längd med tränare, alpint med instruktör (de som vill åka fort kan åka efter Sofy...), göra mer aktiviteter på kvällarna och fixa specialklasser på gym. Åre blir dyrare överlag även om jag säkerligen kan fixa schyssta boendepriser och försöka förhandla om det andra så gott det går (dock ej utrustning eller liftkort). Men - detaljerna tar vi sedan. Nu vill jag veta vad ni tycker?

Intresserad?
Hör av dig till: traningsblog@gmail.com med lite tankar kring frågorna ovan!

Tis 24 jun: Träning hela dagen

Få se nu här...

Ett morgonpass bestående av 45 min powerwalk: check!
Ett lunchpass med 30 min på crosstrainer: check!
Ett efter-jobbetpass på typ 60 min tuff styrketräning: ska bli!
Ett härligt, galet fartlekspass från Centralen mitt i natten hem till Zinken på Söder: ska bli!

Mitt SL-kort har dessutom gått ut. Vilket betyder att jag "måste" gå från jobbet på Kungsholmen till SATS i city där styrketräningen ska utföras. Kanske går jag hem också...

Kan man äta för mycket lax?

Jag älskar lax. Denna veckan är det lätt till att det blir lax i stort sett alla dagar. Till både lunch och middag. Förutsatt att jag håller mig inom en rimlig kalorinivå (1700 för min del) - kan man risker att äta för mycket lax? Finns det något dåligt med att äta lax två gånger per dag under fem dagar (förutom att det kanske blir tråkigt)?

Mån 23 jun: Snabbdistans med fart

Inspirerad av Coola Karins tydliga utveckling vad gäller löptempo begav jag mig ut på snabbdistans med grabben som hare.

Snabbdistans + backträning

Jag kan tycka att långpass är relativt lätta pass eftersom man inte behöver komma upp så mycket i puls - det är med andra ord ganska lätta pass rent flåsmässigt. Men jag tycker också att snabbdistanspass är relativt lätta pass eftersom man inte behöver hålla på så länge. Det är med andra ord ganska lätta pass rent nötmässigt. Men lätt i någon annan mening är det inte.

Jag hade tänkt mig en snabbdistans på några kilometer som skulle gå i ett tempo som är 15 sekunder under min bekvämlighetsfart. Så blev det inte. Det gick snabbare. Jag sprang snarare 45 sekunder snabbare per kilometer än vad jag vanligtvis anser som bekvämt. Det kändes jäkligt bra mentalt, även om jag inte kan springa milen i den farten - i dag.


Vi sprang 5-kilometersrundan med start i Tanto där en Friskisklass just startade i parken, förbi hypade (och överskattade) Street, runt Reimersholme med en massa motvind och sedan längs med evighetslånga Söder Mälarstrand till Skinnarviksberget dök upp på högersidan.

Uppvärmning i gult.
Snabbdistans i rött.
De många parallella strecken visar
Skinnarbacken som finns där någonstans...

Skinnarviksberget is the shit. Perfekt backträning. Fantastisk trappträning. Vi körde lite av båda. Först sprang vi uppför trapporna: de är långa och erbjuder på bra lungträning. Men man ska akta sig för att bli för trött, jag skulle inte gärna snubbla i sådana stentrappor. Sedan sprang vi uppför Skinnarbacken 6 gånger. Grabben sprang hela medan jag sprang halva. Det kändes fint att se honom svettas lite för en gångs skull.

Det är efter sådana här pass, när man verkligen känner att man utmanat sig själv lite, jag mår som allra bäst! Jag mår så pass bra att jag nyss köpt två liter jordgubbar som jag tänker knapra i mig utan några som helst tankar på hur mycket de kostar. Jordgubbar är bra för kroppen och bra för själen.

Monday morning

Gårdagens fotbollsrysare höll mig vaken ända till sista straffläggning. Då var klockan sent. För sent för att det skulle vara vettigt att pigg och utvilad gå upp klockan 05.00 på måndagsmorgonen när klockan ringde för morgonjogg. Jag gjorde visserligen ett försök. Klev upp men kände mig både vimmelkantig och omtöcknad på ett sätt som inte bådar gott för en fortsatt bra dag. Så jag gick och lade mig igen något oroad för hur det skulle gå med dagens tre träningspass. Nåväl, jag har i alla fall med mig egen supernyttig matlåda med lax och grönsaker till lunch. Och alldeles strax ska jag börja på träningspass nummer ett. Det blir inte alltid som man tänkt sig.

Välkommen till verkligheten

Vi har lämnat rivieran. Paradiset. Och kommit tillbaka till verkligheten.

The Sunday feeling

Söndagar är inte speciellt lattjo. Men det ligger ändå ett skimmer av en skön känsla över den långsammaste dagen i veckan. Så även idag.

Vi har kört över stock och sten, genom regn och rusk, och är hemma igen. Tillbaka i verkligheten. Jag sitter och studerar SATS-schemat inför nästa vecka och planerar in väldigt ambitiös träning. Samtidigt vet jag att jag kommer behöva jobba så att det räcker och blir över vilket säkerligen kommer att påverka träningen. Men - siktar jag mot stjärnorna landar jag kanske i en trädtopp och det är inte fy skam det heller. Därför har jag bokat in 3 träningspass imorgon och 3 på tisdag för att åtföljas av en vilodag på onsdag. Resten av veckan är ännu oplanerad.

Till helgen blir det återigen Halmstad. Då ska jag stämma träff med en backe som får Hallandsåsen att blekna i proportionerlig jämförelse.

Det är inte bara träningen som blir ambitiös kommande vecka. Även mathållningen. Jag ska testa att ha matlådor med mig till jobbet. Det var väldigt mycket extrapris på lax på Konsum idag så jag har köpt så mycket lax att det snart kommer växa fenor på mig. Tillsammans med tomater, babyspenat, ägg, oliver, paprikor och andra grönsaker hoppas jag kunna komponera matlådor min kropp blir glad över.

No Air remix?

Jag älskar Jordin Sparks och Chris Browns nya låt "No air". Jag är helt övertygad om att den skulle bli en alldeles underbart fantastiskt jäkla skitbra träningslåt om den bara remixades och blev lite mer upbeat.

Typ såhär:

<

Löpning på sandstrand

Jag har hyllat det. Sporty och Aerobics-Cia (hittar inte det rätta inlägget att länka till) har dissat det. Jag pratar om löpning på sandstrand! Men det är klart, det funkar inte på vilken strand som helst. Och inte vilken dag som helst. Även samma strand kan ha olika lutning olika dagar. Sandstrandslöpning kräver en någorlunda platt strand. Och en strand som är platt precis vid vattenbrynet, för här - i våt och kompakt sand - är det roligast att springa. Springer du i torr sand är det tokjobbigt (vilket förvisso är bra) och tokfrustrerande (vilket är irriterande och tråkigt). Alternativt kan man springa en bit ut i vattnet - då blir det jobbigare och blötare. Tylösand igår (midsommarafton) hade varit perfekt för sandstrandslöpning. Och Mellbystrand var perfekt idag (midsommardagen). Och stranden på Koh Samui (minns inte namnet) var perfekt för ungefär 2 år sedan. I stort sett platt!


Om inte stranden är platt är mitt nästa tips att tokrusa uppför en sanddyn. Det är ganska jobbigt. Gör det några gånger och bada sedan.

Lör 21 jun: Återhämtningspass

Efter en hård midsommarafton blev lördagen ren och skär återhämtning.

Best of the best

Efter grym(t rolig) fartlek igår var benen allt annat än explosiva idag. Jag har hört att det ska finnas en stentuff backe häromkring (någon mil norr om Halmstad) som jag vill köra backträning i, men det får bli någon annan gång. Istället blev det en tur till Båstad och Torekov idag. Vilken oslagbar kombination det var att powerwalka på stranden tillsammans med den första sommarprataren (Fredrik Lindström i P1:s sommar) i öronen. Solen tittade blygt fram tillsammans med en klarblå himmel men gömde sig ibland bakom en molntuss eller två. Vinden var frisk och jag verkligen kände att jag levde. Vågorna dånade och livet var sådär fantastiskt underbart som jag knappt kunde tro att det kan vara.

Vackert men blåsigt i Torekov

Jag vandrade runt i Torekov ett tag innan jag åkte vidare mot Helsingborg och Pålsjö Skog. Är man så nära en riktigt fin trollskog ska man passa på! Jag har aldrig tidigare sprungit i Pålsjö skog - men jag älskade att åka igenom området när jag som liten hälsade på farmor och farfar när de fortfarande bodde i Helsingborg.

Jag hade tänkt mig att powerwalka lite mer. Men jag kom på att jag kunde lika gärna jogga. Men långsamt, långsamt eftersom dagen skulle bestå av återhämtning. Jag valde 5-kilometersslingan som gick inne i bokskog och längs med en kohage. Sedan promenerade jag 2-kilometersslingan eftersom den gick förbi ett café och jag var törstig.

5-kilometraren i Pålsjö skog
bjuder på bokskog och kohagar...

och ett grönt, lummigt tak.

Här stötte jag på problem. Ett problem jag råkar ut för ganska ofta. Jag står med 0 kontanter i plånboken och en skylt vid kassan som säger "kort medges bara vid köp över 100 kronor". Här någonstans knyter systemet knut på sig själv. Man vill minska penninghanteringen men samtidigt går det inte att betala med kort...

Hur som helst, Pålsjö Skog får inte bara högsta betyg för att den bjuder på fantastisk natur. Här finns också en snygg och redig och fräsch(!!) toalett med vattenkran utanför. Ursvik och Hellas: titta och lär!

Fre 20 jun: Fartleksträning

Jag är frälst.

Lek med fart

Varenda gång jag springer Prins Bertilstigen mellan Halmstad och Tylösand blir jag lika förvånad. Det måste nog vara paradiset på jorden. Glöm alla Söderhavsstränder. Det är på Prins Bertilstigen som livet är underbart. Även om man springer fartlek med trötta ben. Eller kanske just därför.

Jag och grabben hade bestämt träff med Ultra-Fredrika strax före lunch idag. Jag föreslog fartlek och den övriga duon verkade nöjd med förslaget. Tanken var att springa 3-4 kilometer bortåt och sedan vända hem. Men det blev 5 kilometer bort och lika många tillbaka. Vi turades om att bestämma hur fartlekarna skulle se ut. Från ruscher på 30 meter till 1-2 minuters tempoökning. Både underhållande och roligt.

Bredvid oss dånade havet med vågor som slåg hårt mot klippor och stenar. Rhododendronparken (min favorit) erbjöd ett stilla lugn och intrycket av att springa mitt i en regnskog och den karga strandremsan med klippor och stenar bjöd på känslan av dramatik och äventyr. Prins Bertilstigen kan aldrig bli tråkig - bara jobbig!

Platsen gud glömde

Jag har bestämt mig.

Varför finns det inget vettigt alternativ?

I eftermiddags bestämde jag mig för att styra kosan mot Halmstad efter jobbet. Jag hamnade mitt i rusningen och snittade 30 kilometer i timmen från city till Södertälje. När jag åkt runt 30-talet mil kom jag på att jag var hungrig och funderade över mina alternativ: käka på Mc Donken, äta på Max, köpa plastig macka eller sallad på bensinmack eller stanna vid en vägkrog. Inget lockade.

Driving in my car...

Men jag stannade till på Preem med tillhörande vägkrog och motell strax efter Braehus (ja den där ruinen som ändå ser lite snygg ut längs med E4:an precis innan Gränna). Oj vilket ställe. Det var nog något som gud har glömt. Jag hade siktat in mig på en färdigpaketerad sallad eller smörgås men salladerna letade jag förgäves och i mackväg fanns där en dassig sak med gammalt löst gladpack för omkring för 47 spänn. 47 kronor för en trött smörgås! Nej tack. Jag köper lätt lax och jordgubbar för alla mina slantar men inga trötta mackor. Istället blev det en rulle med choklad, en liten godispåse med surt Gott & Blandat och en drickyoghurt till middag - till lägre pris än smörgåsalternativet. Det var en riktigt dålig urbota kass middag men jag vete sjutton om det inte var bättre än mackjäkeln ändå.

Middagsmaten på sätet bredvid mig.
Middagen igår, med lax och keso, var långt mycket bättre...

Det är i stort sett alltid samma sak när jag åker bil - det finns aldrig några bra ställen att äta på. Snabbmaten blir som tegelstenar i magen och de flesta vägkrogar jag varit på har sett sina bättre dagar. Vad gäller matalternativ längs vägen skulle jag vilja se hälsosammare alternativ, något som både lockar magen, midjemåttet och ögonen.

Ett riktigt svårt beslut

Under hela veckan har jag har vridit och vänt på ett beslut jag ännu inte kunnat fatta. Ska jag åka ner till Halmstad under midsommarhelgen (d.v.s. imorgon) eller ska jag stanna i Stockholm. Jag har funderat, jag har vägt fördelar, jag har letat magkänsla och jag har kollat SMHI. Oavsett vilken ände av landet blir så kommer helgen snarare bestå av superträning än midsommartårta (däremot kommer jag äta många jordgubbar). Fredrika planerar nämligen intensivträningshelg på Sveriges riviera (grabbens tjat om att Halmstad är sååå fantastiskt har smittat av sig på mig) till helgen, medan Coola Karin (och kanske Funrun?) springer 54 km med Team Fakta i Stockholm på söndagen. För egen del verkar beslutet omöjligt. Jag måste nog våndas lite till och sova på saken till imorgon bitti.

Superfoods

Övertid på jobbet ger stora cravings!

Det jag vill ha det köper jag

Jag gick till jobbet rekordtidigt imorse. Eller gick och gick. Jag åkte buss. En intensiv förmiddag väntare. Sedan blev det 2 timmar lunch på Berns vilket var generöst med tid för att vara lunchpaus men det spelade ingen roll för jobbet höll mig kvar till sent, sent på eftermiddagen.

När jag kom hem var jag trött och hungrig och det stod fortfarande lika många barnvagnar i min trappuppgång (idag även en dubbelvagn...). Jag drabbades av stora cravingssuget och följde drömmarna till Konsum. Jag tänkte minsann köpa precis det jag ville, kosta vad det kosta vill:

• Tunna skivor med rökt lax
• Färska laxfiléer
• 1 liter jordgubbar
• Ekologiska ägg från frigående höns som får leka utomhus
• Keso
• Dushcréme

Superfoods är matvaror med bra näringsinnehåll. Bra näringsinnehåll hade i stort sett allt i min nedbrytbara shoppingpåse. Ja, kanske inte duschcrémen då (den var dyr ändå)... och keson? Nja. Keso är visserligen bra men en ren och skär superfood är det nog inte. Men keso är gott till allt det andra som är super på alla sätt.

Middagen idag bestod av några tunna riskakor med rökt lax och keso och så några ägg till. Jag hade ju tidigare grundat med den där proteinshaken som tydligen inte är optimal för mig (men oj så god!).

Lean Dessert Proteinpulver

Jag har fått en ny favorit!

Chokladpudding i flytande form

Idag fick jag hem proteinpulvret Lean Dessert i smaken "chocolate pudding". Naturligtvis var jag tvungen att mixa ihop en proteinshake på stående fot. Jag blandade med ett glas lättmjölk och smaken var ljuvlig. Som len chokladdryck. Mer som Pucko än O'Boy. Helt klart en ny proteinfavorit!


Jag måste slå mig själv på fingrarna för att inte genast beställa hem de andra två smakerna choklad-kokos och "banana cream"!

Samtidigt höjer jag ett varningens finger för mig själv. För min PCOS är det långsamt som gäller, både vad gäller kolhydrater och protein, och på innehållsförteckningen läser jag om whey på flera ställen. Inte helt optimalt alltså. Så Susanne, eller någon annan kostexpert, kan man säga att Lean Dessert är av ungefär samma typ som Double Pro proteinpulver?

Coca Cola med vitaminer

Ville man träffa brudar som bloggar var det till Berns man skulle gå.

Träningsbloggs-Nilla, Gymglam-Caroline
och Klagomurs-Cizzi

Spark-i-baken-Terese och Felicitastraining-Jane

Och så några av dem en gång till med en Puma i mitten.

Functional lifestyle

Sporty totaldissade det. Men var några andra som gick. Ja, på Coca Colas event på Berns med tema funktional lifestyle. Vad begreppet functional lifestyle handlar om är högst individuellt. För en av deltagarna på eventet handlade det om att ha ett läppstift med inbyggd lampa (och spegel) så att man kan sminka sig i nattmörker medan Felicitas ropade ut att det också kunde vara sportkläder med olika funktioner (typ Nike +). Bästa exemplet på functional lifestyle gav Terese när hon i en panel på ett podium tipsade om att sitta på en pilatesboll istället för stol framför datorn. Något som även inredningsstylisten Isabelle Halling tidigare tipsat om i något inredningsprogram i våras. Functional lifestyle är hett, vilket Coca Colas ambassadörer ivrigt påpekade.

Jag blev förvånad när näringsfysiologen Anki Sundin pratade sig varm om drycken under en lång stund i början av eventet. Tycker hon verkligen att Coca Cola med vitaminer och grönt te är bra... eller är hon köpt?

Jag har inte läst så noga på baksidan av burkarna, men ska man ändå dricka en Cola Light kan man ju köpa en av de nya sorterna. Jag gillade varianten med grönt te bäst, den smakade lite annorlunda. Vitaminsorten smakade inget särskilt men kanske kunde man ana sig till en smak av citron.