05 april 2008

Att springa eller inte springa

- det är frågan.

Om framtiden

Jag kämpar i motvind. Ingen orkan, men väl en envis snålblåst. Med de extra kilona är löpningen relativt jobbig och jag gör inte lika snabba framsteg som jag skulle kunna ha gjort - med färre kilon i ryggsäcken. Men, jag tycker ju att löpning är roligt!

I februari gick det bra. Skitbra, rent ut sagt. Jag flög fram under mina snabbdistanspass. Benen ville aldrig stanna under långpassen.

Nu vill de inget annat än stanna. För där, i februari, hände något. Jag åkte livsfarlig längdskidåkning och slog knät i en vurpa. Men jag sprang vidare Knät motsade sig inte långpassfart, men ville inte veta av några fartökningar. Nu, såhär 2 månader efteråt har farten sprungit ifrån mig.

För 4 veckor sedan sprang jag 6-timmarslopp och det kändes också bra. Men var är den känslan nu? Och än viktigare, kan jag hitta tillbaka - till formen och känslan inom 6 veckor?

Om 6 veckor går Göteborgsvarvet. Om 8 veckor går Stockholm Marathon. Och här sitter jag och är nervös och vet inte var löpningens beståndsdelar har tagit vägen. Under den kommande veckan är det jag som ska leta upp dem! Känna efter om jag ska lägga in femmans växel och hoppas på flyt eller om jag gör en Jenny Kallur*. Hoppet är långt ifrån ute - men den kommande veckan blir viktig.



*Jenny Kallur har ställt in första halvan av utomhussäsongen i år på grund av sin skada.

15 kommentarer:

Erika sa...

Kan det vara så att du bara har en tillfällig "svacka", att du tränat mycket och länge och nu börjar det gå lite tungt för att sedan bli lättare igen? Kroppen funkar märkligt...

Anonym sa...

Åh Tack, kul att höra! :o)

Hoppas du får tillbaka motivationen, den kommer och går som den vill ofta tycker jag!

Anonym sa...

Senast jag hade den där känslan att jag "flög fram" var i September förra året. Det är ganska länge sedan, men idag har jag bestämt mig för att jag ska hitta dit igen! Ge inte upp löpningen, även om det är tungt just nu. Kan det vara så att du har sprungit mindre och varit på SATS mer de senaste månaderna? För expertisen säger väl att man blir bra på det man tränar mest? När det gäller att springa med några kilon för mycket så förstår jag att det känns tungt pga av det också. Har varit där. Eller är väl i den sisten lite halvt just nu. Nu peppar vi fram varandra mot Göteborgsvarvet!

Puma sa...

Erika:
Nja, det där mönstret stämmer inte in - de senaste 3-4 veckorna har jag tränat extremt lite (för att vara mig).

Milla:
Motivationen finns där, det är inte det som är problemet. Jag älskar att springa, jag önskar bara att jag märkte av några framsteg.

River:
Då vet du hur jag känner. Löpningen ger jag aldrig upp - och det är som du säger, jag har sprungit mindre den senaste tiden men... ja... äh, det gäller väl att kämpa lite antar jag. :-)

Anonym sa...

Kollade du upp ditt knä efter vurpan, alltså inom sjukvården menar jag? Jag vet ju inte hur illa du slog dig men jag hoppas du inte fick en svullnad på knät och trots det tränade vidare utan att kolla upp det. Något alla bör känna till är att en knäsvullnad (och det är en regel utan undantag) alltid är tecken på knäskada. Hoppas iaf du inte hade någon svullnad och om du fick det att du isf kollade upp det ordentligt.

Annars ska du nog se att motivationen kommer tillbaka, alla har svackor emellanåt. Ett råd är att ta det ganska lungt innan de rätt tuffa loppen, så kroppen hinner ladda upp och förbereda sig.

carro sa...

Du har ju pannben som pansarplåt, så Jag tror inte detta kommer hålla i sig så länge. Svackor har vi alla mellan varven. Det kommer tillbaka, bara man har viljan, och den saknar ju inte du direkt =).

Anonym sa...

Du tror inte att det är lite "baksmälla" efter en sån jätteurladdning som 6-timmars innebar? Alltid när jag haft ett mål som jag fokuserat på och genomfört så får jag "tävlingsbakmsälla", det vill säga det kommer en period som känns seg och omotiverad. I så fall kommer lusten och farten tillbaka snart – tro mig!

Anonym sa...

var det dig jag såg joggandes idag på liljeholmsbron? tyckte jag kände igen pannbandet/bandanan :)

Anonym sa...

Halloj Puma! Har precis kommit tillbaka från träningsdagar med pulsgäng i Skåne och läst några av dina senaste bloggar på raken. Alltså, jag tycker inte alls det ser så illa ut, däremot undrar jag om du kanske helt enkelt skall dra ner en aning på löptempot några pass? Tror inte det är värre än så. Sex eller åtta veckor låter lite, men om du hittar formen igen på två eller tre så har du ju fortfarande gott om tid kvar att toppa :-)
Tror absolut du klarar det.

Anonym sa...

Fokusera på löpningen och släpp på SATS:andet.

Puma sa...

Fredrik:
Nä, för just som jag bestämt mig för att kolla upp det blev det bättre. Men det var nog aldrig svullet. Tror jag. Och nu gör det inte ont. Men det tog ett tag innan det släppte. Det som tog tid var inte att det gjorde ont vid rörelse utan att det gjorde ont vid tryck.

Carro:
Nja, pansar vet jag inte. Det är nog just den biten jag också måste jobba på.

Cia:
Så kan det vara. Men det är inte lusten som är problemet nu. Det är benen!

Emma:
Jajamen, det var jag! Sprang/gick du också?

Fredrika:
Bra idé, ska tänka på det!

Rocky:
Bra. Det ska jag göra!

Anonym sa...

puma: har inte tränat sen i onsdags, så har svår träningsabsitens. sprang tyvärr inte, men önskar att jag hade gjort det :) det var kul att se dig i verkligheten i alla fall, din blogg är så grymt inspirerande!

MarathonMia sa...

Lägg undan spinningen ett tag (suger musten ur fel muskler) sen kommer löpningslusten som ett brev på posten.

Tips på mycket bra träning: Milen i Ursvik -många backar och otroligt härlig natur. Det ska inte gå fort, det blir en bra backträning/fartlek/motivationsrunda. Hojta till om du vill ha sällskap!

Stadion väntar...

Karin sa...

Det är jättejobbigt när man tappar motivationen för att det går tungt, men ge inte upp! Rätt vad det är så är du ur svackan igen. Löpningen går väldigt mycket upp och ner (har jag precis lärt mig). Försök, precis som Fredrika föreslår, att sänka tempot lite på vissa pass så lättar det säkert också. Lycka till!! Stadion väntar på dig :-)

Anonym sa...

Hej, jag tror absolut att din mara på löpband fortfarande kan göra sig påmind. Kanske läge att köra långsamma lätta pass till känslan återkommer + rörlighetsträning och extra stretch. Till maran är det fortfarande gott om tid.