30 juli 2007

Hooked on a feeling

Det hjälper inte att jag kunde blivit omsprungen av en snigel igår och att det gick skitkasst. Jag vill ut idag igen. Jag är fast i joggingträsket. Men, det kunde varit värre.

Hooked on a feeling

Träning är som en drog. Men en konstig drog i sådana fall. För i början vill man inte alls träna utan måste liksom piska sig själv för att komma igång. Men sedan, ja då vill man inte sluta. Då känns varje dag utan träning som en väldigt tom dag.

Idag har jag tänkt att vila. Men jag vete fasen. Vad ska man då göra liksom? Gå ut på en promenad? Det verkar ju helt meningslöst. Det tar ju så lång tid! Det går snabbare att springa...

2 kommentarer:

Anonym sa...

Hehe, känner såå igen mig :). Vilodagarna känns lixom inte som "sköna-ta-det-lungt-dagar", utan känns mer eller mindre meningslösa. Även om man har pass som känns mindre kul och är tunga är själva känslan OSLAGBAR :)!
Träning är underbart.

Puma sa...

Du beskrev det SÅÅÅ rätt!!!