Idag har vi åkt hem.
Halmstadhelg
Jag pratade med en kollega från södra Sverige igår som skröt så väldans om att våren kommit dit. Perfekt tänkte jag och väntade mig en totalförändring jämfört med Stockholm när vi bilade söderut i eftermiddags. Men nä, jag måste säga att Stockholm håller jämna steg med västkusten. Det grönaste trädet jag sett är fortfarande det som stoltserar vid Mälarpaviljongens entré.
Det känns lite konstigt att Halmstad ska bli mitt nya hem. De pratar lite konstigt här. Och man kan gå från en sida av stan till den andra på 5 minuter. Det är förvisso rätt så praktiskt. Idag var vi inne i Hemköp mitt i stan och tänkte att bland dessa hyllor med havremjölk och kikärtor kommer jag nog gå många gånger i framtiden.
Samtidigt är jag trygg i att vårt beslut att köpa en lägenhet här nere var rätt. Att jag vill kolla med mäklaren vad den ett år gamla lägenheten som ligger nära vår och med i stort sett samma vatten-, sol- och balkongläge, gick för när den såldes för ett år sedan, betyder inte alls att jag redan nu vill sälja den lägenhet som är vår och som inte riktigt är klar. Jag vill bara få bekräftat att vi inte köpt en lägenhet i en småstad till Stockholmspris förgäves.
Anyhow, imorgon har vi ett digert schema: kolla in bygget av nya lägenheten (verkar som vi fått väggar nu!), springa och sedan middag hos en god vän på kvällen. Jag vet, det låter inte jättemycket men eftersom jag gärna vill få in ett 30 kilometers långpass vet jag med mig att det kommer ta sin lilla tid...
25 april 2008
Greetings from Halmstad
Boot Camp
Blogger boot camp närmar sig med de rätta stormstegen. I min värld har det redan hänt. Inatt drömde jag nämligen om det. Det är Sofys fel - eller förtjänst - eftersom jag hade nöjet att prata med henne under dagen igår. Som alla drömmar var det en konstig dröm och trots att upplevelsen var glasklar precis när jag vaknade har det mesta av drömmen fallit ur mitt medvetande nu (varför blir det alltid så?). Märkligt nog tränade vi aldrig i drömmen, men vi var alla ute och åt på lördagskvällen och jag fick av någon anledning sitta vid ett annat bord tillsammans med min arbetskollega - och prata jobb - medan ni andra pratade träning och annat roligt (om det nu finns mer till livet än träning?). Betyder det att jag ska jobba mindre?
24 april 2008
Tor 24 apr: Jobbjogg
Det bästa med att springa hem från jobbet är inte själva löpningen i sig.
Kilometerjakt
Jag hade löparkläderna med mig i ryggsäcken i morse. Noga packat så att allt ska få plats. När jag springer vill jag ju springa med så lite packning som möjligt såklart. Men inte för lite. För då skumpar innehållet bara runt. Lagom är bäst.
Det bästa med att springa hem från jobbet är inte att jag springer. Nej det allra bästa är det extra välbefinnandet jag får över att vara sådär hälsosamt duktig medan alla andra åker bil eller buss (nåväl, ganska många cyklar ju också...). Bara det ger mig en kick. Sedan att jag effektiviserar min tid riktigt duktigt ger en effektivitetsmaximerare som mig en riktig high. Nu kan jag vara träningsfärdig 45 minuter efter att jag gått från jobbet!
Som jag skrivit förut bor jag ganska nära mitt jobb. Typ 3 kilometer. Bra, eftersom man också kan gå dit och hem. Men, ska man springa får man leta lite omvägar. Förra gången hittade jag mina extra kilometrar i Kristineberg och Lilla Essingen. Idag sprang jag Västerbron och sedan rundan runt hela Långholmen. Det var lite häftigt att springa alldeles ensam på en skogsstig och se, Essingebron långt borta och hur trafiken verkligen stod still. Men jag stod inte still.
Bra löparstig på Långholmen!När jag gjort min runda och konstaterat att den bara var på futtiga 5 kilometrar ringde grabben. Han, med sällskap, fikade på utomhusstället Mälarpaviljongen vid Norr Mälarstrand, så jag gjorde Västerbron en gång till (totalt blev det Västerbron 4 gånger idag) och sprang dit. Svettig och dan, med bandana och löpartights, gjorde jag dem sällskap - och stod ut inte så lite bland de övrigt väldigt chict klädda gästerna i vårsolen. Men jag trivdes ändå, ibland är det skönt att helt skita i vad andra tänker och tycker!
Premiär för korta(re) löpartights! Tyvärr med kritvita ben...
Äntligen har träden blivit lite gröna!Tor 24 apr: Gym(mande) på jobbet
Jobbgymmet!
Jag har med min springryggsäck. Där ligger löparutrustningen väl packad. Gissa vem som springer hem ikväll!
23 april 2008
När kroppen säger ifrån
När kroppen talar ska man lyssna. Och sova. Jag hade planerat för 8 km fartlek igår. Och eventuellt ett bodypumppass imorse. Men när jag kom hem 19.30 igår ville inte kroppen höra på det örat. Istället lade jag mig på sängen och somnade och gick inte upp förrän imorse. Att träningen uteblev gör mig inte så mycket. Jag tycker ju om att sova! Jag borde däremot ta igen träningen ikväll. Enda kruxet är att jag ska till frissan efter jobbet och det vore ju synd att förstöra nya frisyren med ett 12 km fartlekspass...
21 april 2008
Mån 21 apr: SATS spinning
Glädjen och adrenalinet kunde räckt hela kvällen.
110 minuter spinning
När jag lämnade jobbet en minut över halv fem hade jag siktet inställt på en timma styrketräning och en timma Piaspinning. Men när jag kom till gymmet tio minuter innan den första av de två Piaklasserna började, gjorde jag en rövare och bokade in mig på den klassen också, på bekostnad av styrketräningen.
Jag hade inte planerat för 2 spinningpass och hade därför heller ingen extra energi med mig. Men det behövdes inte. Jag körde på adrenalin i 2 timmar. Det var inte utspätt en enda droppe! Jag kunde kört hela kvällen om så Pia bara velat sitta kvar på instruktörscykeln ett tag till.
Känslan under ett riktigt bra spinningpass är starkt beroendeframkallande! När jag har det där flytet känns det som att jag är starkast i världen. Och när jag sitter där i salen, med alla mina spinnngkamrater (jag känner igen ganska många nu) bredvid mig och framförallt Coola Karin, ja då taggar vi varandra genom vårt fokus, genom vår tystnad eller våra spontana hejarop och genom flåset och svetten. Det är en obeskrivlig och förbannat skön känsla som inte är så lätt att uppnå, och som man inte får på så många klasser. Och när den ena medryckande låten efter den andra spelas, ja då kan jag inte annat än ge allt jag har. Det bara går inte. Jag cyklar mig alldeles trött i benen, men i huvudet är allting glasklart och benen återhämtar sig lika snabbt som om ingenting hade hänt innan jag är fit for fight igen.
Fokus för dagens pass var fartlekar och bestod av "fart 1", "fart 2" och "fart 3" (nära max) som vi körde under olika block på mellan 6-9 minuter. Vi växlade mellan de olika farterna under en lång flackkörning, en ganska lång backe, en kort flack, en ganska lång backe och en lång flackkörning. Tungt och underbart! Och så allt en gång till under pass 2.
En av de där låtarna jag inte kan köra o-lugnt till är Mitternacht. Terese har den på sitt pass. Pia har den på sitt. Den låten har "det där"!
Lång funktionströja
Klev in på Jogg.se och blev lite glad över att någon annan har samma problem som jag. Glad är väl inte riktigt rätt ord, men det känns skönt att inte vara ensam om att tycka att alla funktionströjor för kvinnor slutar vid naveln. Det är inte så kul att köra axelpressar då. Igår, medan jag var i full färd att stånka och pusta och klara alla mina reps under styrketräningen, fick Nilla inte bara passa utan även dra lite i min tröja som envisades med att vilja sluta högre upp på naveln än byxlinningen. Var hittar jag en lång, snygg funktionströja i damstorlek?
20 april 2008
Klara marathonsträckan
Jag har så svårt att förstå att kroppen, efter att ha sprungit drygt 20 kilometer några gånger efter i stort sett vilket marathonprogram som helst, sedan ska kunna springa 42 kilometer utan större problem och i samma hastighet. Hur kan det vara så? Logiken går inte in i mitt huvud, trots att jag vet att i stort sett alla träningsprogram säger samma sak: att det räcker med 20-nåntingkilometerpass innan.
20 apr: Styrketräning för bröst, axlar, biceps och triceps
Det var en diger styrketräningstimme jag och Nilla hade framför oss när vi sågs på SATS Zenit strax före lunch.
Styrketräning
Det är något speciellt med bröststyrketräning. Jag får träningsvärk så fort jag tittar åt en bröstövning. Det är som att muskeln skriker efter att bli starkare och att det inte kan gå fort nog. Jag ökade på vikten lite idag. Lite lagomt, för att fortfarande kunna använda mina armar någorlunda imorgon.
- Dagens bröstövningar: bänkpress med stång + superset: bröstpress med hantlar och flyes med hantlar.
Axelstyrkan är inget jag skryter med. Den är urkass. Men idag körde vi baksida axel och det var inte så farligt. Det kan jag till och med tycka är kul.
- Dagens baksida axel: Framåtlutande flyes med hantlar (vi tänkte även köra flyes i kinesismaskin men den var så upptagen så det blev inget där)
Nilla kör liggande framåtlutande flyes och jag kör stående.Jag är heller ingen hejjare på tricepsövningar men idag var jag envis när det gällde just tricepsen. Det är lite för mycket daller på min arm så om jag bara kunde tighta till dem lite skulle jag bli mer än nöjd.
- Dagens triceps: Superset french press med z-stång och någon annan tricepspress där man går ner mot naveln (vad heter den?) + tricepspushdown i cc
- Dagens biceps: bicepscurl med stånd + hammercurls med hantlar
Efter inomhusträningen fortsatte jag och Nilla utomhus. Vi gick längs med Norr Mälarstrand och hade picknick på kajen vid vattnet. Solen sken och det var fullt och trångt med människor, barnvagnar och solglasögon.
Bara någon timma senare var det grabben som ville ut i solskenet efter att ha kommit hem från långpassträning med Team Stockholm Marathon så vi begav oss ut igen, både han och jag på lite trötta ben. Vi tog med oss en glass ned till Långholmen, låg på en brygga och tittade på den blå himlen innan vi tog oss runt ön och hem igen.
Det har blivit rätt mycket sol och promenad. Nu känns det som att våren är här!
Nilla fixade lunchen (bulghurblandning med kräftstjärtar)jag fixade sällskapet (mig själv).
Det var trångt på Norr Mälarstrand. Okej, inte metern framför oss men längre bort så...
Vilken fin utsikt. Västerbron!
På eftermiddagen bytte jag promenadsällskap till grabben, och en glass. En god Magnum (den nya med kanel) på ganska "bara" 247 kcal!
Det växer fint och blått på Långholmen. Undrar om många pinkat just där?
Den eviga Västerbron. Syns överallt jag är!
Vi låg på en brygga och såg blå himmel, och ganska många flygplan...
Söder Mälarstrand. Den jobbigaste av de två mälarstränderna tycker jag...
Skavsår från sport-BH
Det märktes inte alls under rundan igår. Men när jag kom hem lyste de som små röda ilskna streck mot mig. Skavsåren jag fick från sport-bh:n. Ändå hade jag den som hittills inte orsakat mig några sår: shock absorbers variant. För att undvika skavsår när man cyklar ska man tydligen köra utan trosor. Men jag tror inte att springa utan sport-bh är en smart idé...
Min vikt!
Vågen är snäll mot mig denna veckan med.
Veckans resultat
-1.2 kilo har förlorats. Grabben frågade mig var på min kropp de togs från denna vecka men det har jag inget bra svar på.
Totalt har jag gått ner något hekto mer än 3 kilo på 3 veckor, och kanske märker jag skillnad på riktigt när jag gått ner 5 kilo? Det är ju inte mer än logiskt att syns det inte att jag går upp några kilon, så bör det rimligtvis inte heller synas att jag gått ner 3 kilo.
Om det låter som att jag förringar mitt resultat så är det inte meningen. Jag tycker att jag själv är duktig som lyckats så bra hittills. Jag är stolt över de val jag gör varje dag och jag är positivt överraskad över att det inte känns svårare att välja sallad istället för pasta, te utan kaka istället för te och kaka och så vidare. Det känns inte som att jag gör några uppoffringar. Jag har ännu inte drabbats av cravings eller sötsug. Jag har heller inte märkt av mitt minskade kolhydratsintag, annat än på de långa träningspassen. I det vardagliga (tränings)livet funkar min anpassade kost bra. Så pass jäkla skitbra att jag går in kommande vecka med gott mod. Det kommer nämligen bli en supervecka men en superavslutning till helg!
Men nu först ska jag lyfta skrot med Nilla och sedan ut och jaga lite solstrålar på småtrötta ben.
Lör 19 apr: Stadsorientering
"Saturday night I feel the air is getting hot..."
Långpass
Jag hade laddat energidepåerna ordentligt för lördagskvällens äventyr. Ätit en rejäl frukost, en lunch med kolhydrater och till på köpet en smörgås, som annars är bannlyst numera, innan det planerade långpasset med Coola Karin. Att depåerna var fyllda märktes. Huvudet var med hela vägen ikväll, benen också. Alla de 24 kilometrarna till Sundbyberg och Solna och tillbaka. Eftersom vi inte rörde oss i vår egen "hood", hade vi med några vägbeskrivningar och långpasset blev därför till en spännande stadsorientering.
Det största problemet jag (vi) hade idag var faktiskt att hitta en bra löprutt. Vi hade inga idéer alls. Till slut kom Karin på den goda idén att springa runt halva Kungsholmen, över till andra sidan kanalen och springa längs med vattnet tills vi kom till Sundbyberg. Då vek vi av från kanalen och lirkade oss igenom Sumpans esplanadstråk och sprang sedan Råsundavägen tills vi kom till Solna (eller nåt) och sedan försökte jag överleva den mycket tråkiga transportsträckan förbi Karolinska Sjukhuset till St Eriksplan. Den biten var passets jobbigaste och här hade jag egentligen min enda egentliga "low". Men vi klarade den ändå. När vi kom in till lördagslivet på St Eriksplan kändes benen lätta igen och sedan var det "bara" omvägen runt halva Kungsholmen kvar. Här gick det lite segt också men det var mest för att jag visste att det var sista biten.
Jag hade med mig drickabälte idag. Hade gärna haft dubbelt så många flaskor...
Jag är nöjd. 24 kilometer med snitthastighet på 6.39min/km. Totalt 2 timmar 40 minuter. Inte illa med tanke på att jag i onsdags sprang mellan 14-15 kilometer på mellan 6.40-6.50min/km och snabbt blev trött. Tänk vad lite extra mat i kroppen kan göra. Om det nu var det som gjorde skillnad? Jag hade ju faktiskt en vilodag igår också. Samt att jag var mindre stressad idag eftersom det var lördag och inte jobb-hela-dagen-plus-extra-jobbmöte-efter-jobbetstress. Hur som. Det känns bra nu!
Klockan 22.20 tog jag bussen hem, tillsammans med tidiga barhemvändare, från Fridhemsplan. Nattklubbskön ringlade lång till billiga Nivå 22 och under passet sprang vi även förbi några andra discokulor. För min del blev det inga andra drinkar än den proteindrink på Double Pro (både snabba och långsamma proteiner), minimjölk, banan och lite havregryn jag blandade som fylla-på-energi efter passet.
19 april 2008
Riksidrottsmuseet
Vi har varit kulturella idag, jag och grabben. Kulturella och sportiga på en och samma gång.
Riksidrottsmuseet
Vi tänkte tajma in vårsolen som utlovats till helgen med en promenad från vårt tillhåll på Söder till Riksidrottmuseet som ligger inklämt där bland de andra museerna vid Gärdet. En trevlig promenad även om det var lite snålt med solen.
Grabben är en OS-fanatiker och har koll på de flesta årtalen och namnen. Men han är inte ett museifan så det var lite kul ändå att han ville göra en museitripp.
Grabben - en stel höjdjoppare?Riksidrottsmuseet låter som ett roligt museum. Det är det också. Men, det hade kunnat vara snäppet bättre. De har väldigt många samlarprylar. Gamla skor, samlarkort och andra sportprylar. Men inte så mycket fakta om olika sporter, och egentligen inte så mycket olika sporter över huvudtaget. Jag såg en sadel och Brinks ridstövlar från ett VM (eller om det var OS) men inget annat som hade med hästsport att göra till exempel. Ingen segling. Ingen triathlon. Och inte så mycket annat från de många sporter som inte utövas och som inte alltid får den uppmärksamhet som de förtjänar. Däremot mycket friidrott, en specialutställning om fotboll, en hel del rodd faktiskt och ganska mycket annat.
Kul affischer från förr.Det bästa på hela Riksidrottsmuseet var filmerna från förr. Sixten Jernbergs fantastiska skidlopp under 50- och 60-talen, Gunder Hägg och Arne Anderssons fighter på 40-talet, Ingemar Stenmark (såklart), kanotisten Gert Fredriksson som länge var tidernas bäste kanotist, och en hel del annat. Gamla filmer är kul! De tränade och tävlade under helt andra förutsättningar än nu, och speciellt med hjälp av helt andra material än nu.
Grabben försöker slå hole in one på minibordsgolfbana på museets 5-kamp (där de flesta stationerna var trasiga)
Man kunde lukta... om man ville. Vissa saker luktar inte så gott...Vår kulturella lördag avslutades med lunch på Etnografiska museets restaurang (ett riktigt bra museum för övrigt). Där serveras annorlunda (som i icke-svenska), roliga och ekologiska luncher. Inte nödvändigtvis nyttiga. Men det spelade mindre roll och jag tog tacksamt emot det ekologiska bröd jag fick och doppade det i min hummus och tzatsiki och annat som fanns på min greek-arabiska mezetallrik. Jag skulle ju på långpass senare!
Min greek-arabiska mezetallrik,rätt så god även om magen kanske inte tycker att långpass på exotiska kryddor är så roligt.
Dagens frukost
Kylen är ganska full. Men jag saknar den viktigaste ingrediensen för en bra frukost: keso! Därför blev det inte min vanliga frukost. Det fick bli plan b-varianten.
Plan B
Plan B bestod av:
- 3 "skramlade" ägg ("smashade ägg" enligt grabben)
- 1 liten konserv makrill i tomatsås
- 1 liten avokado
Totalt cirka 519 kalorier varav 30% protein, hela härliga 65% fett och 5% kolhydrater. Fettprocenten höjer jag inte ögonen åt nämnvärt, varenda ingrediens är ju smällfull med bra fetter.
Det blev vila igår. Skönt och välbehövligt. Men idag blir det andra bullar! Nu blir det långpromenad till ett intressant idrottsställe och ikväll ska jag träffa min fantastiska löparkompis Coola Karin för ett långpass genom lördagsnatten.
O'Boy efter träning
18 april 2008
Träningsprogram för Marathon
Såhär nära inpå Maran börjar jag bli tjatig. Allt handlar liksom om löpning numera. Mina tankar och inställning inför galenskapet går upp och ner, lite beroende på vilket träningsprogram jag kollar på.
Tid och träningsprogram
Mitt mål har hela tiden varit att springa marathon på mellan 4-5 timmar. Kanske 4.30, kanske 4.45. Men jag har ändå gått och tittat efter 4-timmarsprogrammet. Det har känts tidvis hårt. Lite jobbigt. Inte distanserna, men väl farten.
Idag kollade jag för första gången 5-timmarsprogrammet. Rena barnleken jämfört med 4-timmars. Med ens blev mina maraförhoppningar lite lättare, lite ljusare, lite positivare. Kanske kommer det här att gå ändå? Men, att jag klarar programmet är väl ändå ingen förutsättning för att jag ska klara maran?
Såhär stor är skillnaden mellan de två programmen:
5-timmarsprogrammet, v.23:
46km på 4 pass.Programmets tuffaste vecka mängdmässigt och inkluderat längsta långpasset.Viktigt att du lyssnar på kroppens signaler, och inte genomför passen till varje pris. Har du skavanker eller känner dig allmänt sliten, tycker jag du tar bort (eller kortar ner och kör lugn fart) på torsdagspasset.
MÅNDAG 5 maj 2008
Vila
TISDAG 6 maj 2008
Uppvärmning
30 min
4km
Löpskolning/Löpstyrka
3x25m
Backlöpning, kort backe
20 min
2km
Nedvarvning
15 min
2km
Kortbacken som förra veckan, inkl lång uppvärmning för volym. Dock ökar vi på till 20 minuter totaltid.
ONSDAG 7 maj 2008
TORSDAG 8 maj 2008
Medelhård distanslöpning
66-70 min
10km
Koordinationslopp
4x80m
Ingen kvalité, men lite snabbare än vanlig distans. Starta lugnt och när du blivit varm ökar du på något.Avsluta passet med några lugna koordinationslopp.
FREDAG 9 maj 2008
Vila
LÖRDAG 10 maj 2008
Lätt distanslöpning
42-45 min
6km
Styrketräning
15 min
Stretching
5 min
Underhållande styrkan- armhävningar ex 2x8st- raka situps. ex 2x10st- sneda situps. 15 åt vardera hållet- liggande ryggresning. 2x8st.- 3x10 utfallsteg. (Djupa steg framåt, 5 på varje ben; 10 steg per omgång)Stretcha ut musklerna grundligt efter styrkan.(Som tidigare; om du kör tex friskispass/etc kan det med fördel ersätta denna styrkan)
SÖNDAG 11 maj 2008
Långpass, lugn fart
161-180 min
22km
Stretching
5 min
Längsta långpasset, över ett halvt maratonlopp!Även om du inte riktigt hinner 22km, ska du avsluta passet efter 3 timmar.3 timmar är "min" maxgräns på långpass.Det finns stor risk att ett pass på över 3 timmar sliter mer än det ger.Oavsett hur hur långt du springer idag, tänk på att det är ett tufft pass. Fyll på med energi så fort du kan efteråt, och ha med dricka ut på passet.
4-timmarsprogrammet, v22 (v.23 är lugn efter förra veckans "rekordmängd")
MÅNDAG 28 april 2008
TISDAG 29 april 2008
Snabbdistans
8km (+5km)
Koordinationslopp
Längre snabbdistans. Gärna på asfalt!Kör KO i uppvärmningen
ONSDAG 30 april 2008
Lätt distanslöpning
48 min
8 km
TORSDAG 1 maj 2008
Fartlek
10km (+5km)
Lång fartlek i denna mängdvecka.Håll betoning på långa fartpartier (över 90 sek).
FREDAG 2 maj 2008
Vila
LÖRDAG 3 maj 2008
Lätt distanslöpning
48 min
8 km
Styrketräning
SÖNDAG 4 maj 2008
Långpass, medelfart
3.00
30 km
Eventuellt en Halvmara! (se nästa vecka)Sista tuffa långpasset, om du håller 6.00 min per km hinner du precis 30km.Om du kör lite långsammare,får km mängden bli lite lägre, tiden du är ute gör ändå att du fått ett riktigt bra långpass.Ev kan du flytta detta pass till nästa helg, om det finns något passande långlopp i din närhet som du kan köra!
17 april 2008
Nojjig
Det är med skräckblandad förtjusning jag lever mina dagar numera.
Käk
Förra veckan kände jag att jag gått ner. Den här veckan känns det snarare tvärtom. Igår ställde jag mig på vågen för en liten fuskuppdatering. Vad jag såg förvånade mig. Mer om det på söndag!
Det jag egentligen ville skriva om var kalorier. Alltså, kalorier är fascinerande. Hunger är det också. Igår kväll mådde jag inte kalas direkt. Åt därför ingenting efter långpasset. Idiotisk, jag vet. Men - det är riktigt svårt att äta eller dricka något med energi när man mår illa. Hur mycket jag än visste att kroppen behövde energi för bästa återhämtning så gick det inte.
Däremot gick det imorse. Det kurrade inte i magen men jag hade ovanligt stor aptit. Mina 2 ägg blev till 3 och förutom 1.5 dl keso och 1 dl jordgubbar blandade jag till en proteinshake på 1/2 dl Night Pro och 3 dl lättmjölk. Snacka om att det blev många kalorier: 550!
Till lunch äter jag protein i form av kyckling eller lax och en massa olika salladsprylar och kanske max 1dl kokt pasta. Idag lade jag även till 1 skiva kavring och vips blev även det en massa mer kalorier: 530 totalt!
Mellanmålet åt jag strax innan träning och det råkade också bli mer än vanligt: en smoothie gjord på enbart frukt och en risifrutti (supersnabba kolhydrater jag vet, men det var ändå ok på något sätt): 400 kcal!
Middagen blev okej kalorimässigt. 180 g kyckling och en drös tomater, avokado och annan sallad tillsammans med lite minikeso vilket landade på runt 450 kcal.
Summa summarum har jag ätit runt 350 kcal mer än vanligt och det gör mig nojjig. Men skit i det. Det jag vill säga är att små små saker ger stora kaloriförändringar. Som det där ägget. Som den där "nyttiga" fruktsmoothien utan socker eller nåt E-nummer. Det tycker jag är fascinerande på något underligt sätt. Och det är också lite fascinerande hur kroppen skriker så pass mycket efter energi en hel dag efter lite krävande träning. Hallå kroppen, kan du inte bränna lite fett istället va?
Att jag är nojjig för att det här på något sätt ska påverka veckans viktresultat vill jag inte låtsas om. Men jag erkänner att jag är skiträdd för att det inte ska bli viktminus på söndag. Jag kommer nog vara skraj inför varje vecka, så länge jag känner att jag har mycket att gå ner.
Tor 17 apr: Styrketräning + spinning = Kul!
Det var vilodag idag. Från löpningen alltså. Därför blev det spinning och styrketräning.
Styrketräning
Egentligen skulle vi kört pump, jag och Nilla och Coola Karin. Medan jag ser pumpen som en plikt är det Coola Karins favoritform av styrketräning och vad Nilla tycker, ja det varierar lite. Idag ville hon inte alls pumpa. Så då gjorde inte jag det heller. Men det var inte så att vi gjorde ingenting istället. Vi körde styrketräning: rygg och biceps.
Jag är inte så säker på ryggövningarna och undviker dumt nog att träna rygg när jag tränar ensam. Jag tycker att just ryggen svåraste muskelgruppen att nå, och de svåraste övningarna att få till tekniskt korrekt. Vi körde latsdrag (yes! denna kändes precis i ryggmitten) och sittande rodd (vissa reps kändes skitbra medan i andra riktigt känner jag hur fel muskler kopplas in) och ryggresningar (får lite ont i svanken/ländryggen - varför?), bicepscurls med stång (oj oj vad muskeln tar slut snabbt), bicepscurls i cc med rep (funkar inte alls för mig, rörelsebanan känns fel och bicepsen kopplas inte in som den ska), bicepscurls i maskin (ingen favorit - alldeles för lätt att handlederna böjs) och så till sist några crunhes på boll med fötterna på väggen.
Det var ett bra 40-minuterspass även om vi inte hade bestämt på förväg vilka övningar vi skulle göra. Kanske var det lite för mycket folk i styrketräningsdelen men va fasen, så kräsen att man skulle ha alla redskap för sig själv kan man inte alltid vara.
Spinning
Det var ett tag sedan jag körde spinning sist. Typ 2 veckor. Även om jag sprungit mycket de sista dagarna kändes benen spinningfräscha. Det var riktigt drag i Tereses pass och jag upptäckte hur mycket jag saknat spinningen. Det var backar och det var raksträckor med intervaller. Me love! Jag försökte komma åt lite mjölksyra på slutet och de sista raksträckorna var riktigt sega men det är fascinerande hur jag återhämtar mig i benen mycket snabbare efter spinning än löpning. Varför är det så?
Ons 16 apr: Jogging runt Marathonvarvet
I huvudet känns maravarvet inte så långt. Stan är ju inte så stor. Men det är en bit i alla fall.
Onsdag kväll 21.00
Det hann bli sent innan vi kom iväg. Jobb och efter jobbet-möten ställde till tidsplanen. För min del gjorde det inget. Jag springer bäst i mörker. Dessutom är stan ganska tom på folk ju senare timmen hinner slå.
Långpass stod på schemat. Vi gjorde det enkelt för oss och hade som målsättning att springa ett av varven som utgör Stockholm Marathon. Fast i en förkortad version då vi hoppade över Djurgårdsbiten. I slutändan blev det 15 kilometer, enligt våra distansmätare. Det låter lite konstigt. Springer man verkligen 5-6 kilometer där ute på förfärligt långtråkiga Djurgården?
Det positiva med långpasset var att det förflöt i väldig jämn marathonfart (mitt tänkta mål är 4.45 timmar plus minus 15 minuter). Det negativa var att jag tog rejält slut 200 meter från mål. Det var en känsla som höll i sig ända tills imorse. När jag kom hem strax efter 23.00 verkade även golvet vara ett schysst ställe att ligga och vila på. Mådde lite illa och ville helst duscha liggandes... ändå hade de sista kilometrarna inte känts jobbigare än några andra. Bensinen i kroppen var bara tokslut. Det kan ju vara en bra idé att ligga på lite störra kaloriintag de dagar jag ska springa långpass och framförallt när (om?) jag ska springa Varvet och Maran.
Det är fascinerande hur känslan i kroppen går upp och ner. Vi anslöt till banan på Västerbron och den gick bra men strax före Stadshuset kände jag mig oroväckande trött. En eller två minuter senare var jag hur pigg som helst igen. Vi sprang gamla varvet, d.v.s Fridhemsgatan upp och även om det är uppförsbacke och segt och det går långsammare så kändes det bra. Benen samarbetade! Jag stannade vid St Eriksplan för att knyta mina skor lite lösare eftersom en tå strejkade och fortsatte Odengatan upp mot Odenplan. Det gick bra här med. Efter att ha svängt av till höger efter Odengatan började det kännas jobbigt. Jag visste att Valhallavägen kom. Valhallavägen är inte så jobbig som den känns - den är ju totalplan - men den är för jäkla lång och tråkig. Men här hade jag ändå målvittring. Det var ju bara Strandvägen, Kungsträdgården och Södermälarstrand kvar så var vi hemma. Strandvägen blev nog min snabbaste kilometer. Södermälarstrand gick i stort sett också bra, förutom de där sista 200 metrarna. Då kom magknipen och fotböjarontet jag känt av en gång för tre veckor sedan (då också just på Söder Mälarstrand). Slutsatsen är att marathonvarvet är ett kort långt varv. Som för övrigt springs bäst då det inte är någon trafik ute eftersom man måste passera femtielva trafikljus och övergångsställen...
Idag (torsdag) blir det vila från löpningen. Men tyvärr inte någon träningsvila. Därmed bryter jag min egen regel om att vila efter 2 dagars träning. Fy skäms på mig. Men jag är i alla fall medveten om det.
15 april 2008
Startnummer Stockholm Marathon
Hörni, DET är ute: startnumren inför Stockholmsmaran och Varvet! Medan jag har fyrsiffrigt nummer har grabben ett nummer på väldigt låga 300. På varvet är det 35 000 startanden före mig. Jaja, jag visste väl att det var en bit fram till eliten...
