19 januari 2009

Mån 19 jan: Kort långpass

När träningskläderna kommer på blir vädret mycket bättre.

80 minuter

Det har kommit ner snöblask från himlen hela kvällen. Det var kallt och ruggigt och jobbigt när jag gick från bilen till huset. Det blöta förstörde håret och sminket och blötte ner kläder och skor. Men när jag en timme senare kom ut i samma väder, fast i andra kläder, störde det inte alls. När träningskläderna kom på blev vädret genast mycket bättre. Jag märkte inte av det blöta eller det kalla. Tvärt om hjälpte det blaskiga till. Det stängde in mig i min löparbubbla. Förmodligen stängde det in alla andra också. I sina hus. Så att jag hade alla gator och trottoarer för mig själv. Mig själv och mitt trofasta sällskap: hunden Trixa.

Trixa och jag brukar inte vara kompatibla när vi springer. Vi vill oftast springa olika fort. Jag blir arg och hon blir sur och trumpen och det brukar inte bli bra alls. Men ikväll var hon världens bästa löparhund. Hon sprang bredvid mig hela tiden: under alla 80 minutrar!

Jag och bästa löparkompisen - Trixa!

Mitt fokus för ikväll var att springa långsamt. Jag hade ingen riktigt målsättning vad gäller fart eller puls men målet var att vara ute i 80 minuter. Facit blev nästan på pricken 80 minuter och en snittpuls som låg nästan 20 slag i minuten under vad det brukar ligga - nästan 77%. Det kändes hur bra som helst i både ben och kropp och någonstans efter 40 minuter kändes det som om jag kunde hålla på såhär hur länge som helst. Inte så konstigt, då var det en blygsam men lång utförslöpa - tempot var behagligt och pulsen låg på 71%. Mörkret låg som ett tyst täcke över gatan, det snöade blöta flingor på näsan och jag kände mig starkast i världen.

Puma - starkast i världen!

6 kommentarer:

choklad sa...

Hej tack för att du inspirerar mig till träning. Jag har nominerat dig till en Bloggaward. Hämta "beviset" på min blogg!

Mats sa...

Dåligt väder, bättre kläder. :)

Thell sa...

Underbart att du kan få ett pass att låta harmoniskt :) Tack för inspiration!

Alexandra sa...

Vad duktig du är!!

grabben sa...

jag känner mig brädad, fast pissväder e ju inte min favorit

Miss Agda sa...

Åh, visst är det så härligt att känna sig -precis som du säger- starkast i världen under ett löppass! Det gjorde jag faktiskt också idag trots att jag körde helt annan typ av löppass.