Carro lämnade en smart kommentar till mig häromdagen.
Att prestera utan kalorier
I mitt ingenting-är-omöjligtinlägg skrev Carro att det är svårt att gå ner i vikt när man gör krävande saker som 6-timmarslopp och liknande, eftersom man behöver en massa energi för att klara av det.
Det är jättelogiskt. Och jag håller med.
Men - jag har faktiskt aldrig ätit mer inför en utmaning. Aldrig laddat med mer energi. Aldrig tänkt på att äta eller dricka extra mycket dagarna innan. Just för att jag alltid varit så rädd om kalorierna har jag inte ens tänkt tanken att jag borde ladda.
Kanske är det därför jag blir matt lite snabbare än jag tänkt mig? Matt är nämligen det jag oftast blir. Inte trött. Inte ont. Bara matt. Orkeslös. Förmodligen för att energin tar slut.
Smart upptäckt Puman.
Fast en gång laddade jag lite extra. Inför Blodomloppet åt jag två Risifrutti på eftermiddagen. Kanske var det därför jag sprang snabbare än jag någonsin tidigare gjort? Den tiden hoppas jag sopa banan med i nästa millopp.
Nu ska jag ut och springa. Datorhaveriet ligger och skaver i benen och det är dags att släppa lös det. Fast det går fortfarande långsamt. Knäontet håller i sig (jäkla pissknä).
25 februari 2008
Kcal vs Prestanda
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Om du har ont i knät, gå till en sjukgymnast och kolla upp det istället för att träna (löpa). Det lär knappast hjälpa att anstränga det ännu mer. Var rädd om knäna..!
en tanke bara, men jag har tränat lite som du och inte laddat innan jag ska prestera - o visst klarar jag det, håller pulsen på miax men kommer alltid fram. Dock så skadar jag mig lätt har jag märkt. Så kom jag på det, för lite laddning sliter på mina muskler o varje utmaning gör att de får kämpa ännu hårdare men utan extra energi...så nu ska jab böja ladda så kanske kanske inflammationen i låret går över (håller tummarna så!)
Men en annan sak, som du inte tar upp här med som Carro var inne på är ju att kroppen blir mer benägen till att hålla i sina kilon om den tvingas att träna på en hög nivå. Även om du inte äter mer så kommer du inte gå ner i vikt så länge du tränar så mycket - utan tricket är att äta mindre och träna lagom!
Mela: Jag förstår att det är så men - varför ser marathonlöperskor ut som de gör? Varför ser friidrottare ut som de gör? Varför är det då så få intensivtränande människor som är tjocka om det nu skulle vara så? För att de äter mer? Var ska man ligga? Det verkar som om 50kcal hit eller dit, över eller under, kan göra världens skillnad? Klurigt!
Fredrik:
Yes boss!
Veronica:
Smart tanke. Jag håller också tummarna!
Skicka en kommentar