22 sep: PT (6)

Då var det dags igen. En hel timme med min PT - för sjätte och näst sista gången.

SATS Zenith

Jag har kört mina PT-timmar på SATS Zenith. Det positiva är att det är nytt och fräscht. Det negativa är att det är svårt att få tider på kvällarna. Jag har mest kört mina pass runt 14 och 15 och det gör att mina eftermiddagar blir ineffektiva eftersom jag inte hinner jobba speciellt mycket varken efter lunch eller träning. Jag är en sådan typ som har dille på effektivitet nämligen.

PT

Jag har fått in tekniken på den stående benpressen nu. Förut har jag alltid fått fokusera mycket på att ha ett bra magstöd och inte alls jobbat med benen (och inte heller känt något i benen). Idag satt tekniken och jag kunde äntligen börja jobba med benen. Kul! Sedan körde vi gamla hederliga utfall med två 10 kiloshantlar. Man kan lita på utfallen. De sitter som de ska och ger mig alltid darriga ben.

Sedan följde chins och armhävningar (numera på tå hela seten igenom!) och lite mer axelträning och crunches på boll och ländryggsträning.

Eftermål

Alla vet vi vad mellanmål är. Men jag undrar lite vad som passar till eftermål. Ja, käk efter träningen alltså! Efter dagens träning åt jag 125g keso med 1 msk äppelmos. Har ni förslag på alternativa eftermål? Kanske något bra recept på proteindrinkar till och med?

19 sep: Intervaller på Telefonplan

Idag testade jag ett nytt ställe - SATS Telefonplan

Telefonplan

SATS Telefonplan är nytt, rent och fräscht. Dessutom är det ljust och öppet. Jag fick lite skäll av receptionisten för att jag glömt mitt medlemskort men jag ska inte låta det dra ner betyget. Dock ligger det lite knepigt till. Bakom Konstfack. Det är inte så långt från tunnelbanan men tråkig väg längs Konstfacks baksida. Däremot var det lite krångligare att hitta med bil. Men det är bara för att jag tycker att hela Midsommarkransen-Aspudden-Telefonplan-Hägerstensområdet är ett myller!

Intervaller

Idag stod det intervallträning på schemat. 5 stycken på 11.5km/h i 3 minuter. Sedan 2 minuters vila. Men det där hade jag ju glömt bort. Jag trodde att jag skulle köra 12km/h i 3 minuter. Men det orkade jag inte. Så det blev 12km/h i 2 minuter x 5. Under de två sista intervallerna ökade jag till 12.5 och 13 för att det var så tråkigt att springa på 12...

18 sep: Backträning

Jag tänkte åka iväg till gymet... men fastnade framför Idol. I pausen tog jag mig i kragen och joggade upp för några backar istället.

Uppladdningen

Uppladdningen inför Hässelbyloppet fortsätter. Idag skulle jag egentligen inte träna enligt schemat men eftersom gårdagens inplanerade långpass inte blev något långpass så tog jag igen det lite ikväll. Jag begav mig ut på ett litet backpass alldeles på egen hand.

Västerbron

Kära Västerbron, tack för att du finns! Du är en härlig bro som erbjuder en lång och skön uppförsbacke med lagom lutning. Utsikten är en bra bonus!

Jag tänkte springa över bron (fram och tillbaka) två gånger. Men det blev bara en gång. Efter att ha temposprungit över bron fram och tillbaka en gång tänkte jag att det var bäst att jag sparade på krutet så att jag kunde ta mig hem också.

Det är ganska många joggare som springer över Västerbron, även om jag verkade vara den enda som var dum och envis nog att springa fram och tillbaka.

Munchenbacken

En annan bra uppförsbacke att flåsa i är Munchenbacken. Det är en gång- och cykelbacke omgiven av lummiga träd - dock utan havsutsikt. Det är en ganska brant backe - och den tog verkligen musten ur mig. Jobbigt men skönt.

Hornsgatan

Jag avslutade mitt drygt 30 minuter långa (korta?) backpass med att springa uppför Hornsgatan från Hornstull upp till strax före Zinken . Bilarna som passerade höll dock högre hastighet än mig. Det gjorde även en och annan cykel som passerade...

17 seo: Morgonjogg

Jag gjorde det!

Morgonjogg

Jag gjorde det! Jag lyckades! Jag gick upp i vad som kändes som ottan, lämnade min otroligt sköna hotellsäng och begav mig ut på en morgonjogg!! De första minutrarna var som pest och pina men sedan gick det rätt så bra. Det finns nog ingen bättre natur att vakna upp i än den otroligt vackra Strandvägen i Nynäshamn som fortfarande förundrar mig och som är alldeles häpnadsväckande. Dessutom blev jag otroligt pigg!

Skönt bad

Efter joggen avnjöt jag ett dopp i den 40-gradiga utomhusjacuzzin. Härligt! Jag kan tänka mig fler sådana här spa-vistelser!!

16 sep: Tempopass på Sveriges vackraste väg

Den lugna oasen i Nynäs bjöd in till ett lustfyllt tempopass...

Nynäs Havsbad

Jag fick en weekend på Nynäs Havsbad & Spa i födelsedagspresent. Jag åkte dit, förväntansfull och längtandes efter lugn och ro. Jag åkte hem med vackra skärgårdsminnen och för trånga byxor (mycket mat blev det...)

Sveriges vackraste väg

Det starkaste minnet från helgen var Strandvägen i Nynäs. Otroligt vackert! Det går faktiskt inte att beskriva! Den 3km långa asfalterade vägen (också kallad Ringvägen) går från Järnvägsbron till Lövhagen, alldeles vid vattenlinjen. Vägen böljar upp och ner och slingrar sig vackert längs kusten. Det ger en lite dramatisk känsla och känns väldigt osvenskt. Fantastiskt vackert!

Tempopass

Det blev ett tempopass längs Strandvägen och sedan längs en lite tråkigare väg (som faktiskt var helt ok den också eftersom den sluttade svagt nedåt). Jag fick förmaningar att jobba mer med att rulla med benen istället för att bara pendla med dem. Jag hade några steg där jag faktiskt fick in de rätta rörelserna, och då jag verkligen kände det, men på det stora hela måste jag jobba mer på det där! 32 minuter blev det i alla fall.

Lyxliv

Utö i onsdags och torsdags, och så spa på Nynäs Havsbad i helgen. De vackra omgivningarna avlöser varandra, men träningen faller på målsnöret. Utö innebar jobbtimmar sent in på natten. Joggingskorna fanns nerpackade men hann dessvärre aldrig användas. Det var synd på så vacker joggingnatur. Men Nynäs Havsbad och Strandvägen bjuder in till balsam för själen - även iförd joggingdojjor!

12 sep: Tempopass på rullband

Idag blev det ett steg före det andra - på rullband.

Tempopass

Det är fokus på tempo i min Hässelbyuppladdning. För dagens träningspass hade tränar´n beordrat 10 min uppvärmning och sedan 4 intervaller på 3 min i 11.5 km/h-fart med 2 minuters vila mellan intervallerna och sedan 10 minuters nedvarvning. Oj, lång mening med mycket information.

Jag gjorde som jag skulle. Och sedan blev jag utskälld av tränaren ändå - för att jag inte var trött nog. Och det är nog det som är problemet. Jag tar aldrig ut mig tillräckligt. Så nu måste han höja träningsdosen ett snäpp.

Jag gjorde några sit ups på slutet också. Jag känner att styrketräningen har lidigt de senaste veckorna. För mycket jobb = för lite träning. Jag måste ändra på den ekvationen!

Skönt

Innan jag kom till gymet hade jag ont i huvudet och var trött och ganska stressad efter en hektisk dag. Kände inte direkt för någon träning med andra ord. Men oj vilken skillnad en kort träningsdos gör. Det är en mental energiinjektion! Helt otroligt egentligen!

10 sep: Långpass

Med 3 veckor kvar till Hässelbyloppet har nedräkningen börjat. Och uppladdningen!

Uppladdning

Min löpartränare har lagt upp ett schema till mig med examen den 8 oktober då startskottet för Hässelbyloppet går. Fyra pass i veckan. Fokus på tempo men långpass på söndagar. Det ska bli spännande det här. Givtevis ligger allt ansvar för hur det faktiskt går den 8:e på min tränare. Går det dåligt är det därmed hans fel. Det känns väldigt skönt att jag är totalt oansvarig!

Långpass

Mitt schema bjöd på första dagen idag. Långpass. Det blev rundan runt Kungsholmen. 89 minuter för att vara exakt. 12321m för att vara exakt enligt www.lopning.se

Det var skönt att få komma ut och röra på sig. Men i ärlighetens namn lunkade jag mest runt och var irriterad. Irriterad på det mesta. Men i grund och botten är jag nog mest arg på mig själv. Arg över mina extra kilon och arg över att jag aldrig ser resultat. Det medför också att jag är ständigt irriterad på min löpartränare och min pojkvän, och det är ju inte speciellt rättvist mot dem.

Halsont, kanelknäckebröd och ålderdom

Jaha. Här sitter jag och har ont i halsen, snuvig näsa och ett helt år äldre än igår och knaprar syndigt goda kanelknäckebröd från Wasa. Inte ett uns träning så långt ögat kan nå. Jag som ville köra SATS Muskel idag. Jag försöker jaga bort halsonten med te och Ipren. På söndag börjar nämligen min träning inför Hässelbyloppet som min löpartränare lagt upp åt mig.

Krav Maga

Idag blev jag påmind om Krav Maga på siten Viktklubb.se

Krav Maga

Jag brukade träna Krav Maga när jag bodde i Kanada och det var tufft, jobbigt men otroligt roligt. Dagens påminnelse om Krav Maga har så smått börjat få mig att fundera på att kanske ta upp det igen...

Modernt Självförsvarssystem

Krav Maga är ett sorts självförsvar. Eller självförsvar genom att själv attackera som jag har fått det berättat för mig. Israeliska armén använder sig av Krav Maga, och många polisstyrkor använder sig av tekniken (t.ex. den amerikanska).

Siten www.krav-maga.nu skriver såhär: "Krav Maga är en modern och explosiv kampart och självförsvarssystem med rötter i 1900-talets bistra verklighet. Systemet har varit ett av de officiella närkamps- och självförsvarssystemen inom delar av den israeliska försvarsmakten alltsedan staten Israel bildades 1948. Systemet utvecklades av och för den israeliska försvarsmakten och säkerhetstjänsten med både offensiva och defensiva tekniker och tankesätt.

Krav Maga används idag i stor utsträckning även utanför Israel, bl.a. av FBI, DEA, GIGN, förband ur ex. svenska, finska, irländska och polska försvarsmakterna, piketen i Finland, delar av svenska piketen, m.fl. världen över. Svenska Försvarsmakten anammade Krav Maga officiellt år 2002 och förfogar numera över många licensierade, militära instruktörer.
Krav Maga betyder närstrid på hebreiska: krav - strid; maga - nära, kontakt.
Krav

Maga karakteriseras av att vara realistiskt, aggressivt och ha en kort inlärningsperiod.

Eftersom träningen syftar till försvar i verkliga situationer, läggs stor vikt på mer realistiska typer av situationer, såsom ex. olika typer av hot, försvar mot attack bakifrån, mot attack med kniv, mot attack från två eller flera motståndare, i mörker, i trånga utrymmen, etc etc. Vid mer avancerad träning lär man sig också att försvara andra människor mot övergrepp. "

Träning

Krav Maga är bra träning. Dels är det en ordentlig pulshöjare men det är också bra självförsvarsträning. Och inte bara det, det är bra självförsvarsträning under realistiska situationer!

Fjällräven Classic

Jag har hittat nästa sommars stora utmaning!

Fjällräven Classic

Utmaningen stavas Fjällräven Classic. 11 mil. Ja alltså, inte 11 mil på en gång. Nej man får så lång tid man vill på sig. Men avverkar man dessa (till fots) under 3 dygn får man en guldmedalj. Man bär med sig allting, tält och hela köret, men mat och gas delas ut. Det var ju snällt! För detta slit får man pröjsa 1300 spänn. Men det verkar vara värt besväret. Jag är sugen!!

Fjällräven Classic 2007 går av stapeln 11-12 augusti. Härligt!

4 augusti: 8.5km mitt i natten

Arg som ett bi stack jag ut på ett sent kvällspass som vanligt.

Trött

Jag är trött. Trött på allt. Trött mentalt och trött fysiskt. Det känns som att jag alltid kämpar i motvind. Det jag gör syns inte och märks inte. Jag kan hålla på och springa mina rundor hur länge som helst och försöka variera mig och hålla på enligt alla regler och föreskrifter - men ändå kommer jag ingenvart.

Och jag är trött på att alltid känna mig obekväm och förbisedd. Trött på att alltid känna att jag inte duger som jag är. Trött på att vara osynlig. Jag är trött på samhället som förespråkar ett så snävt ideal och trött på medmänniskor som lever och ser upp till dessa ideal trots att de inte medger det.

Minimal träningsglädje

Med minimal träningsglädje gav jag mig i alla fall ut i gårkväll. Det blev rundan längs Tanto, under Skanstullsbron, förbi Thaibåten och längs med Hammarby Sjöstad för att sedan svänga upp mot Vikingterminalen, under Slussenkarusellen och längs Söder Mälarstrand. Jag var arg mest hela tiden och det enda som ekade i mitt huvud var att jag var trött på hela skiten. Inte mycket till träningsglädje och inspiration som smittar av sig till er andra eller hur? Den kanske infinner sig snart igen, vem vet?

Det blev 8.5km på 50 min vilket betyder en fart på ca 6.2 min/km.

2 sep: St Eriksloppet

Min blogg bråkar med mig och vill inte visa några bilder. Men jag jobbar på problemet och hoppas att det löser sig snart!

StEriksloppet var det värsta jag varit med om. Under loppet, och när jag gått i mål, tänkte jag att jag aldrig ville göra det igen. Men såhär dagen efter ser jag fram emot nästa halvmara. Jag ser fram emot det väldigt mycket till och med!

Uppladdning

Min uppladdning var inget att skryta med. Senaste gången jag tränade var i måndags. Sen hann jag inte mer. För mycket jobb och annat. Men det värsta av allt var den totalt jättedåliga tajming min kropp har. Vem får mens på själva tävlingsdagen om inte jag? Mådde inte speciellt bra på morgonen. Låg och kved och knaprade Ipren. Jag låg till och med och sov timmarna innan loppet (starten gick 16.40)

Loppet

Det är alltid lika nervöst minutrarna precis före start. Lika sköna är de första kilometrarna. De första tio gick faktiskt riktigt bra. Sprang förbi 10km-skylten på 62 minuter och tänkte att detta var ju perfekt. Då hade jag till och med hunnit med att springa in på en toa en gång längs banan. Jag hade räknat med att springa runt 6.30min per kilometer.

Vid 12 km var det någon som slog mig i huvudet med en träklubba. Ja inte på riktigt alltså men det kändes så! Det var suddigt för ögonen och jag kunde inte annat än stappla fram. Jag kände mig svimfärdig och hade den där att-vara-utanför-sin-egen-kropp-känslan. Och vid 12km är det ändå jäkligt långt kvar!

Sedan gick det lite upp och ner. Fast mest ner. Jag mådde inte alls bra och benen ville liksom inte lyda mig riktigt. Jag sprang mest och längtade till nästa vätskekontroll hela tiden. Samtidigt som jag svor åt mig själv som höll på med sådant här självplågeri. Varför gör man det? När jag gick i mål hade jag inga som helst tankar på att faktiskt springa nästa års marathon. Inte ens en till halvmara verkade lockande. Det är ju så sablans långt!

Efter målgång mådde jag om möjligt ännu sämre. Det var ingen fara med ben, knän och leder men jag mådde illa så fort jag stod upp. När jag kom hem låg jag under täcket i sängen och frös. Försökte bättre på mig själv med lite mer Ipren och vid 22-tiden kom jag igång igen. Vid 22 började jag också ser fram emot nästa lopp. Mensen hade ju förstört detta lopp, så jag kände mig lite revanschsugen. Och detta sug har definitivt växt sig starkare idag.

Just ja. 62 minuter på en mil växte till hela 2tim 24min på 21km.

Surftips

Jag har inte tränat alls i veckan. Jag har jobbat och sedan somnat redan klockan nio. Men imorgon så måste jag hålla mig vaken för då är det dags för St Eriksloppet - min första halvmara. Nu sitter jag här och försöker inspirera mig själv genom att surfa på webben. Detta smågodis hittade jag:

Kaloritest: Hur många kalorier förbränner din kropp varje dag?

Träningspuls: Vilken puls bör du ha när du tränar?

Styrketräning: Bra sida om du inte vet hur du ska träna styrka bäst på gymet.

Fettförbränning: Mer ingående om fettförbränningsträning. Intressant om du orkar läsa!

Löparprogram: Träningsprogram för den som vill springa bättre (jag vill!).

PrimaVi: Lite allmäninfo om hälsa, träning och idrott. Som en specifikt inriktad nyhetsportal. Rätt skoj.

28 augusti: PT (5) och långjogg

Fan jäkla skit!!! Ursäkta om jag svär!



Skitresultat

Idag var en jäkla pissdag. Jag och min PT mätte resultat. Vågen visade plus minus noll. Fettprocenten hade ökat (!!) en halv procent och både midja- och höftmått var exakt samma som i maj. Va fan?? Här har man tränat och slitit och lyft vikter och pressat sig i maskiner och sprungit och spunnit och steppat och jag vet inte allt - och så händer absolut ingenting!

Det får mig att vilja göra två saker. Antingen skita i allting, ge upp allt vad träning heter och bara äta pizza och hamburgare och skitgrejer för det hjälper ju i alla fall inte om jag äter nyttigt och tränar i stort sett jämt. Eller så måste jag ta det ett steg högre, träna mer (hur det nu ska gå till) och vara så jädrans strikt med kosten att det inte finns uttrymme till någonting.

Jag vill inte sluta träna, för jag tycker fortfarande att det är oändligt roligt. Men roligast är det ändå när man ser resultat. Nu känns det mest bara hopplöst.

PT

Vi körde iaf det gamla vanliga programmet, PT:n och jag. Finns inte mycket mer att säga om det... suck.

Långpass

Ska sticka iväg på en 90-minutrare ikväll... finns inte så mycket mer att säga om det heller. Jag är nog mest bara förbannad...

Träningstips inför maran och andra lopp

Innan jag glömmer det:

Marathon.se har flera träningsprogram på deras site, från nybörjare till den som vill göra under 40 min på milen eller ett 26-veckorsprogram för maran. Plus en massa mer förstås. Kan vara bra att ha! Här är siten!

Jag ska absolut ta och försöka köra efter 26-veckorsprogrammet inför Maran. Jag tänkte ta nivån där målet är maran under 5 timmar, men göra några justeringar eftersom jag nog vill ha som mål att komma in en bra bit under 5 timmar. Om det nu är möjligt... (klart att det är!)

27 augusti: Tjejmilen

Svetten efter att ha joggat - och trängts - med 22 00 kvinnor, tjejer och tanter har precis lagt sig.

Trängsel

Såhär efteråt vet jag inte om jag är så sugen på att springa stora lopp igen. Det är ju mest en massa trängsel.

Trängseln i starten är värst. I hela två kilometer höll vi gångtempo. Sedan lättade det lite, vilket var skönt.

Rundan runt Djurgården är förvisso fin, men väldigt tråkig om man har sprungit där flertalet gånger förut. Backarna är få, den värsta är vid 9 km men den nämner Tjejmilen aldrig i sin banbeskrivning. Här omskrivs bara backen efter 6 km. Den är inte så farlig faktiskt. Då är de långa "flacka" partierna som svagt sluttar uppåt betydligt värre.

Jag fick en energikick vid sju km och kände att jag kunde öka tempot ganska betydligt. Jag insåg att det skulle bli tufft att klara milen på under 60 minuter men vid sju km fanns ännu chansen. Men så blev det trafikstockning igen och sekundrarna rann iväg.

Måltid

I mål kom jag till slut, på 60-61 minuter (det officiella resultatet kommer väl ikväll eller imorgon...). Nöjd är jag inte. Trängseln i början störde ganska mycket och där rann nog för mycket tid iväg för att jag skulle kunna upprepa Blodomloppstiden på 58 min. Dessutom var det varmt och soligt. Jag föredrar ju kyligare temperaturer och gärna några regndroppar.

Ibland när jag springer brukar jag tänka att egentligen har jag alla odds emot mig. Jag tränar som en dåre, men ändå är jag så pass halvtaskig att jag bara joggar i mål på 60 min. Men det är ju ganska självklart att en nätt tjej på 50-60 kilo joggar om mig trots mindre träning. Hon behöver ju inte släpa runt på lika många inbyggda mjölkpaket som jag gör! Om jag var lika tränad som jag var idag, men vägde runt 20kg mindre, hur pass mycket snabbare skulle jag vara då? Det är en ganska intressant frågeställning... (i och med dagens mil är jag 952 kalorier närmare viktminskning)

Dessvärre hade jag inga supporters längs banan idag. Lite tråkigt kan tyckas, speciellt då jag gick i mål. Men kanske var det lika bra. Det var så mycket folk så förmodligen hade vi inte hittat varandra ändå...

Shock Absorber

I mål kom jag som sagt - svettig och blodig. Min relativt nya sport-bh från Champion skaver under bröstet och det var en stor blodfläck... sexigt värre. Dessutom hade jag blodiga tår... Jag ska ta och investera i en ny bh från Shock Absorber. Jag har hört att det märket ska vara bra. Tårna vet jag inte vad jag ska göra åt. Det verkar inte spela någon roll hur kort jag klipper mina naglar.

Softlan Ultra

Nu ska jag ta och tvätta allt jag har. Jag är en "sucker" för kläder som doftar underbart av sköljmedel och blev sådär löjligt glad när jag såg att Softlan Ultra fanns med vaniljdoft. Kan det bli bättre? De två första maskinerna är redan igång och jag är barnsligt otålig att få dofta på mina vaniljkläder!

Inför Tjejmilen

Jag vet. Jag skulle ju inte springa Tjejmilen. Men ett under skedde och jag fick ta över en nummerlapp. Jaja, jag vet att det inte är tillåtet och att nummerlappar är personliga och allt det där, men medelmåttig som jag är spelar det ju ingen roll egentligen.

Gratis och jättedyrt i bastuhetta

Jag hämtade nummerlappen i förmiddags. Det var kommers redan klockan 11. Lokalen på Östermalms IP där lapparna delades ut och vi försågs med gratisprover av allt från tidningen Tara till toalettpapper vad het och kvav som en bastu. Svetten rann, och än hade vi inte avverkat en endaste meter.

Stadium hade en liten minibutik där det såldes kläder. Allt från Nike. Riktigt dyrt. Jag höll på att köpa på mig ett par capritights (grå-röda) och en tillhörande t-shirt samt en jacka från Nike men räknade på att det tillsammans skulle gå loss på 1500 spänn och de slantarna har inte jag lust att lägga på hutlösa jippopriser. Jag är ju inte ens förtjust i Nikegrejer! Så efter att ha köat till provrummet, lyckats få av mig mina kläder och krängt på mig träningsgrejerna och konstaterat att de satt rätt så ok, så bestämde jag mig i alla fall för att inte köpa dem. Det känns bra att ha sparat 1500kr!

Tidningstips

Jag fick med mig en Runners World (gratis) och en Fitness Magazine (köpt för 49 spänn) och sitter nu och läser mig till hur jag ska komma i toppform. Jag hoppas att min kropp har lärt sig tills imorgon.


Ett av tipsen är att starta i lugnt tempo de första 5km. Att inte låta sig dras med i det hektiska starttempot utan att se de första 5km som uppvärmning. Sedan kan man springa om alla andra under andra halvan av loppet och springa i tävlingstempo. Lättare sagt än gjort - men jag ska försöka!

Gossip & Wissman

Gossip och Wissman var det ju, men... vi tar Wissman först!

Johan Wissman

Han är ju så snygg! Speciellt när han springer! Det är något speciellt med den 24-åriga skåningens stil och hans löpsteg som är väldigt attraherande. Eller så är det hur han ser ut och det faktum att han ofta pryds med den snygga pumaloggan.

(Wissman tog f.ö. silver på 200m i Göteborg, kom sist i gårdagens Golden Leaguetävling i Belgien men vann i dagens Finnkamp)

Gossip

Mitt skvaller handlar om syskonen Hargin (Jeanette och Mattias). Vi bor grannar här på söder (ok, inte riktigt grannar kanske... men vi bor iaf i samma stadsdel) och de tränar båda flitigt på Energiverket vid Hornstull! Coolt tycker jag, som faktiskt åkte samma buss som Jeanette i somras. Hon såg alldeles vanlig ut, inte riktigt så som jag tänkt mig en tvättäkta idrottsstjärna.

24 augusti: Spinning och Yoga

Aj aj aj! Har världens träningsvärk i rumpan! Men då kanske lite uppvärmande spinning passar bra? Och sedan skön yoga som kanske kan funka som lite stretching också...

Spinning

Körde pulsspinning som vanligt. Dock med ny instruktör denna gång. En manlig sådan. Förut föredrog jag alltid manliga instruktörer. Inte för att de fungerade som ögongodis medan man satt sina 60 minutrar på sadeln, utan för att de var lite tuffare, lite hårdare och krävde lite mer. Men så tycker jag inte längre. Denna kille var ganska trist och mesig faktiskt. Trots att han stoltserade med att skriva artiklar för tidningen Fitness Magazine (till detta nummer har han visst skrivit något om kondition).

Dessutom kom jag inte upp i puls så som jag ville. Låg rätt stadigt på 75-85%. Konditionen förbättras ju även kring dessa siffror men jag hade nog velat komma upp strax över 90-strecket för att känna mig helt nöjd.

Yoga

Folk älskar yoga. Men jag har aldrig förstått varför. Jag har provat yoga förut. Betalat dyra pengar för att gå en intensivkurs. Det ska vara så "skönt" och så "härligt" säger folk. Jag tycker mest att det är tråkigt. Och obekvämt. Den där hundställningen till exempel. Man får ju bara ont i handflatorna! Nä, kvällens yogapass var ingen hit. Dessutom är jag tveksam till om passet verkligen brände de 280 kalorier som Viktklubben bedyrar.

23 augusti: PT-cirkel och vanlig, hederlig jogg

Jag har alltid velat prova på Boot Camp. Blod, svett och tårar. Fråga mig inte varför. Men för mig finns det en lockelse där. Kanske för att jag ibland, eller ofta, ger upp för lätt och innerst inne vill jag inte det. Jag vill bli tvingad till att pressa mig till mitt yttersta!

PT-Cirkel

SATS PT-cirkel är en väldigt snäll variant av boot camp. Men det är så nära jag har kommit. Instruktören står inte och skriker på oss, nej han är vänligt påhejande. Men det är tufft ändå! Det är främst uthållighet vi jobbar med. Vi kör olika stationer (30 sek x 2) blandad med gemensam träning. Det påminner lite grann om skolgympan, men med mer disciplin så det blir lite tuffare. Dessutom kör vi igenom hela kroppen på ett effektivt sätt. Ett bra alternativ till body pumpen!

Jogg utan konstigheter

Kvällen avslutas med vanlig jogg. Inget långpass, inga intervaller - inga konstigheter. Joggen går via klarabergsviadukten eftersom jag ändå ska posta ett brev där (lådan tömmes sent på kvällen). Det känns bra att avsluta kvällen med att springa bort lite kalorier...

(totalt sett har mellan 800-900 kcal försvunnit ut i luften idag. Jag undrar vart de tar vägen?)

22 augusti: Kinesis och intervallträning

Idag blev det annan träning än spinning. Det sägs ju att man ska variera sig!

Kinesis

Träningspasset började med kinesis/pt-cirkel. Vi jobbade på olika stationer (med "kinesismaskinerna" och vanliga övningar med kroppen eller vikter som redskap) i 45 sekunder och sedan bytte vi station utan vila mellan dem. Totalt var där 8 stationer och när vi gjort ett set fick vi vila i någon minut. Totalt gjorde vi 4 set.

Rätt kul pass faktiskt. Jag blev varm och svettig men kände inte direkt någonting i musklerna. Kinesis är uthållighetsträning och alltså inte optimalt om man, som jag, vill bygga muskelmassa. Men nog är det ett bra komplement till min vanliga styrketräning!

Intervall

Efter kinesispasset kom min löptränare till gymet och vi körde lite intervaller på löpbandet. Han pratade - jag sprang. Och sprang. Och sprang. Visserligen bara en halvtimme men tur var väl det. Trots att det var jobbigt som fn (rent ut sagt) så var det superkul!

Vi körde intervaller på 12 och 13 km/h i två respektive en minut.

Sammanlagt försvann där runt 800 kcal ikväll. Rätt bra jobbat. Jag firade det med en skål havregrynsgröt på kvällen (med mormors urgoda skogshallonsylt).

Dundertabbe

På listan över motionslopp för i år står Tjejmilen.

Tjejmilen

Det är svårt att springa ett motionslopp om man inte är anmäld. Och det har precis visat sig att jag inte är det. Vilken miss! Jag anmälde mig till mina lopp tidigt i våras men av någon anledning har jag missat det största av alla - Tjejmilen.

Men det gör inget. Just nu är jag ganska anti-tjejmilen ändå. Deras träningstillfällen har varit under all kritik (ni som läst tidigare inlägg vet detta) och ringer man kansliet är de avsnäsande och allt annat än service minded. Dessutom har de noll koll på telefontider vilket bidrar till min irritation. Nej Tjejmilen verkar tro att de är lite förmer, och det är inte en nyttig sits att vara i. Jag kommer förmodligen inte att efteranmäla mig för runt 350 spänn utan springer min mil någon annanstans!

Snyggaste kroppen i Hollywoodvärlden tillhör, uhm nej förlåt - tillhörde! - utan tvekan Beyoncé.

Bootylicious

Ja, tillhörde. Inte tillhör. Beyoncé har nämligen bantat ner sig rejält (inför filmen Dreamgirls).

Den annars så snyggt kurviga bootyliciousbruden är fortfarande snygg, men de där sexiga kurvorna som bara hon kunde bära upp är numera ett minne blott. Nu ser hon ut som vilken annan stjärna som helst. Ganska tråkigt faktiskt.

Liquid Diet

Beyoncé själv rekommenderar ingen att gå ner på samma sätt som hon gjorde. Genom att bara dricka vätska. Rättare sagt någon slags lönnsirapsvätska enligt amerikanska skvallersiter.

Står inte för vad de säger

De är ganska många nu. Kändisar som inte står för vad de säger. Beyoncé har alltid prisat sina kurvor men nu övergav hon dem för en film. Kate Winslet har också uttryckt stolthet inför sin kropp men tydligen har detta bara varit ljug eftersom hon sedan både bantat och låtit sig retuscherats. Även Mariah Carey och Jennifer Lopez är kvinnor med kurvor som smygretuscherar sig själva och som vill bli mindre och mindre trots att de öppet förkastar det beniga idealet.

Varför?

21 augusti: Pulsspinning

Pulsspinning är så kul så jag kan inte hålla mig från cykelsadeln...

Pyramiden

Körde ett till pass idag. Ja ni som läser denna blog vet vilket pass det blev. Pulsspinning. Som vanligt! (Men det är ju så sjukt roligt)

Instruktören har lagt upp passet på ett nytt sätt. Enligt pyramidmodellen. 55 min effektiv konditionsträning med enbart en vilopaus på två minuter. Klassen börjar med dryga 10 minuters uppvärmning och sedan körs det på stenhårt i 22 minuter. Var femte minut ökar vi pulsen med 5% tills vi når maxpuls under några minuter. Efter denna stegring kommer det jobbiga - att inte släppa på pulsen utan att långsamt sänka den. Det är jobbigt att ligga på 85% i fem minuter när man just varit uppe på en tuff syretopp och kört järnet för att komma upp i 90% eller något mer. Sedan - den välbehövda vilan och därefter ytterligare 10 någonting minuter med tuff träning.

Det är en sjukt svettig klass! Rekommenderas! Jag mådde bättre än igår och pulsen reagerade som den brukar även när jag tränade. Det betydde att jag kom upp i röd zon (närmare bestämt 92%). Duktigt jobbat, eller hur!

Startskottet

Idag går startskottet av för många skolor och dagis, kurser och utbildningar och framför allt för SATS nya höstschema! Så mycket kul!

Det finns så mycket roligt på deras schema att min kommande vecka är alldeles fullmatad med träning. En massa härlig gym- och inomhusträning trots att jag kanske egentligen borde satsa på kvalitetsträning inför Tjejmilen på söndag... men äh, jag får klämma in lite sådant också... hmm... någonstans...

Måndag: Pulsspinning (favoritpasset!)
Tisdag: Morgonjogg (om jag kommer upp...)
Kinesis (aldrig provat så det ska bli kul)
Intervallpass (kort men koncist)
Onsdag: PT-cirkel (härligt tuff bootcampträning kanske?)
Jogging (för att få ut mjölksyran ur musklerna)
Torsdag: Pulsspinning
Fredag: Morgonjogg (host host)
Box (har velat prova box så länge!)
Lördag: 90 min spinning...
Söndag: Examen: Tjejmilen!

Ok, jag vet med mig att planen är en smula orealistisk så det kommer garanterat att bli bortfall men denna plan ger definitivt utrymme till det!

20 augusti: Pulsspinning

Idag lät jag viljan gå före förnuftet. I efterhand kan jag tänka att det var dumt, men jag är ju så förbaskat envis!

55 min pulsspinning

Med en mils midnattslopp, högintensiv spinning och annan styrketräning i benen kände jag mig inte jättefräsch i dag. Faktum är att jag kände mig ganska trött och seg. Men jag vet ju hur kul pulsspinning är så jag valde att hoppa upp på spinningsadeln ändå.

Slet och slet men kom ingen vart

Jag brukar inte ha några problem att komma upp i puls. Men idag var det omöjligt. Det kändes som att jag jobbade mer än vanligt för att komma upp i lågintensiv träningszon, jag fick slita för att orka dra upp pulsen till måttligt intensiv zon och jag fick jobba gärnet för att komma upp i högintensiv träningszon. Trots att jag stod upp långa stunder med ganska tung belastning - så kunde jag inte komma över 87%. Jag hade ingen kraft i benen och ingen ork i kroppen så en dags vila hade nog gjort mig bättre...

19 augusti: Midnattsloppet

Så var det dags för dagen D



Sen start

Starten klockan 22.15 (för mig i startgrupp 4) var perfekt. Jag har ju övat ordentligt på det här med sena starter.

Det var mörkt och mysigt och knökat med folk vid Zinkensdamms IP under lördagskvällen. 17 000 par förväntansfulla fötter laddade upp till sambatakter. Eller, så förväntade jag mig att det skulle vara efter att ha läst alla posters och flyers om Midnattsloppet. Men det var mer dunka-dunka än samba faktiskt.

Rätt coolt var det i alla fall att vi alla sprang i likadana t-shirts. Dock hade jag önskat att det stod namn på tröjan. Inte startnummer, utan namn. Det skulle ha varit coolt. Nu stod det endast startgrupp.

Med tröjan på (om än inte perfekt passform) började jag min milrunda nästan prick 22.15. Det var backe upp och... backe upp. Nerförsluten lyste med sin frånvaro. Ok, där fanns kanske ett och annat men det kändes inte så.

Inte speciellt jobbigt...

Det var inte speciellt jobbigt. Nej det var skitjobbigt. Och det var inte bara knökat med folk i startgrupperna utan knökat med folk under en mil söderasfalt. Trångt men glatt dock. Det var otroligt kul att springa detta lopp och speciellt roligt med alla påhejande människor!

Mardrömsbacken upp mot Katarina kyrka var nog inte det värsta. Det som var jobbigt var alla sega uppmotslut och att dessa kom på slutet. Målraken längs Hornsgatan var jobbig men underbar men däremot var tiden inget att skryta med. Dryga 62 minuter. Jag skyller på trängseln, på uppförsbackarna och på en konstig och lång uppladdning. Men - tiden har jag redan glömt och istället är det den härliga stämningen jag minns!

18 augusti: Lunchspinning

Idag provade jag på en ny klass på en ny tid

Lunch

Att träna på lunchen är bra. Tidseffektivt inte minst. I alla fall om man hinner klämma in sin träning inklusive dusch på sin lunchrast. Jag tror att jag ska göra detta oftare!

SATS Hötorget

Jag provade inte bara på att träna på en ny tid, jag provade också en ny anläggning. SATS Hötorget ligger väldigt bra till. Kommer man till hötorget med tunnelbanan behöver man inte ens gå ovan jord innan man kan sätta sig på spinningcykeln. Effektivt!

Spinningsalen här är dessutom gigantisk. Jag uppskattar den till ungefär 2-3 gånger så stor som Zenith och dubbelt så stor som Söder.

Vi körde med en spinningvikarie idag. En ganska tråkig sådan vilket var lite synd. Instruktörerna är verkligen oerhört viktiga för hur kul - och jobbigt - ett pass är. Jag lyckades dock bli duktigt trött ändå.

16 augusti: Svettigt mitt i natten

Det var en sådan där skön kväll. Och jag satt hemma i soffan, trött i musklerna men full med energi i benen...

Intervallträning med start kl 00.00

Jag hade siktat in mig mot någon typ av konditionsträning under dagen. Men allt som bjöds var en PT-timma som tröttade ut mina överkroppsmuskler men som inte satte fart på mina ben.

Jag är inte galen. Jag gör bara vad jag vill när jag vill. Så när jag, som nu, kände att jag ville ut och jogga trots att det var långt efter CSI-tid (ni som kollar CSI vet att de programmen går sent) så gjorde jag det.

Min löpartränare hade varit ute på ett evenemang tidigare på kvällen men jag var bara tvugnen att fråga två gånger om han ville med och coacha mig så tackade han ja. Snacka om bra coach!

Vi körde intervaller längs Årstaviken, mellan Liljeholmsbron och Skanstullsbron. Roligt men väldigt svettigt och väldigt jobbigt. Jag hoppas att det ger positiva bieffekter inför Midnattsloppet.