17 oktober 2007

PCOS?

Det blev ingen morgonjogg. Surprise surprise.

PCOSvaddå?

Det blev varken morgonjogg eller morgonjobb. Istället blev det ett planerat läkarbesök.

Jag har länge gått och funderat på vad det är som inte stämmer. Ibland har jag ventilerat det på bloggen. Men eftersom jag inte varit säker, har jag mest varit tyst om det.

Dagens läkarbesök gav mig ett halvt svar. Den fullständiga diagnosen, samt en behandling som passar mig, får jag om en månad då alla provsvar kommit tillbaka.

Vad är det jag snackar om, kanske ni undrar? Jo. Det faktum att jag ligger på ett BMI på 30 trots att jag tränar som en galning och inte ätit en pizza på år och dar. Jag vet att jag inte äter för mycket. Och jag vet att jag inte äter för lite. Och jag vet att jag inte tränar helt galet tokigt. Ändå har jag det senaste året gått upp 10 kilo. 10 kilo som tyvärr inte är muskler...

Läkaren konstaterade att jag hade en massa blåsor på äggstockarna vilket i sin tur rubbar hormonerna som rubbar en massa annat (fertilitet och vikt till exempel). PCOS kallas det för och är tydligen rätt så vanligt. Själv hade jag aldrig hört talas om det förut - innan jag läste i Amelia om en tjej med just PCOS. Vad som skrevs om henne stämde klockrent in på mig.

Tills jag får mina riktiga provsvar tyckte läkaren att jag ska äta GI-anpassat. Kolhydrater den här grejen jag har går visst inte ihop. Så idag var jag på Sandys och köpte en GI-sallad.

22 kommentarer:

Anonym sa...

Måste kännas skönt att få ett svar på varför det har gått åt fel håll med vikten. Hoppas att allting löser sig. :) Skickar en krya-på-dig-kram!

Anonym sa...

även om det låter som en jobbig åkomma är det ju skönt med svar! och som du själv skriver, om man vet att man äter rätt och tränar bra så ska man INTE kunna gå upp vikt! skönt att du fick svar på det! är det mycket du måste tänk på nu när du fått diagnosen, jag tänker med mat, mediciner och så? vad har man för symptomer, men än oönskad viktuppgång?

Pernilla "Nilla" Svensson sa...

Hej gumman
Att veta är bättre än att inte veta, fråga mig, jag vet! (hmm jaja) När man har fått svar har man oxå fått verktyg att göra något åt det och det är det som är så bra!
Håller på dig!

Anonym sa...

Vad skönt för dig att veta vad som är problemet! Nu får du verktyg för att handskas med det!
Och så behöver du inte fundera i tid och otid VAD det är som blir fel.
Nu kommer säkert kilona rasa och du kan få den kroppen du strävar efter!
Kram

Puma sa...

Tack alla vad gulliga ni är! Puss och kram på er alla!!

Ebba: Tack! Sparar kramen och tar fram den när de behövs! :-)

Emelie: Den är ganska vanlig faktiskt... men folk vet inte om att man har det. Man kan ha olika grader av PCOS och symptom är mensrubbningar, acne, ökad behåring, att man inte kan få barn, ibland humörsvängningar och lite annat. Vill man som jag inte ha barn just nu så räcker det egentligen med att börja äta en viss typ av p-piller så kommer vissa hormoner att blockeras så att vissa symptom försvinner. Det underliga är att med viss typ av p-piller kan PCOS-folk gå ner i vikt, medan jag alltid trott att folk går UPP i vikt av det! När det gäller maten ska jag undvika kolhydrater, vilket blir svårt...

Nilla:
Jag vet. Det känns omåttligt skönt att få det här bekräftat faktiskt.

Emilia:
Ja det hoppas jag med! :-)

Anonym sa...

Jag kan säga att jag iblan också funderar på om jag har det. Jag vet ingen annan som har så svårt att gå ner i vikt som jag... Allt går sååå långsamt fast jag står i. Kanske borde kolla upp lite mera om det där. Läste också Amelia och fann några punkter som stämde.

Terese sa...

Hoppas att allt löser sig. Jag hejar på dig tjejen! Men det är skönt att få reda på vad som inte stämmer. Då går det förhoppningsvis också att göra något åt.

Anonym sa...

Vilken tur att du kollade upp det och tog fasta på dina funderingar! Hoppas att din läkare kan hitta en lösning som passar dig och då ska du se att resultaten visar sig! Stor kram till dig!

Anonym sa...

Jag har konstaterad PCOS sedan flera år tillbaks vilket också är orsaken till att jag inte kunnat få barn. Under alla dessa år har jag däremot inte förstått att det kan finnas ett samband mellan PCOS och övervikt / svårighet att tappa vikt. Nu ska jag läsa på mer om detta och hoppas samtidigt att det löser sig för dig :)

Puma sa...

Ofelia:
(skrev ett litet svar på din blogg)

Terese:
Ja det hoppas jag med. Det som är så irriterande är att jag visat på symptomen förut men ingen läkare har brytt sig. Alla är bara ute efter en quick fix.

Nannis:
I hope so. Jag ska ju fasen stå redo vid startlinjen på maran nästa år och gärna typ 20 kg lättare!! Haha.

Ytz:
Oj då, visste inte att du hade det. Tråkigt att det drabbat din fertilitet på det sättet! Läste att provrörsbefruktning är "bra" för PCO:are eftersom man har gott om ägg... men det är ju ett väldigt stort steg i sig. Omkring 40% av PCO:are har BMI över 25 men syndromen lindras om man går ner i vikt. Samtidigt kan detta vara svårt då det är en massa insulinproduktion eller något sådant. Minns inte riktigt hur det stod. Men summan av kardemumman var väl i stort sett att viktnedgång rekommenderas, men att viktnedgång ibland är svårt pga hormonrubbningarna. Typ. Men medan p-piller generellt sett betraktas som något man går upp i vikt av är det tvärtom för PCO:are... anyway, du kan ju säkert mycket om det här eftersom du redan har diagnosen... kram kram!!

Prralin sa...

Låter lite småläskigt... eller vad ska jag säga, egentligen kanske skönt att få reda på vad det beror på, eller att det beror på något... till slut blir man väl knäpp om man tycker att man gör ALLT rätt men inget händer? Håller alla tummar för att du får ett ordentligt svar om hur det ligger till snart, och att du mår bra förstås!

Liam H Wandi sa...

Nu kan det har vara intressant for dig, eller sa kan du bara strunta i det. Jag har bantat mer eller mindre hela mitt live sedan tonaren (kanske t.o.m. tidigare an så!) Jag har alltid funderat varfor vissa har svart for att ga upp/ner i vikt. Den enda boken som har kunnat ge mig forklaring har varit Dr Atkin's Diet Revolution. Jag kopte boken, laste fran parm till parm, egentligen mest utav nyfikenhet. Min bakgrund ar inom kemi och cellbiologi och allt jag laste klickade for mig. Jag gjorde de 1s tva veckorna (den hardaste biten) och gick ner 2,5 kilo utan att egentligen forsoka. successiv introducerade jag tilllbaka vissa kolhydrater i min kost (jag ar fortf valdigt forsiktig med dem!) och nu ater jag: havregrot och en aggmacka till fruckost, sallad med tonfisk/kyckling till lunch och nagonslags protein och smorslugna gronsaker till middag...OCH FORTSATTER GA NER I VIKT, dock med langsammare takt. Las boken, tyck for dig sjalv.

Puma sa...

Prralin:
Ja, det är det där försökandet utan resultat som gör att man blir besatt och liksom vrider och vänder på det hela innan man somnar på kvällarna. :-) Men nu har jag fått visshet och det känns bra. Och jag är ju inte sjuk på något sätt - bara lite (hormon)rubbad! ;-)

Liam:
Intressant. Ska kika närmare på boken! Tror du den är lättläst trots att jag har noll koll på kemi och sådant? De senaste två dagarna har jag haft koll på kolhydraterna faktiskt... men vet inte hur jag ska göra med kolhydrater och intensiv träning (då de behövs...)?

Anonym sa...

Tråkigt att höra men bra att veta. Du verkar ju ha en grym kämpavilja tjejen så med rätt behandling och med fortsatt bra mat och träning tror jag du kommer klara dig igenom det här utan problem.

Tycker definitivt du ska fortsätta stoppa i dig bra kolhydrater i lagom mängd, så hårt som du tränar. Tänk på att de flesta som går ner en massa med atkins, GI rivstart och liknande dieter mest förlorar en massa vatten som är bundet i musklerna.

zandra. sa...

Tråkigt besked men kan tänka mig skönt att slippa grubbla och bli frustrerad över att det går åt "fel" håll trots att allt du gör är "rätt"! Hoppas att ni snart hittar en bra lösning som funkar för just dig! Däremot undrar jag om du verkligen har 20 kilo att gå ner? Så ser det då rakt inte ut på korten!!

Unknown sa...

Jag har samma sak, fast inte så pass att jag går upp så mycket i vikt, men de kilon jag har sitter tyvärr som berget. Jag har också fått svartludna ben... Kul kul.
Men, det är ju alltid skönt att veta vad som händer med kroppen! Hoppas det bättrar sig!
(Jag fick den sortens piller du skriver om, och har för mig att det märktes skillnad rätt fort!)

Liam H Wandi sa...

Tja igen!

Boken är inte vad jag skulle kunna kalla lättläst  Men Atkins har släppt ut ett antal böcker, bl.a. en liten bok som endast täcker de förstå två veckorna, det som han kallar INDUCTION.

Ideen är att under två veckor tömma ut kroppens sparade kolhydrater. De 1a två veckorna är därför de mest strikta i hela programmet. När kolhydraterna tar slut växlar kroppen sin ämnesomsättning till fettnedbrytning. Man har en oändlig förmåga att spara fett men tack och lov en mkt begränsad sådan att spara kolhydrater (socker och glykogen tar slut på 48 – 72 timmar). Så fort fettförbränningen har kommit igång får man mycket mer energi tillgods i.o.m. att varje gram fett ger 9 kcal.

Min ursprungliga tanke var också att man förlorar mest vatten i början men här på apoteket har vi en sådan våg som mäter fetthalten i kroppen (om man greppar handtagen) och den visade faktiskt att det mesta jag tappade var fett.

Snälla kom ihåg att det här är bara mina egna uplevelser och vill du inte begränsa kolhydraterna så ska du absolut inte göra det! Jag gjorde det för att jag kände att min energi nivå växlade med min mat, så under dagen var jag hungrig till frukosten, mätt efter frukosten sedan snart trött och lite hängig. Mätt, men lite lat också (). Boken förklarar att som svar på blodsocker (kolhydrater) ökar insulin utsöndringen i blodet. Insulin leder till två saker: i, blosockret tas upp i cellerna -> blodsocker dip -> trötthet och sötsug. ii, fettlagring. Insulin är en sådan hormon att den skjuter ämnesmosättningen åt fettlagrinshållet. Sedan dess har jag alltid en mycket jämnare energinivå. Ingen berg, ingen dal 

Nu är jag i den sista fasen (Life Long Maintainance). Mina vardagsmåltider beskrev jag ju i förra inlägget och de är knappast radikala. Personligen känner jag att största fördelen är att jag har slutat tänka på mat och maltider. Gud vet att jag har räknat och beräknat och vägt mycket och många saker i mitt liv. Kände bara att livet måste bara vara enklare än så!

Anonym sa...

Puma och alla andra.: hej på er alla!
PUMA Som du tränar och kämpar må jag säga att jag tycker det är orättvisat att du fått PCOS.

Samtidigt är det toppen att du redan har vanan att träna och trivs med det. Det råd man får vid PCOS är att motionera och äta som du skriver lagom mycket och långsamma kolhydrater eller lågt GI spetsat med omega 3.

Önskar själv att jag hade den träningsglädje som du har, har tyvärr aldrig förstått mig på det... någon period kanske. Har PCO/S diagnosen sedan 20 års tid.

En blogg på passagen med
http://blogg.passagen.se/liselottepcos

Är aktiv i patientföreningen för PCO och PCOS. www.pco-s.com

Ett boktips är "Förbättra din fertiliet". handlar om kost och motion och rätt mycket PCOS även om det inte är aktuellt för dig att bli gravid nu.

Hälsar Liselotte

Anonym sa...

Hej! Jag har en konstaterad PCOS och har nu förstått varför jag knappt kan titta på mat utan att gå upp i vikt. Jag provade på GI men det var inte tillräckligt. Jag stod inte ens still. Jag utvecklade en diabets typ 3 men har nu äntligen hittat något som fungerar för mig. Titta gärna in på min blogg om du är intresserad. Förra året hade jag ca 50 kg övervikt. Jag har på ett år lyckats gå ner 15 kg och jag har blivit av med en massa bekymmer som troligen var förenade med min PCOS (agression, kronisk smärta, pms-besvär). Diabetes och PCOS har det gemensamt att hormonsystemet är i oblans. Den kosten jag äter talar om för min kropp att den inte ska lagra fett utan istället bränna detsamma. Lycka till och hoppas att du får bra hjälp. Prata med din läkare om du kan få läkemedlet Metformin.
Kram
Helena

Anonym sa...

Sorry diabetes typ 2 ska det vara. Fingrarna slant.

Anonym sa...

Hei. Har haft diagnosen pco i snart 5 år. Jag hade det skitjobbigt innan och undrade varför min kropp var så konstig, kunde gå upp 5 kilo på extremt kort tid, och mensen kom ju för tusan aldrig. När jag fick diagnosen kändes det som en sten lossnade från hjärtat, jag började äta metformin och efter 6 månader hade jag gått ner 32 kilo. Idag är jag på samma startvikt igen, har alltså gått upp allt igen, så nu måste jag kämpa mig tillbaka igen, för nu vill jag och min sambo ha barn. Vi får slita lite extra vi med pco, men det känns skönt att veta att det finns fler med samma problem, så man kan stötta varandra. Hoppas du har det bättre nu när du vet din diagnos. Ha det bra. Kram camilla.

Anonym sa...

Ah ja PCOS..
Jag hade precis samma problem och samma diagnos, gick upp i vikt och fick sk "buk fettma" fast jag inte ens tittat åt snabbmat m.m. på väldigt länge.
Jag fick som ät-störningar efter den här diagnosen. Spelade ingen roll hur nyttigt jag åt så gick jag bara inte ner!
Min läkare skrev då ut metformin till mig (samma som tablett diabetiker äter), och jag har nu gått ner 14 kg. :) Min mens har börjat komma av sig själv varannan månad ungefär. Så jag rekommenderar att testa metformin om du har avårt att gå ner i vikt. Det är jobbigt från början eftersom man mår lite illa av den och blir dålig i magen. Men den funkar! Lycka till! MVH/ Susanne