Tränings-DVD

Är detta den perfekta juklappen?

Träna på 17 minuter

I min familj köper vi bara en julklapp. Under stor hemlighet drar vi lott om vem vi ska köpa till och regeln säger att värdet får vara högst 300 kronor. Den som ska köpa julklapp till mig skulle gärna få köpa GymGlams nya tränings-DVD: "träna på 17 minuter".



Tyvärr hade jag inte möjlighet att tacka ja till erbjudandet att vara testperson för övningarna på den nya DVD:n, men jag har tränat till GymGlams kortfilmer på bloggen och jag har varit på några av hennes pass. Jag fick rejäl träningsvärk efter bootypasset - så det är ju onekligen bra träning. Dessutom känns den rejäl och effektiv och inte sådär mesig som vissa träningsfilmer ger intryck av att vara. Och 17 minuter känns som en ganska bra tidsrymd att träna framför TV:n...

Träningsmusik

Martin Stenmarks "A million candles burning" spelades på radion någonstans mellan Jönköping och Ödeshög när jag körde upp från Halmstad till Stockholm. Låten är inte särskilt snabb, men taktfast, och jag skulle absolut få horn i pannan om den spelades på en spinningklass.

Tis 16 dec: PT-träning

Eldprovet är avklarat.

PT Challenge

PT-Fredrik var bussig och bjussade på en provträning idag. Han förvarnade mig redan igår, när jag var på gymmet, och sa att han förberett ett högintensivt pass åt mig. Jag gick hem med slutkörda armar och byggde upp både träningsvärk och nervositet inför idag.

Glad och pigg (före träningen).
Efteråt var jag mest bara glad...

Idag på lunchen sågs vi igen. Vi körde boxövningar blandat med sit ups och armhävningar och hopprepshoppande. Om jag inte redan var slut i armarna blev jag det nu. Situpsen funkade bra men armhävningarna får jag bakläxa på. Under en av övningarna skulle jag slå 1 slag, ner för 1 armhävning, upp för 2 slag, ner för 2 armhävningar och så vidare - ända upp till 10. Sedan skulle jag räkna ner igen. Mina armhävningsförsök var en sorglig syn redan halvvägs. Det positiva i det hela är att det som är dåligt bara kan bli bättre!

På det stora hela får PT-Fredrik bra betyg. Jag tror detta kan bli bra. Jag sa till Sofy igår att det är en fin linje mellan att träna riktigt hårt så att det är skitkul och riktigt hårt så att man aldrig vill göra det igen. Det är någonstans där jag vill balansera.

Här har ni honom: PT-Fredrik!

Mån 15 dec: Styrketräning + spinning

Träning när den är som bäst!

Styrka + Spinning

Jag hade inga förväntningar på kvällens träning. Jag hade skrivit en lista på vilka övningar jag skulle göra, men var inte sådär laddad som jag kan vara ibland. Jag hade heller inte en enda förväntning på spinningklassen. Jag vågar inte hoppas någonting när jag kör för en ny instruktör.

Kanske är det jag som blivit mesig och inte lika mycket på hugget som förr. Men kvällens instruktör var faktiskt skitbra! Vad är det som hänt? Varför träffar jag på så många bra instruktörer nu? Varför inte förr? Det är bara att tacka och ta emot. Svetten rann och pulsen var på topp. Musiken var grym och instruktören kunnig. Det kommer bli bra på SATS i Halmstad!

Innan konditionsklassen hade jag kört 40 intensiva styrketräningsminutrar. Halvvägs in i träningen var jag så rejält trött i axlarna att jag var tvungen att dra ner på tempot. Hur kunde så lite göra så mycket? Det är bara att köra hårdare nästa gång. Och nästa. Och nästa.

Träningsplanering

Här sitter jag och träningsplanerar. Jag har skrivit upp vilka övningar jag ska köra på en bit hushållspapper. Hittar inget annat vettigt i närheten. Det blir rygg och axelträning innan spinningen. Drag till hakan med stång, rotationscuff i cc, raka axellyft med viktskiva, hantellyft åt sidan, hantelrodd, rodd med stång, marklyft, helikopter, ryggresningar på boll och kanske, kanske benlyft på boll om jag hinner.

Måndag 15 dec: Power(walk)

Måndag morgon bjöd inte på något mjukt uppvaknande.

When the going gets tough - the tough gets going

Jag tänkte att jag skulle känna på hur det funkar med en 600-minutersvecka på riktigt (2 timmar om dagen under 5 av veckans 7 dagar). Även när inte alla förutsättningar finns för den.

Veckan som precis börjat är sista veckan innan julledighet. Allt ska göras klart denna vecka. Allt står liksom och faller med denna vecka. Jag ska dessutom åka från Halmstad till Stockholm imorgon, och från Stockholm till Åre på lördag. Att kombinera denna stress 600 minuters träning ska bli mig ett sant nöje. I am game!

Imorse var det svårt för självaste Philipslampan att väcka mig. Jag drömde en konstig dröm om fåglar som skrek i mitt öra och vaknade av att det var fågelkvittret från lampan. Det blev sent igår kväll (söndagskvällar spenderas oftast framför jobbdatorn) vilket i allra högsta grad märktes imorse.

På lunchen snörade jag på mig löparskorna och hädade. Jag gick alltså. Powerwalkade! Enda anledningen till jeansen var ett jobbärende på stan jag gjorde i samband med 40-minutersrundan som ledde mig ut på okänd mark. Jag hittade en vikingaby på mina nya jaktmarker. Se där vad som gömmer sig bakom knuten!

Lite senare i eftermiddag ska jag hitta lite inspiration i Stora boken om styrketräning. Sedan ska jag ta ett styrkepass på gymmet så att jag blir lika snygg som Glitzy. Eller i alla fall ännu ett steg i rätt riktning. Sedan blir det en timmas spinning och därmed är dagens 2 timmar tränade.

Träningsresa

Torekov Hotell och Spa visade sig vara ett ställe med många möjligheter.

Vill man vara fin...

Jag gillar inte Springtime travel av den enkla anledningen att det är för dyrt. Dessutom gillar jag dem inte eftersom de verkar ha något slags monopol på NY Marathon. Inte för att jag tänkt springa, men ändå. Träningsresor är enkla att knåpa ihop själv så jag förstår inte anledningen till att åka på en arrangerad sådan.

Anledningen till att jag pratar träningsresor är för att jag varit på Torekov Hotell & Spa. Ett mysigt ställe med en del träningsmöjligheter - även om jag själv inte hann utnyttja en endaste av dem denna gång.

Entrén

Jag har inte varit på särskilt många spahotell i Sverige (jag är ingen "spa-människa" som har ro att sitta och filosofera i en vilstol eller i en ångbastu) men jag slogs av hur inrett in i den minsta detalj allt var i Torekov. Varenda värmeljus och varenda stilleben var genomtänkt - och de var många!


Stilen var enkel och skandinavisk med både ljusa och mörka träslag. Färgerna gick i brunt och turkost och turkost med tydliga dekorationer från havet. Lugnt och lyxigt!

Baren i restaurangen.

Utanför vår rumsdörr.

Snygg inredning med korgar och stövlar
(de senare kunde man låna).

Jag kom inte upp i tid för att vara med på morgonens yoga (julshowen kvällen före med Sonja, Sanna och Shirley satte stopp för det) men jag njöt av en ansiktsbehandling istället. Njöt är nog fel ord. Ansiktsbehandlingar med portömning och ögonbrynsnoppning är värre än något av de tandläkarbesök jag genomlidit. Fasen vad ont det gjorde! Såhär 9 timmar senare har jag fortfarande ont på nästippen och hela näspartiet ser svullet ut. Av de svalkande rengöringscrémerna innan minns jag inget. Men vill man vara fin får man lida pin, eller?

Sonja, Shirley och Sannas julshow.

Jag vill åka tillbaka till Torekov Hotell & Spa. Men då vill jag göra det under 2 nätter med ett ordentligt träningsschema inbokat. Löpning längs kusten, massage i behandlingsrummet, styrketräning i gymmet, yoga i den lugna avdelningen, bastu för trötta kroppar och god mat på kvällen. Det vore en skön träningsresa det!

Ett av relaxrummen.
Liknande inredning har vi tänkt att ha på balkongen i vår.

Lör 13 dec: Lusseträning

Det var svårvaknat imorse. Men pulsen var nästan på topp ändå.

Lördagsspinning

Wake up lighten hade ett tufft jobb att väcka mig imorse. Vaknade ytterst motvilligt, men såg fram emot träningen ändå. Jag hade bokat in mig på ett spinningpass på SATS Halmstad klockan 10.

Jäkligt morgontrött...

Detta är den mest deprimerande byggnaden i Halmstad.
Jag tycker det ser ut som en kloss frön öststaterna.
Här huserar SATS Halmstad. Jippieeee!!

Halva salen var full men det rådde inte särskilt mycket julstämning. Ljuslisten på golvet som förvisso är lite julig ligger nog där året om. Det skulle vara discotema på musiken sa instruktören vilket medföljde att de flesta låtar gick i ett ganska långsamt beat. Det var aldrig särskilt hög kadens på snurrorna vilket jag saknade. Speciellt i uppförsbackarna. Jag gillar inte att stå och slötrampa som om jag cyklade uppför en klippvägg. Nä, jag vill ha högre kadens när jag står. Jag vill ju ha det jobbigt för hjärtat!

De flesta ståpartier var korta så jag klippte ihop dem och gjorde långa block. Jag gav allt till låten It's raining men (3/4 in i klassen) och jag trodde aldrig att den låten skulle ta slut. Men det gjorde den. Det var också den låten jag minns som allra jobbigast. Då låg jag nog på 83% av max. Inte särskilt högt. Men tillräckligt för att jag skulle tycka att det var en helt ok klass.

Fre 12 dec: Överskottsenergi

De två senaste dagarna har bjudit på mycket överskottsenergi - utan utlopp för den.

Friday feeling

Har sprungit som en stucken gås mellan rotfruktsterrin, jobbmail och steppern idag. I torsdags blev det ingen träning. Jag sov tills 5 minuter innan jag skulle börja jobba (en av fördelarna med att jobba hemifrån), lunchen tillbringade jag på ICA Maxi och 30 minuter efter avslutat jobb dök middagsgästen upp. Ingen plats för träning här inte. Speciellt som jag skulle fixa middagen också. Det bjöds på Laga Lätts Turbopizza (helt utan tomatsås - som jag inte gillar) och sedan jäkligt god chokladfudgekaka.

Igår (fredag) gav jag borta den överblivna chokladkakan (så att jag inte behövde äta mer av den själv...) och så satte jag igång med kvällens middag. Rotfruktsterrinen skulle förberedas innan och jag gjorde även mjölkchokladkakan före lunch. Och svarade på jobbmail. Och köpte pepparkaksmått eftersom jag bestämt mig för att göra smördegshjärtan till förrätssoppan. När jag kom hem från affären märkte jag att det inte alls låg pepparkaksmått i påsen. Jag hade fått fel jäkla påse! Tillbaka till stan igen alltså.

En timma innan gästerna skulle anlända hade jag energi så att det räckte och blev över. Jag hade ju inte ens kommit i närheten av maxpuls på 3 dagar. Katastrof! Fram med steppern på vardagsrumsgolvet för lite intensivsteppande till Studio 1 på P1. Jag hade tänkt mig musik från IPoden men den har hakat upp sig. Irriterande att det inte finns någon avstäningsningsknapp på den manicken!
Gjorde även övningar med Grabbens maghjul och några halvhjärtade benböj. Sedan snabbt in i duschen, ut igen och sedan korka upp skumpan för lite Friday feeling.

Maten var långt mycket godare än min träning var bra. Därför bjuder jag på recepten nedan.

Fredagens meny:
Min favoritskumpa Peiper heidsieck
Grönkålssoppa med kumminhjärtan
(och en något söt Riesling)
Chokladkryddad fläskfilé med rotfruksterrin
(och mitt röda favoritvin på låda)
Mjölkchokladtårta

Torsdagens meny:
Pizza pronto och chokaldfudgetårta

Skidpremiär

Förra året inledde jag skidsäsongen ungefär nu. Jag och Grabben var i Åre över Lucia och njöt av nattöppna backar. I år får premiären vänta en vecka till - trots att det är sjukt mycket snö redan nu.

Årets julklapp

Från mig själv, till mig själv.

30+3 PT-timmar

Årets juklapp är en upplevelse. Min upplevelse kommer att vara i 33 timmar, 15 veckor ungefär. Jag har nämligen bestämt mig för att köra igång med PT-projektet. Nu väntar jag bara på faktura...

Igår var jag och pratade med PT-Fredrik i Halmstad. Jag tror han är okej. För säkerhets skull ska han provtestas. På tisdag testkör vi. Nästa vecka hoppas jag också få besked om hur tiden efter årsskiftet ser ut jobbmässigt. Kommer jag vara i Stockholm, Halmstad eller Åre på uppdrag - och hur ska jag anpassa min träning efter det? Time will tell.

Hej från Halmstad!

Home sweet home

Torsdag

Jag är hemma med halmen. Hann uppleva både snöoväder och fyllon på vägen ned igår. Bilen var fullproppad med diverse grejer men viktigast var min Wake up light och min nya Ergorapido i högblankt vitt. Sakta men säkert börjar lägenheten ta sin form. Projekt för helgen är att fixa en lampa till köksbordet och några förvaringsskåp (i högblankt vitt såklart). Och så ska vi försöka bestämma oss för tavelcollaget ovanför soffan.

Honey, I'm home!

Bilden må vara lite blå, men grejerna är i alla fall vita.
Högblankt vita. Och inte en pinal för mycket.
Fast jag ska nog ställa Ergorapidon i hallen...

Vi har fått upp sänghyllorna! Nu är det bara spotlightlisten kvar.
Wake up light:en är given! Det är numera svårt att tänka sig att
vakna upp utan solljus och fågelkvitter.

I eftermiddag ska jag träffa en PT på SATS i Halmstad. Kanske är det honom jag spendera en ohyggligt massa timmar med i vår? Det är svårt att hitta den rätta PT:n. Det är inte bara kunskapen jag är ute efter - det är personkemin och det där som ska få mig att tända till som jag vill ha!

Ikväll kommer en av mina (få) kompisar här i Halmstad på middagsbesök. Och imorgon väntar andra middagsgäster. Jag har sagt åt mig själv att inte slå på för stort och att köra på recept som är förhållandevis enkla. Ni får snart se vad som bjuds (det kommer bli mycket choklad...).

Körde till Halmstad via Göteborg för att plocka upp den här liftaren på Centralen. I full alpin landslagsmundering. Pjäxorna syns inte på bilden men de var inte från det här åhundradet. Grabben var även stylad med landslagets Cloettamönstrade ryggsäck inför gårdagskvällens julfest med tema skidåkning. Tänk om han var lika ambitiös med träningen som med utklädningen...

(Det luktade ganska mycket öl i bilen på vägen hem...)

Någon har gröpt ur mitt pannben med en gaffel och rört om lite. Så går det när man ska landa ett projekt där folk inte vet hur man kommunicerar konstruktivt. Istället för en löprunda är det 4.5 timmar i bilen ner till Halmstad som ska lugna ned mig. Tur att bilkörning och löpning har ungefär samma effekt på mig.

Besök på Fitness Magazine

Kimmy, Josefine och Andrea - håll ut! Stora boken om styrketräning är på väg till er - de läggs på lådan imorgon.

Jag var på Fitness Magazines redaktion idag för att hämta upp vinsterna till de tre lyckliga vinnarna som snart belönas med Stora boken om styrketräning - och kanske lite träningsvärk. Gänget käkade pepparkakor när jag var där... men de tränar ganska ofta också.

Anna-Lena, Marie och Sofie stoltserar med nya boken

Tis 9 dec (forts.): Träningskombo

Puma presenterar: dagens outfit och små rosa moln - i samband med dagens träning.

Värdelösa underbara tisdag

Tisdagar är nog den mest värdelösa dagen på hela veckan. Inget händer på en tisdag. Om man inte ser till att det händer själv, förstås. Jag har fått grejer att hända idag, och även om jag inte klär mig lika glamoröst som vissa andra bloggare, kan jag i alla fall presentera mer än en dagens outfit på bara en dag.

Dagens outfit nummer 1: jobboutfiten.

Själv har jag mitt på det torra på den fronten. Mitt projekt på jobbet är i kaos. Allt ska vara klart imorgon. Inget var klart till idag. Men så ryckte det i några trådar och kanske, kanske kan det lösa sig och sagan får ett lyckligt slut.

På grund av osunt höga stressnivåer i min kropp var jag osäker på om jag skulle träna på lunchen. Just därför tränade jag. Jag jobbar inte bättre för att jag inte tar lunch. Jag jobbar faktiskt bättre om jag tar en timmes time out och tränar.

Lunchspinningen satte igång min problemlösarmekanik trots att klassen var långt ifrån den bästa jag varit på. Den var i alla fall bättre än förra lunchspinningen.

Dagens outfit nummer 2: spinningoutfiten

Eftermiddagen gick av bara farten och tack vare en chailatte. Jag hade planer på en SATS-klass efter jobbet men inget ombyte med mig så jag strök det alternativet. Att jag skulle åka hem och springa var en ren impuls.

Jag har egentligen tänkt vila foten till helgen, men Ipoden låg och blängde på mig i väskan. Nyladdad med musik ville den släppa loss lite. Så fick det bli. På med träningsgrejerna, reflexvästen och bandanan (den håller fast hörlurarna i öronen!) och så iväg.

Dagens outfit nummer 3: löparoutfiten

Sprang samma runda som jag brukar men tänkte inte på var jag befann mig. Musiken var ny och spännande och jag lyssnade på lättsmälta Britney, Xstina, Agnes och en massa annat. Benen bara malde på och livet blev mer och mer fantastiskt. Och när jag lyssnade till Tiestoremixen på Jordin Sparks "No Air" tänkte jag att det är för fasen inte alls koldioxid jag andas ut genom munnen. Det jag andas ut är stressen! De sista 3 minutrarna av låten sprang jag inte alls på kall, svart hård asfalt. Jag sprang på små rosa lyckomoln. Se där vad den remixade versionen av No Air kan göra med en (från 4 minuter och 30 sekunder in i låten och framåt). Och framförallt - se där vad löpning kan göra med en!

Länktips

Galet, vackert och tänkvärt.

Nu ska jag vara oförnuftig. Jag ska ta en (lugn) löptur. Jag har en massa ny musik i min Ipod jag vill lyssna på. Och jag kan inte lyssna på IPod annat än i mina löpardojjor.

Stresstresstresstresstresstress!!

No comments necessary.
(Men jag kom hem till slut)

Nöden har ingen lag!

Körde spinning på lunchen idag. Blev trött och svettig fastän passet var ganska tråkigt. Upptäckte när träningen var slut att jag glömt ta med mig duschhandduk. Va fan! På mitt jobbgym finns ingen affär att shoppa träningsgrejer i. Här finns bara en källare och ett torkskåp med någon annans kvarglömda handdukar. Men nöden har ingen lag. Jag fick torka duschvattnet från kroppen med den minst svettiga delen på min träningströja istället. Så kan det gå när Pucko-Puma slår till. Tur att jag doftar gott ändå.

Personlig tränare

Det här är sanningen: jag älskar mig själv.

What's your worth?

Jag älskar mig själv. Men jag är inte nöjd med mig själv förrän jag ser ut så som jag vill se ut. Förrän jag ser ut som den jag är. Därför kan jag inte släppa tanken på SATS decemberbjudande: köp 50 PT-timmar, få 5 på köpet.


De där 5 är som en droppe i havet. Det är inte dem jag bryr mig om. Det är snarare de där 50 som lockar.

50 (+5) PT-timmar innebär en investering på lite drygt 20 000 kronor. Som en resa till Maldiverna ungefär (dit jag planerat åka i en evighet nu känns det som). 20 000 kronor är inte mycket för att "se ut som den man är" om projektet är lyckosamt. Däremot är 20 000 kronor en oerhörd summa om projektet inte faller väl ut. Allting beror på det där om:et.

Tanken med en PT är inte att jag ska "lära mig styrketräna". Det är inte en sådan styrketränings-PT jag haft tidigare som jag vill ha nu. Kort sammanfattat kan man säga att jag vill ha en PT som kör boot camp med mig som enda deltagare - 2 gånger i veckan, 25 veckor i rad. Jag vill ha en PT som förverkligar det där om:et. Jag vill ha no mercy!

Kan jag inte träna själv? Jo, klart som korvspad att jag kan träna själv. Jag kan gå på tuffa spinningpass, jag kan springa och jag kan göra allt det där andra också. Men det finns ett symboliskt värde i att offra någonting (pengar, i detta fallet). Det är då man på riktigt fattar att det är allvar.

No mercy.
(Om det blir något av min önskan lär
jag få äta upp det jag precis skrivit)

Det återstår ett litet frågetecken dock. Var ska jag få pengarna från? Jag sitter inte med 20 papp i fickan tyvärr. Men jag är som min mamma. Hittar målet först - och vägen dit sedan.