10 september 2007

Min kärleksförklaring till träningen

Jag är lite irriterad på att folk ska ha så svårt att förstå.

Träning – ett måste?

Det låter som om folk tycker att träning är som att gå till jobbet på en måndag. Ett måste. Ett tvång. Något man egentligen inte vill.

Det kanske är så för gemene man. Men jag håller inte med. Jag tycker att träning är kul. Ja, faktiskt riktigt roligt. Men jag inser ju samtidigt hur löjligt hurtig jag låter när jag försöker förklara det.

Jag minns många blogginlägg jag läste strax före sommaren. Om semester. Från jobb och från träning. Det röstades hit och dit, huruvida man tränade mindre under sommaren eller inte. Själv fick jag kommentarer om att jag var duktig som tränade även under sommaren.

Ja men det är klart, tänkte jag. Nu äntligen har jag mer tid att göra det jag gillar mest – träna! Springa mina favoritstråk i skön sommarvärme eller vara utomhus och bara röra på mig (för man måste ju inte nödvändigtvis springa, hör och häpna).

Jag tror inte jag riktigt kommer lyckas förklara vad jag verkligen tycker i detta blogginlägg. Men just om denna specifika grej tycker jag mycket. Det är bara så synd att jag inte lyckas få ner det i ord. Förklara det bättre.

Att unna sig

Många bloggare har skrivit om fenomenet att unna sig de senaste veckorna. Att det blir så väldigt mycket rabalder när man tackar nej till en kaka och att det egentligen är sanslöst att unna sig saker som är dåliga för kroppen (och att man istället borde unna sig andra saker som en ny hårfärg eller annat).

Lite så är det med min träningssyn. Fast tvärtom. För medan folk ofta tränar för att kunna äta, eller tränar som en slags bakläxa, så tränar jag för att det ger mig energi till alla andra jobbiga saker i vardagen.

Jag har min födelsedag färskt i minnet. Spinningpasset på lunchen var nog höjdpunkten på dagen. Och då var det inte för att instruktören Caroline var jäkligt bra, eller att hon spelade bra musik. Nej det är den känsla jag får av träningen, det lyckorus, den härliga adrenalinkick, som är så beroendeframkallande – och så svår att förklara. Den måste upplevas.

Ny vecka

Det är måndag idag. Skit och piss tycker många. Även jag, ibland. Men jag ser fram emot den här veckan så jäkla mycket. Inte för att det händer något speciellt egentligen. Nej, mest för träningen.

Kvällens dubbla spinningpass ska bli så rent ut sagt jäkla kul och sedan bara fortsätter det, med spinning med styrketräning och med löpning. Jag ser med förväntan fram emot var jag ska lägga in några joggingrundor och när jag ska få till en fartlek.

15 kommentarer:

Anonym sa...

Håller med dig till 100 % - särskilt just nu när jobbet är sådär och jag inte bor där jag vill - så är ju träningen det där som gör veckorna uthärdliga, som jag längtar till.

Just nu jag hoppas jag bara att jag känner mig helt frisk i em så att det kan bli ett pass i gymmet i kväll.

Träna på och ha SKOJ - strunta i vad andra tycker, du har all rätt i världen att göra det du tycker är roligt!

Anonym sa...

vad bra skrivet! trots att du tycker att du har svårt att få ner i ord vad det är du menar så tror jag faktiskt att jag precis förstår! och jag känenr samma känsla. träning är något roligt och skönt. visst kan det känans stressigt ibland, men inte jobbigt. Det är inget jag mååååååååste jag göra utan något jag vill göra! som jag mår riktigt riktigt bra av!! när eftermiddagen komemr längtar man ju bara efter att jobbet ska ta slut så man får gå och träna!!

Anonym sa...

jag förstår vad du menar. jag var jättebescviken på min lilla by i nulgarien, fanns inga bra promenadstråk där riktigt. jag har haft riktig abstinens efter att ut och PW-a. och nu har jag ju laddat mp3:n med massa nytt, så promenaderna är lovely. komma bort, njuta av höstluften, av alla bra låtar, se människor...ja. jag förstår dig!

Terese sa...

Du har så rätt så. Det är verkligen genom träningen som jag laddar om och får nya krafter. Skumt egentligen - hur någonting som gör en så slut kan få en fylld av energi och livsglädje. En grå dag kan ett bra träningspass vara det bästa ljuset i vardagen. Synd bara att inte alla riktigt har hittat dit än.

Anonym sa...

förstår precis vad du menar! känslan man får av att träna går inte att beskriva, man blir bara fullkomligt lycklig och glad och energin skjuter i höjden! kan sitta en hel dag och längta till träningspasset på eftermiddagen, hehe. :D

Sporty Spice sa...

Jag håller också med. Och något jag lärt mig att att strunta i vad andra tycker och säger. Jag kör mitt race så får de köra sitt. Om folk tycker att jag är tråkig som tackar nej till en kaka eller en drink så är det deras problem.

Schyssta hörlurar du köpt. Sånna måste jag nog ha!

Puma sa...

Otåliga lilla jag:
Hoppas du får ditt efterlängtade träningspass i em!! Och du, VI ska ha skoj!

Emelie:
Bra att du förstår. Och visst mår man bra! Tokbra!!

Carolina:
Åh, härligt med Bulgarien men synd på walksen. Fast då blir man liksom riktigt taggad när man kommer hem istället.

Terese:
Rätt så skumt faktiskt.

Ebba:
Ja, det är en skööööön drog!

Sporty Spice:
Ja det är det man ska göra. Köra sitt race. Och ja - hörlurarna är tokbra. Sitter bra trots svett och hopp!

Anonym sa...

Instämmer med dig! Träningen är en stor och rolig del av mitt liv, som jag inte kan eller vill vara utan. Jag får energi och blir glad av att röra på mig. Ha en fortsatt bra dag!

Anonym sa...

Jag förstår också vad du menar. Men bara för 3 månaders så skulle jag inte förstå det på samma sätt tror jag. I morse så gick det så himla lätt att ta sig i väg till morgonträningen, såg fram emot det. Såg fram emot känslan. :-) Håller med dig också ang sommarträning - då om någongång har man ju alla möjligheter att träna. Bra väder, ljust ute, ledig flera veckor osv. Jag började träna i somras och till skillnad från andra gånger så slutade jag aldrig... :-)

Anonym sa...

Kunde inte hållt med dig mer! Skulle inte jag tränat skulle jag aldrig orkat med pluggandet. Det är mitt andningshål och energikälla i vardagen. Underbar blogg btw, om jag inte sagt något tidigare ;)

Anonym sa...

Det hörs ju att du kommer få en kanonbra vecka! Jag tycker också som du, de dagar/veckor jag har energi att orka tycka det är så kul som jag gör...

Anonym sa...

Skulle kunna varit jag som skrivit dedär själv.. så rätt!
Träning ÄR kul! Det ger sån glädje och energi. Beroende eller inte, det är en härlig drog ;).

Anonym sa...

Känner igen mig helt. det blir så stor grej runt det också. Bloggar, prylar mm som gör att man blir ännu mer peppad och inspirerad.
För mig som bara är 16 år är det ännu fler människor som ifrågasätter att jag tränar. men jag vill inte på något sätt bli smalare som vissa verkar tro, och jag lyssnar helt på min kropp när den vill vila. Men man får väl köra sitt eget lilla race och stå på sig !

Puma sa...

Marina:
Detsamma detsamma! Träna lug... nä, hårt, menar jag ju!!

Ofelia:
Nä det tar ju ett tag att komma in i det och få in vanan.

Veronica:
Tack tack - kul att du läser!!

Prralin:
Ja ibland får man ju en träningsdipp också - och det är helt ok!

Sofia:
Träning är bäst, ingen protest. Haha!

Marie:
Ja jag minns också att det var svårare när man var ung. Folk tror liksom inte att man kan vara klok och förnuftig när man är 16...

Anonym sa...

Så otroligt bra skrivet och jag håller fullständigt med dig!